Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

Utveckla skolan nummer 1/2022: Poesins möjligheter – Ett projekt om poesins påverkan på elevers skrivutveckling

Pernilla Lämber, Magdalena Gyllenlood, Veronica Wirström.

En poesifestival som utmynnade i en bok väckte intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Att skriva en artikel är ett led av att vi tilldelats Fjädernpriset, ett pedagogiskt pris som Nacka kommun delar ut. Med artikeln vill vi sprida det sätt vi arbetar på och berätta att vi verkligen tror på poesin som en väg till att utveckla elevers skrivande.

Vad handlar artikeln om?

– Våren 2021 genomförde vi en poesifestival på Nacka gymnasium med 18 klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Eleverna fick under en vecka både läsa och skriva dikter. Festivalen utmynnade i en poesitävling där finalbidragen lästes in av professionella skådespelare. Eleverna röstade därefter fram tre vinnare per årskurs. De 30 finalbidragen publicerades också i bokform. I artikeln beskriver vi dels hur våra förberedelser sett ut, dels berör vi några studier som handlar om lyrik i skolan. Vi skriver också ett slags instruktion för hur man kan arbeta med poesi, skrivande och inspiration i sin egen skola.

”Att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi ser detta projekt som ett pågående arbete där vi lär oss av varje genomförd festival. Vi har noterat ett ökat intresse för ord och språk i allmänhet och särskilt under och inför festivalen när eleverna aktivt arbetar med att skriva dikter. Detta intresse kan förstås vara svårt att mäta, men det är uppenbart för oss som träffar eleverna ofta att just denna typ av skrivande lockar fram en ökad energi och samtal om ord och dess nyanser.

– För många av våra elever, som alla går på det Naturvetenskapliga programmet, är diktskrivande och fritt skrivande ett mer ovanligt inslag i studierna. Chansen att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande eftersom det poetiska språket lockar fram nyfikenhet och kreativitet.

– Vårt mest konkreta resultat är förstås alla de fina dikter eleverna skriver och där de 30 som går vidare till den stora finalen publiceras i en poesiårsbok skolan ger ut. Det är ett fantastiskt resultat i sig – att vi har en egen poesisamling med nyskrivna dikter.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har alla tagit in mer poesi i klassrummen och på det viset får eleverna möta många fler verk och författarskap. Arbetet har också fört med sig att vi samtalar mer om vilka olika sätt kreativa övningar kan hjälpa eleverna att utveckla och förbättra sitt språk.

– Poesin har en enorm genomslagskraft i det att den kan vara förrädiskt enkel, men också språkligt utmanande. Vi tror att vi genom att fortsätta driva festivalen varje år kommer hitta nya utvecklingsområden, nya sätt att arbeta med elevers skrivande och på så vis ge poesin den rättmätiga plats i svenskundervisningen den förtjänar.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi arbetar vidare med poesifestivalen och hoppas att fler kollegor vill delta i större eller mindre skala. Vi driver även inom svenskämnet ett kollegialt lärande där vi arbetar med poesi. Vi har, vilket framgår i artikeln, ett mycket givande samarbete med skolans engagerade och kunniga bibliotekarier. Genom deras försorg sprids poesin till ännu fler elever och lärare. Kan det bli bättre?

Magdalena Gyllenlood är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Pernilla Lämber är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Veronica Wirström är gymnasielärare i filosofi, religion och svenska och arbetar på Nacka gymnasium

Utveckla skolan nr 1/2022

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2022-02-18 16:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-21 15:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser