Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Artikel nummer 15 2016: Elever engagerade i dagens flyktingproblematik. Ett projekt om demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang. Det säger lärarna Emma Söderholm och Kristina Ekmark på Myrsjöskolan i Nacka som i sin utvecklingsartikel beskriver ett projekt i årskurs 9 kring demokrati och mänskliga rättigheter för flyktingar och EU-migranter.

Stina Ekmark och Emma Söderholm arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Till stor del för att vi vill inspirera andra lärare att arbeta med projekt på det här sättet där skolämnen kopplas till aktuella samhällsfrågor. Men också för vår egen skull, artikeln är ju även en dokumentation och utvärdering över våra och elevernas erfarenheter.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett projekt i två klasser i årskurs 9 som genomfördes hösten 2015 under temat demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter. Den ena klassen med internationell profil arbetade med ämnet asylsökande och flyktingströmmen över Medelhavet. Den andra klassen med frågor om EU-migranter i Sverige. Syftet med projektet var att öka ungdomars engagemang och förståelse för den migration som sker i världen. Arbetet med projektet har varit ämnesövergripande och innefattat svenska, engelska och samhällskunskap.

– Projektet inleddes med att eleverna fick lära sig om sina respektive ämnen, både historiskt och hur det ser ut i dag. Därefter åkte den ena gruppen till Kreta med ihopsamlade förnödenheter som delades ut till flyktingarna. På Kreta besökte eleverna också svenska honorärkonsulatet och volontärorganisationer. Den andra gruppen delade ut mat till EU-migranter i Orminge centrum. Därutöver hade båda grupperna till uppgift att göra informationsfilmer i syfte att båda upplysa men också att stävja fördomar om sina respektive kunskapsområden. I utvecklingsartikeln beskrivs det här arbetet och hur det påverkat elevernas förståelse och engagemang för sin omvärld.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi utförde en enkät bland eleverna både före och efter projektet i syfte att mäta deras kunskapsutveckling. Resultaten visar att kunskaperna men också engagemanget har ökat, många elever pekar på att det praktiska arbetet var en starkt bidragande faktor för deras ökade förståelse för ämnet. ”Vi kan faktiskt göra skillnad”, som en elev uttryckte sig.

– De filmer som eleverna producerade var till en början tänkta att visas för en bred publik men riktigt så långt kom vi inte. Däremot har filmerna visats för övriga elever och skolpersonal.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har tidigare genomfört två liknande projekt där eleverna också reste utomlands för att studera en specifik fråga. Mina erfarenheter är att det ger oerhört mycket att låta eleverna arbeta både teoretiskt och praktiskt. Visst krävs det en hel del arbete utöver det vanliga, inte minst flexibilitet och förmåga att ta tillfället i akt för att genomföra den här typen av projekt. Men oftast kan man få mycket stöd och support av aktörer utanför skolan. Man får inte vara rädd för att ta kontakt, samverkan och kontakt med omvärlden är ofta väldigt berikande.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det har skrivits artiklar i vår lokaltidning och vi har berättat om projektet på facebook. Många fler än de som varit direkt involverade har engagerats av projektet. Inte minst genom att samla in pengar och förnödenheter till organisationer och flyktingarna på Kreta. Projektet har också varit ett startskott för flera klasser att engagera sig i flyktingfrågan.

– Vi lärare har berättat om projektet på en konferens här på skolan. Men vi har också föreläst på riksdagens fortbildningsdagar för lärare, vilket var väldigt roligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-13 17:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Lärande om mänskliga rättigheter i fokus

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Lärande lärare: Kollegialt kunskapande om läskompetens

I denna artikel beskriver fyra lärare i Nacka en lärcykel bland ämneslärare i svenska på gymnasiet. Resultatet visar bland annat på en ökad medvetenhet om lässtrategier som metod för förbättrad läsförståelse bland eleverna.

Nacka Nairobi: Om att dokumentera ett internationellt utbytesprojekt

Vilka möjligheter, men också utmaningar, kan förekomma när utbyten och långsiktiga samarbeten byggs upp mellan två skolor? Magnus Rosshagen beskriver i denna artikel ett långvarigt utbytesprojekt mellan MediaGymnasiet i Nacka strand och Our Lady of Fatima Secondary school i Kenyas huvudstad Nairobi.

Elever skriver på Wikipedia: Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt

Vad kan elever lära sig genom att skriva och publicera artiklar på Wikipedia? Läraren Gunnel Thydell beskriver i denna utvecklingsartikel hur eleverna ökade sin informationskritiska kompetens genom att söka information, läsa vetenskaplig text samt bearbeta och producera egna texter.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

”Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen”

Ett halvår efter att läraren Helena Eklund börjat använda sig av lässtrategier i årskurs 7 klarade samtliga elever testet i läsförståelse. I en utvecklingsartikel beskriver hon sitt arbete.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.