Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Artikel nummer 15 2016: Elever engagerade i dagens flyktingproblematik. Ett projekt om demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang. Det säger lärarna Emma Söderholm och Kristina Ekmark på Myrsjöskolan i Nacka som i sin utvecklingsartikel beskriver ett projekt i årskurs 9 kring demokrati och mänskliga rättigheter för flyktingar och EU-migranter.

Stina Ekmark och Emma Söderholm arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Till stor del för att vi vill inspirera andra lärare att arbeta med projekt på det här sättet där skolämnen kopplas till aktuella samhällsfrågor. Men också för vår egen skull, artikeln är ju även en dokumentation och utvärdering över våra och elevernas erfarenheter.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett projekt i två klasser i årskurs 9 som genomfördes hösten 2015 under temat demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter. Den ena klassen med internationell profil arbetade med ämnet asylsökande och flyktingströmmen över Medelhavet. Den andra klassen med frågor om EU-migranter i Sverige. Syftet med projektet var att öka ungdomars engagemang och förståelse för den migration som sker i världen. Arbetet med projektet har varit ämnesövergripande och innefattat svenska, engelska och samhällskunskap.

– Projektet inleddes med att eleverna fick lära sig om sina respektive ämnen, både historiskt och hur det ser ut i dag. Därefter åkte den ena gruppen till Kreta med ihopsamlade förnödenheter som delades ut till flyktingarna. På Kreta besökte eleverna också svenska honorärkonsulatet och volontärorganisationer. Den andra gruppen delade ut mat till EU-migranter i Orminge centrum. Därutöver hade båda grupperna till uppgift att göra informationsfilmer i syfte att båda upplysa men också att stävja fördomar om sina respektive kunskapsområden. I utvecklingsartikeln beskrivs det här arbetet och hur det påverkat elevernas förståelse och engagemang för sin omvärld.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi utförde en enkät bland eleverna både före och efter projektet i syfte att mäta deras kunskapsutveckling. Resultaten visar att kunskaperna men också engagemanget har ökat, många elever pekar på att det praktiska arbetet var en starkt bidragande faktor för deras ökade förståelse för ämnet. ”Vi kan faktiskt göra skillnad”, som en elev uttryckte sig.

– De filmer som eleverna producerade var till en början tänkta att visas för en bred publik men riktigt så långt kom vi inte. Däremot har filmerna visats för övriga elever och skolpersonal.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har tidigare genomfört två liknande projekt där eleverna också reste utomlands för att studera en specifik fråga. Mina erfarenheter är att det ger oerhört mycket att låta eleverna arbeta både teoretiskt och praktiskt. Visst krävs det en hel del arbete utöver det vanliga, inte minst flexibilitet och förmåga att ta tillfället i akt för att genomföra den här typen av projekt. Men oftast kan man få mycket stöd och support av aktörer utanför skolan. Man får inte vara rädd för att ta kontakt, samverkan och kontakt med omvärlden är ofta väldigt berikande.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det har skrivits artiklar i vår lokaltidning och vi har berättat om projektet på facebook. Många fler än de som varit direkt involverade har engagerats av projektet. Inte minst genom att samla in pengar och förnödenheter till organisationer och flyktingarna på Kreta. Projektet har också varit ett startskott för flera klasser att engagera sig i flyktingfrågan.

– Vi lärare har berättat om projektet på en konferens här på skolan. Men vi har också föreläst på riksdagens fortbildningsdagar för lärare, vilket var väldigt roligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-13 17:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Lärande om mänskliga rättigheter i fokus

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.