Planerad bokläsning i små grupper ökar både intresse och likvärdigheten i förskolan

Bokläsning på förmiddagen i nivåindelade smågrupper och även på förstaspråk ökade både barnens deltagande och likvärdigheten i förskolan. Det visar förskollärarna Helena Fintling och Éponine Sandkvist på förskolan Vivalla respektive Hasselmusen i Örebro i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Artikeln är skriven inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Språkutvecklande förskola, där vi arbetade med språkutveckling med särskilt fokus på flerspråkiga barn. Det är ett område som det inte finns så mycket skrivet om och med artikeln vill vi sprida våra resultat och erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolans undervisning kring bokläsning kan utvecklas för att stärka flerspråkiga barns intresse för språk och böcker. Artikeln beskriver hur vi genom aktionsforskning undersökt vedertagna metoder som syftar till att främja barns bokintresse. Konkret prövades och justerades fyra aktioner: läsning i smågrupper utifrån barnens språkliga nivå, bokläsning, digitalt eller med pedagog på barnens förstaspråk, avskilda läsmiljöer, samt ny tidpunkt för bokläsning – från vilan efter maten till någon gång under förmiddagen. 

Vi såg stor skillnad i barnens intresse och deltagande när de fick böcker lästa på sitt förstaspråk.

Vilka resultat har ni sett?

– Det övergripande resultatet är att arbetet har lett till mer dialog, högre delaktighet och fler barninitierade lästillfällen. Barnens deltagande i bokläsningen ökade markant när vi delade in barnen i mindre gruppen utifrån deras språkliga nivå. Det ledde till att betydligt fler barn tog ordet, kommenterade och återberättade det som vi läst i boken. Genom att vi planerade bokläsningen såg vi också att fler barn erbjöds läsning jämfört med tidigare.

– Ett viktigt resultat är barnens positiva utveckling av att erbjudas bokläsning på sitt förstaspråk. Många av de här barnen hade tidigare varit ganska passiva under bokläsning på svenska. Vi såg stor skillnad i deras intresse och deltagande när barnen fick böcker lästa på sitt förstaspråk. Det som är särskilt intressant är att barnen tog med sig dessa erfarenheter till bokläsningen på svenska där de blev mer aktiva.

– Tiden vi valde för bokläsning visade sig också spela stor roll för barnens deltagande. Den nya tiden, någon gång under förmiddagen, innebar att barnen var pigga och orkade delta i läsningen. Att arbeta medveten med läsmiljön har också påverkat i positiv riktning. Vi har bland annat placerat böckerna i barnens nivå och skapat en inbjudande miljö med kuddar med möjlighet till att skärma av. 

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eftersom vi fick så positiva resultat har vi förstås fortsatt att arbeta med de här metoderna. Något vi framför allt upplever är att undervisningen i bokläsning har blivit mer likvärdig. Projektet har också lett till en ökad språklig medvetenhet bland oss pedagoger. Vi tänker i dag mer på vikten av språklig variation och att sätta ord på det vi gör, vi säger exempelvis inte ”gå och hämta den där”, utan försöker alltid att sätta rätt ord.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Eftersom det var ett aktionsforskningsprojekt så har hela arbetslaget deltagit. Inom kommunen finns flera forum där vi har berättat och informerat om vårt arbete.