Podcast skapar motivation och höjer resultat

Artikel nr 10 2015: Podcast i undervisningen skapar motiverade elever: Ett inkluderande arbetssätt där elever lär av varandra vid inspelandet av strukturerade samtal

markus_kia_stor

Markus Nyman och Kia Senneryd arbetar på Nyboda skola i Tyresö kommun

Att använda podcast, inspelade samtal, i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick en förfrågan om det och kände att det var både en utmaning för oss personligen men också ett sätt att sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi använt inspelade samtal, så kallad podcast, i undervisningen i ämnet svenska i två klasser i årskurs 8. Vi ville undersöka om podcast kan öka motivationen och utveckla elevernas förmåga att leda och delta i samtal. Under sammantaget drygt tio lektioner arbetade vi med podcast, där vi började med att lyssna på olika podcast och prata om samtalsteknik. I grupper om cirka tre fick eleverna sedan spela in samtal på runt tio minuter vardera om två givna ämnen, varav ett i ämnet kemi samt ett eget valt ämne. Slutligen spelade eleverna in en utvärderingspod där de berättade om vad de tyckte om projektet. Projektet var upplagt i etapper med tydliga delmål.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt att eleverna själva tyckte att detta var både roligt och utmanande, vilket syntes tydligt genom ett stort engagemang och ansvarstagande. Vi tror att de kortsiktiga målen i kombination med vår höga förväntan på eleverna var starkt bidragande till elevernas motivation. Alla elever nådde högre mål än de vanligen brukar, samtliga samtliga klarade minst kunskapskravet för E inom arbetsområdet. Elever som har svårt att uttrycka sig i skrift visade sig vara duktiga på att prata. Likaså märkte vi att vanligtvis tysta elever blev trygga i den lilla podcast-gruppen och därmed fick lättare att prata. Sammantaget har användning av podcast utvecklat elevernas förmåga att delta och föra samtal, de lyssnade och lät varandra prata till punkt och använde sig också mycket av speglig som en teknik i samtalen. Våra resultat visar att podcast är ett verktyg som kan användas i alla skolämnen.

 Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Både själva projektet och skrivandet av utvecklingsartikeln har ökat vår medvetenhet om vår egen undervisnng och vad som skapar motivation i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Flera kollegor, framför allt i arbetslaget har inspirerats av vårt arbete och själva börjat arbeta med podcast. Till hösten ska vi presentera artikeln med både arbetssättet och de resultat vi sett, för hela skolan. Redan nu har vi berättat om artikeln på ett regionalt seminarium i Ifous regi för inkluderande lärmiljöer. Vi har även berättat om projektet på en annan skola i kommunen.

Susanne Sawander

Markus Nyman är utbildad ämneslärare och arbetar som lärare i svenska och so på Nyboda skola i Tyresö kommun.
E-post: Markus.nyman@utb.tyreso.se

Kia Senneryd är utbildad speciallärare och förstelärare med fokusområde inkludering och arbetar idag på Nyboda skola i Tyresö kommun.
E-post: Kristina.senneryd@utb.tyreso.se

 

Sidan publicerades 2015-06-11 09:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-01-17 16:40 av Hedda Lovén


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Diskussioner med klasskamrater viktiga för lärandet

Karin Rudsbergs avhandling handlar om elevers lärprocesser när de deltar i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling och sociovetenskapliga dilemman.

Övningar med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?