Podcast skapar motivation och höjer resultat

Artikel nr 10 2015: Podcast i undervisningen skapar motiverade elever: Ett inkluderande arbetssätt där elever lär av varandra vid inspelandet av strukturerade samtal

markus_kia_stor

Markus Nyman och Kia Senneryd arbetar på Nyboda skola i Tyresö kommun

Att använda podcast, inspelade samtal, i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick en förfrågan om det och kände att det var både en utmaning för oss personligen men också ett sätt att sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi använt inspelade samtal, så kallad podcast, i undervisningen i ämnet svenska i två klasser i årskurs 8. Vi ville undersöka om podcast kan öka motivationen och utveckla elevernas förmåga att leda och delta i samtal. Under sammantaget drygt tio lektioner arbetade vi med podcast, där vi började med att lyssna på olika podcast och prata om samtalsteknik. I grupper om cirka tre fick eleverna sedan spela in samtal på runt tio minuter vardera om två givna ämnen, varav ett i ämnet kemi samt ett eget valt ämne. Slutligen spelade eleverna in en utvärderingspod där de berättade om vad de tyckte om projektet. Projektet var upplagt i etapper med tydliga delmål.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt att eleverna själva tyckte att detta var både roligt och utmanande, vilket syntes tydligt genom ett stort engagemang och ansvarstagande. Vi tror att de kortsiktiga målen i kombination med vår höga förväntan på eleverna var starkt bidragande till elevernas motivation. Alla elever nådde högre mål än de vanligen brukar, samtliga samtliga klarade minst kunskapskravet för E inom arbetsområdet. Elever som har svårt att uttrycka sig i skrift visade sig vara duktiga på att prata. Likaså märkte vi att vanligtvis tysta elever blev trygga i den lilla podcast-gruppen och därmed fick lättare att prata. Sammantaget har användning av podcast utvecklat elevernas förmåga att delta och föra samtal, de lyssnade och lät varandra prata till punkt och använde sig också mycket av speglig som en teknik i samtalen. Våra resultat visar att podcast är ett verktyg som kan användas i alla skolämnen.

 Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Både själva projektet och skrivandet av utvecklingsartikeln har ökat vår medvetenhet om vår egen undervisnng och vad som skapar motivation i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Flera kollegor, framför allt i arbetslaget har inspirerats av vårt arbete och själva börjat arbeta med podcast. Till hösten ska vi presentera artikeln med både arbetssättet och de resultat vi sett, för hela skolan. Redan nu har vi berättat om artikeln på ett regionalt seminarium i Ifous regi för inkluderande lärmiljöer. Vi har även berättat om projektet på en annan skola i kommunen.

Susanne Sawander

Markus Nyman är utbildad ämneslärare och arbetar som lärare i svenska och so på Nyboda skola i Tyresö kommun.
E-post: Markus.nyman@utb.tyreso.se

Kia Senneryd är utbildad speciallärare och förstelärare med fokusområde inkludering och arbetar idag på Nyboda skola i Tyresö kommun.
E-post: Kristina.senneryd@utb.tyreso.se

 

Sidan publicerades 2015-06-11 09:00 av
Sidan uppdaterades 2018-01-17 16:40 av


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Diskussioner med klasskamrater viktiga för lärandet

Karin Rudsbergs avhandling handlar om elevers lärprocesser när de deltar i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling och sociovetenskapliga dilemman.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.