Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utveckla skolan nummer 9/2020: Att utveckla utvecklingssamtalen – Organisation kring utvecklingssamtal på mellanstadiet

Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson.

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever får träffa varje ämneslärare ger mer detaljerad information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har under ett par års tid utvecklat innehåll och form för utvecklingssamtalen på mellanstadiet på Neglige skola. Det har visat sig fungera väldigt bra och därför vill vi gärna dela med oss av våra erfarenheter. Utvecklingssamtal är ju en ständig pågående diskussion bland lärare och vi har också märkt att andra lärare är intresserade, bland annat vi har vi blivit kontaktade av kollegor från andra skolor som är nyfikna och vill veta mer om hur vi jobbar.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi på mellanstadiet i Neglinge skola har organiserat utvecklingssamtalen med fokus på innehåll och form. Det unika med våra utvecklingssamtal är att samtliga ämneslärare deltar i alla elevers utvecklingssamtal. Generellt får varje familj en timmes samtalstid och träffa mellan 4–7 lärare, en åt gången, beroende på årskurs. Syftet är att föräldrar och elev ska få mer detaljerad information om elevens kunskapsläge och inblick i varje ämne. Ämneslärarna själva får möjlighet att berätta mer om sitt specifika ämne. Vi har genom enkäter undersökt hur både elever och föräldrar uppfattar de här utvecklingssamtalen. I artikeln beskriver vi även de för- och nackdelar som vi lärare upplever det innebär att arbeta på det här sättet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har fått väldigt positiv respons från både elever och föräldrar. Att möta samtliga ämneslärare och inte enbart mentorn, innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om vad varje specifikt ämne innehåller, och vad de arbetar med just vid tillfället. Den här modellen understryker också det faktum att alla ämnen är lika viktiga. Vår erfarenhet är att ämnen som musik, bild eller idrott tenderar att förbises i  traditionella utvecklingssamtal där fokus ofta ligger på svenska, matematik och engelska.

”Att möta samtliga ämneslärare innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om varje specifikt ämne.”

– Enkätsvaren visar att 100 procent av de svarande eleverna förstod vilken nivå de befann sig på. 90 procent tyckte att de vid samtalen fick konkreta tips av respektive lärare på vad de kunde utveckla och behövde arbeta mer med. Många föräldrar pekade på att utvecklingssamtalen kändes mer som ett samtal mellan alla parter.

– Det finns förstås en del svårigheter, främst logistiskt med att organisera och planera utvecklingssamtalen på det här viset. Det kräver mer tid och resurser, eftersom alla lärare tas i anspråk krävs det vikarier eller hemstudier. Det är komplicerat och kan vara besvärligt att få till men vi tycker alla att fördelarna överväger då vi ser att både lärare, elever och föräldrar upplever samtalen mer engagerande.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Genom att alla lärare är betydligt mer involverad i elevernas utvecklingssamtal har även arbetet inför utvecklingssamtalen integrerats i det naturliga flödet för samtliga lärare. Vi upplever också att det här sättet att arbeta känns mer transparent.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Coronapandemin har förstås ställt till det och nu genomförs utvecklingssamtalen digitalt och på det tidigare sättet. Vår förhoppning är vi så småningom ska kunna ha samtalen enligt den nya modellen fast digitalt. Vi tror att det går att lösa men riktigt där är vi inte ännu.

Mikael Sjöström är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.
Birgitta Torstensson är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-09 08:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.