Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

Utveckla skolan nummer 1/2022: Poesins möjligheter – Ett projekt om poesins påverkan på elevers skrivutveckling

Pernilla Lämber, Magdalena Gyllenlood, Veronica Wirström.

En poesifestival som utmynnade i en bok väckte intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Att skriva en artikel är ett led av att vi tilldelats Fjädernpriset, ett pedagogiskt pris som Nacka kommun delar ut. Med artikeln vill vi sprida det sätt vi arbetar på och berätta att vi verkligen tror på poesin som en väg till att utveckla elevers skrivande.

Vad handlar artikeln om?

– Våren 2021 genomförde vi en poesifestival på Nacka gymnasium med 18 klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Eleverna fick under en vecka både läsa och skriva dikter. Festivalen utmynnade i en poesitävling där finalbidragen lästes in av professionella skådespelare. Eleverna röstade därefter fram tre vinnare per årskurs. De 30 finalbidragen publicerades också i bokform. I artikeln beskriver vi dels hur våra förberedelser sett ut, dels berör vi några studier som handlar om lyrik i skolan. Vi skriver också ett slags instruktion för hur man kan arbeta med poesi, skrivande och inspiration i sin egen skola.

”Att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi ser detta projekt som ett pågående arbete där vi lär oss av varje genomförd festival. Vi har noterat ett ökat intresse för ord och språk i allmänhet och särskilt under och inför festivalen när eleverna aktivt arbetar med att skriva dikter. Detta intresse kan förstås vara svårt att mäta, men det är uppenbart för oss som träffar eleverna ofta att just denna typ av skrivande lockar fram en ökad energi och samtal om ord och dess nyanser.

– För många av våra elever, som alla går på det Naturvetenskapliga programmet, är diktskrivande och fritt skrivande ett mer ovanligt inslag i studierna. Chansen att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande eftersom det poetiska språket lockar fram nyfikenhet och kreativitet.

– Vårt mest konkreta resultat är förstås alla de fina dikter eleverna skriver och där de 30 som går vidare till den stora finalen publiceras i en poesiårsbok skolan ger ut. Det är ett fantastiskt resultat i sig – att vi har en egen poesisamling med nyskrivna dikter.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har alla tagit in mer poesi i klassrummen och på det viset får eleverna möta många fler verk och författarskap. Arbetet har också fört med sig att vi samtalar mer om vilka olika sätt kreativa övningar kan hjälpa eleverna att utveckla och förbättra sitt språk.

– Poesin har en enorm genomslagskraft i det att den kan vara förrädiskt enkel, men också språkligt utmanande. Vi tror att vi genom att fortsätta driva festivalen varje år kommer hitta nya utvecklingsområden, nya sätt att arbeta med elevers skrivande och på så vis ge poesin den rättmätiga plats i svenskundervisningen den förtjänar.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi arbetar vidare med poesifestivalen och hoppas att fler kollegor vill delta i större eller mindre skala. Vi driver även inom svenskämnet ett kollegialt lärande där vi arbetar med poesi. Vi har, vilket framgår i artikeln, ett mycket givande samarbete med skolans engagerade och kunniga bibliotekarier. Genom deras försorg sprids poesin till ännu fler elever och lärare. Kan det bli bättre?

Magdalena Gyllenlood är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Pernilla Lämber är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Veronica Wirström är gymnasielärare i filosofi, religion och svenska och arbetar på Nacka gymnasium

Utveckla skolan nr 1/2022

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2022-02-18 16:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-21 15:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.