Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utveckla skolan nummer 9/2020: Att utveckla utvecklingssamtalen – Organisation kring utvecklingssamtal på mellanstadiet

Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson.

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever får träffa varje ämneslärare ger mer detaljerad information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har under ett par års tid utvecklat innehåll och form för utvecklingssamtalen på mellanstadiet på Neglige skola. Det har visat sig fungera väldigt bra och därför vill vi gärna dela med oss av våra erfarenheter. Utvecklingssamtal är ju en ständig pågående diskussion bland lärare och vi har också märkt att andra lärare är intresserade, bland annat vi har vi blivit kontaktade av kollegor från andra skolor som är nyfikna och vill veta mer om hur vi jobbar.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi på mellanstadiet i Neglinge skola har organiserat utvecklingssamtalen med fokus på innehåll och form. Det unika med våra utvecklingssamtal är att samtliga ämneslärare deltar i alla elevers utvecklingssamtal. Generellt får varje familj en timmes samtalstid och träffa mellan 4–7 lärare, en åt gången, beroende på årskurs. Syftet är att föräldrar och elev ska få mer detaljerad information om elevens kunskapsläge och inblick i varje ämne. Ämneslärarna själva får möjlighet att berätta mer om sitt specifika ämne. Vi har genom enkäter undersökt hur både elever och föräldrar uppfattar de här utvecklingssamtalen. I artikeln beskriver vi även de för- och nackdelar som vi lärare upplever det innebär att arbeta på det här sättet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har fått väldigt positiv respons från både elever och föräldrar. Att möta samtliga ämneslärare och inte enbart mentorn, innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om vad varje specifikt ämne innehåller, och vad de arbetar med just vid tillfället. Den här modellen understryker också det faktum att alla ämnen är lika viktiga. Vår erfarenhet är att ämnen som musik, bild eller idrott tenderar att förbises i  traditionella utvecklingssamtal där fokus ofta ligger på svenska, matematik och engelska.

”Att möta samtliga ämneslärare innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om varje specifikt ämne.”

– Enkätsvaren visar att 100 procent av de svarande eleverna förstod vilken nivå de befann sig på. 90 procent tyckte att de vid samtalen fick konkreta tips av respektive lärare på vad de kunde utveckla och behövde arbeta mer med. Många föräldrar pekade på att utvecklingssamtalen kändes mer som ett samtal mellan alla parter.

– Det finns förstås en del svårigheter, främst logistiskt med att organisera och planera utvecklingssamtalen på det här viset. Det kräver mer tid och resurser, eftersom alla lärare tas i anspråk krävs det vikarier eller hemstudier. Det är komplicerat och kan vara besvärligt att få till men vi tycker alla att fördelarna överväger då vi ser att både lärare, elever och föräldrar upplever samtalen mer engagerande.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Genom att alla lärare är betydligt mer involverad i elevernas utvecklingssamtal har även arbetet inför utvecklingssamtalen integrerats i det naturliga flödet för samtliga lärare. Vi upplever också att det här sättet att arbeta känns mer transparent.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Coronapandemin har förstås ställt till det och nu genomförs utvecklingssamtalen digitalt och på det tidigare sättet. Vår förhoppning är vi så småningom ska kunna ha samtalen enligt den nya modellen fast digitalt. Vi tror att det går att lösa men riktigt där är vi inte ännu.

Mikael Sjöström är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.
Birgitta Torstensson är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-09 08:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.