Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utveckla skolan nummer 9/2020: Att utveckla utvecklingssamtalen – Organisation kring utvecklingssamtal på mellanstadiet

Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson.

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever får träffa varje ämneslärare ger mer detaljerad information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har under ett par års tid utvecklat innehåll och form för utvecklingssamtalen på mellanstadiet på Neglige skola. Det har visat sig fungera väldigt bra och därför vill vi gärna dela med oss av våra erfarenheter. Utvecklingssamtal är ju en ständig pågående diskussion bland lärare och vi har också märkt att andra lärare är intresserade, bland annat vi har vi blivit kontaktade av kollegor från andra skolor som är nyfikna och vill veta mer om hur vi jobbar.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi på mellanstadiet i Neglinge skola har organiserat utvecklingssamtalen med fokus på innehåll och form. Det unika med våra utvecklingssamtal är att samtliga ämneslärare deltar i alla elevers utvecklingssamtal. Generellt får varje familj en timmes samtalstid och träffa mellan 4–7 lärare, en åt gången, beroende på årskurs. Syftet är att föräldrar och elev ska få mer detaljerad information om elevens kunskapsläge och inblick i varje ämne. Ämneslärarna själva får möjlighet att berätta mer om sitt specifika ämne. Vi har genom enkäter undersökt hur både elever och föräldrar uppfattar de här utvecklingssamtalen. I artikeln beskriver vi även de för- och nackdelar som vi lärare upplever det innebär att arbeta på det här sättet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har fått väldigt positiv respons från både elever och föräldrar. Att möta samtliga ämneslärare och inte enbart mentorn, innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om vad varje specifikt ämne innehåller, och vad de arbetar med just vid tillfället. Den här modellen understryker också det faktum att alla ämnen är lika viktiga. Vår erfarenhet är att ämnen som musik, bild eller idrott tenderar att förbises i  traditionella utvecklingssamtal där fokus ofta ligger på svenska, matematik och engelska.

”Att möta samtliga ämneslärare innebär att föräldrarna får fördjupad information om sina barns utveckling men också mer kunskaper om varje specifikt ämne.”

– Enkätsvaren visar att 100 procent av de svarande eleverna förstod vilken nivå de befann sig på. 90 procent tyckte att de vid samtalen fick konkreta tips av respektive lärare på vad de kunde utveckla och behövde arbeta mer med. Många föräldrar pekade på att utvecklingssamtalen kändes mer som ett samtal mellan alla parter.

– Det finns förstås en del svårigheter, främst logistiskt med att organisera och planera utvecklingssamtalen på det här viset. Det kräver mer tid och resurser, eftersom alla lärare tas i anspråk krävs det vikarier eller hemstudier. Det är komplicerat och kan vara besvärligt att få till men vi tycker alla att fördelarna överväger då vi ser att både lärare, elever och föräldrar upplever samtalen mer engagerande.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Genom att alla lärare är betydligt mer involverad i elevernas utvecklingssamtal har även arbetet inför utvecklingssamtalen integrerats i det naturliga flödet för samtliga lärare. Vi upplever också att det här sättet att arbeta känns mer transparent.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Coronapandemin har förstås ställt till det och nu genomförs utvecklingssamtalen digitalt och på det tidigare sättet. Vår förhoppning är vi så småningom ska kunna ha samtalen enligt den nya modellen fast digitalt. Vi tror att det går att lösa men riktigt där är vi inte ännu.

Mikael Sjöström är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.
Birgitta Torstensson är legitimerad 1–7 lärare och arbetar idag som förstelärare på Neglinge skola.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-09 08:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)