Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Artikel nummer 15 2016: Elever engagerade i dagens flyktingproblematik. Ett projekt om demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang. Det säger lärarna Emma Söderholm och Kristina Ekmark på Myrsjöskolan i Nacka som i sin utvecklingsartikel beskriver ett projekt i årskurs 9 kring demokrati och mänskliga rättigheter för flyktingar och EU-migranter.

Stina Ekmark och Emma Söderholm arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Till stor del för att vi vill inspirera andra lärare att arbeta med projekt på det här sättet där skolämnen kopplas till aktuella samhällsfrågor. Men också för vår egen skull, artikeln är ju även en dokumentation och utvärdering över våra och elevernas erfarenheter.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett projekt i två klasser i årskurs 9 som genomfördes hösten 2015 under temat demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter. Den ena klassen med internationell profil arbetade med ämnet asylsökande och flyktingströmmen över Medelhavet. Den andra klassen med frågor om EU-migranter i Sverige. Syftet med projektet var att öka ungdomars engagemang och förståelse för den migration som sker i världen. Arbetet med projektet har varit ämnesövergripande och innefattat svenska, engelska och samhällskunskap.

– Projektet inleddes med att eleverna fick lära sig om sina respektive ämnen, både historiskt och hur det ser ut i dag. Därefter åkte den ena gruppen till Kreta med ihopsamlade förnödenheter som delades ut till flyktingarna. På Kreta besökte eleverna också svenska honorärkonsulatet och volontärorganisationer. Den andra gruppen delade ut mat till EU-migranter i Orminge centrum. Därutöver hade båda grupperna till uppgift att göra informationsfilmer i syfte att båda upplysa men också att stävja fördomar om sina respektive kunskapsområden. I utvecklingsartikeln beskrivs det här arbetet och hur det påverkat elevernas förståelse och engagemang för sin omvärld.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi utförde en enkät bland eleverna både före och efter projektet i syfte att mäta deras kunskapsutveckling. Resultaten visar att kunskaperna men också engagemanget har ökat, många elever pekar på att det praktiska arbetet var en starkt bidragande faktor för deras ökade förståelse för ämnet. ”Vi kan faktiskt göra skillnad”, som en elev uttryckte sig.

– De filmer som eleverna producerade var till en början tänkta att visas för en bred publik men riktigt så långt kom vi inte. Däremot har filmerna visats för övriga elever och skolpersonal.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har tidigare genomfört två liknande projekt där eleverna också reste utomlands för att studera en specifik fråga. Mina erfarenheter är att det ger oerhört mycket att låta eleverna arbeta både teoretiskt och praktiskt. Visst krävs det en hel del arbete utöver det vanliga, inte minst flexibilitet och förmåga att ta tillfället i akt för att genomföra den här typen av projekt. Men oftast kan man få mycket stöd och support av aktörer utanför skolan. Man får inte vara rädd för att ta kontakt, samverkan och kontakt med omvärlden är ofta väldigt berikande.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det har skrivits artiklar i vår lokaltidning och vi har berättat om projektet på facebook. Många fler än de som varit direkt involverade har engagerats av projektet. Inte minst genom att samla in pengar och förnödenheter till organisationer och flyktingarna på Kreta. Projektet har också varit ett startskott för flera klasser att engagera sig i flyktingfrågan.

– Vi lärare har berättat om projektet på en konferens här på skolan. Men vi har också föreläst på riksdagens fortbildningsdagar för lärare, vilket var väldigt roligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-13 17:00 av
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:11 av


Relaterat

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Lärande om mänskliga rättigheter i fokus

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.