2015-06-11 09:00  1579 Dela:

Podcast skapar motivation och höjer resultat

Artikel nr 10 2015: Podcast i undervisningen skapar motiverade elever: Ett inkluderande arbetssätt där elever lär av varandra vid inspelandet av strukturerade samtal

markus_kia_stor

Markus Nyman och Kia Senneryd arbetar på Nyboda skola i Tyresö kommun

Att använda podcast, inspelade samtal, i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick en förfrågan om det och kände att det var både en utmaning för oss personligen men också ett sätt att sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi använt inspelade samtal, så kallad podcast, i undervisningen i ämnet svenska i två klasser i årskurs 8. Vi ville undersöka om podcast kan öka motivationen och utveckla elevernas förmåga att leda och delta i samtal. Under sammantaget drygt tio lektioner arbetade vi med podcast, där vi började med att lyssna på olika podcast och prata om samtalsteknik. I grupper om cirka tre fick eleverna sedan spela in samtal på runt tio minuter vardera om två givna ämnen, varav ett i ämnet kemi samt ett eget valt ämne. Slutligen spelade eleverna in en utvärderingspod där de berättade om vad de tyckte om projektet. Projektet var upplagt i etapper med tydliga delmål.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt att eleverna själva tyckte att detta var både roligt och utmanande, vilket syntes tydligt genom ett stort engagemang och ansvarstagande. Vi tror att de kortsiktiga målen i kombination med vår höga förväntan på eleverna var starkt bidragande till elevernas motivation. Alla elever nådde högre mål än de vanligen brukar, samtliga samtliga klarade minst kunskapskravet för E inom arbetsområdet. Elever som har svårt att uttrycka sig i skrift visade sig vara duktiga på att prata. Likaså märkte vi att vanligtvis tysta elever blev trygga i den lilla podcast-gruppen och därmed fick lättare att prata. Sammantaget har användning av podcast utvecklat elevernas förmåga att delta och föra samtal, de lyssnade och lät varandra prata till punkt och använde sig också mycket av speglig som en teknik i samtalen. Våra resultat visar att podcast är ett verktyg som kan användas i alla skolämnen.

 Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Både själva projektet och skrivandet av utvecklingsartikeln har ökat vår medvetenhet om vår egen undervisnng och vad som skapar motivation i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Flera kollegor, framför allt i arbetslaget har inspirerats av vårt arbete och själva börjat arbeta med podcast. Till hösten ska vi presentera artikeln med både arbetssättet och de resultat vi sett, för hela skolan. Redan nu har vi berättat om artikeln på ett regionalt seminarium i Ifous regi för inkluderande lärmiljöer. Vi har även berättat om projektet på en annan skola i kommunen.

Susanne Sawander

Markus Nyman är utbildad ämneslärare och arbetar som lärare i svenska och so på Nyboda skola i Tyresö kommun.
E-post: Markus.nyman@utb.tyreso.se

Kia Senneryd är utbildad speciallärare och förstelärare med fokusområde inkludering och arbetar idag på Nyboda skola i Tyresö kommun.
E-post: Kristina.senneryd@utb.tyreso.se

 

Sidan publicerades 2015-06-11 09:00 av
Sidan uppdaterades 2018-01-17 16:40 av


Relaterat

”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Diskussioner med klasskamrater viktiga för lärandet

Karin Rudsbergs avhandling handlar om elevers lärprocesser när de deltar i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling och sociovetenskapliga dilemman.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.