Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Artikel nummer 15 2016: Elever engagerade i dagens flyktingproblematik. Ett projekt om demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang. Det säger lärarna Emma Söderholm och Kristina Ekmark på Myrsjöskolan i Nacka som i sin utvecklingsartikel beskriver ett projekt i årskurs 9 kring demokrati och mänskliga rättigheter för flyktingar och EU-migranter.

Stina Ekmark och Emma Söderholm arbetar på Myrsjöskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Till stor del för att vi vill inspirera andra lärare att arbeta med projekt på det här sättet där skolämnen kopplas till aktuella samhällsfrågor. Men också för vår egen skull, artikeln är ju även en dokumentation och utvärdering över våra och elevernas erfarenheter.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om ett projekt i två klasser i årskurs 9 som genomfördes hösten 2015 under temat demokrati och mänskliga rättigheter för asylsökande och EU-migranter. Den ena klassen med internationell profil arbetade med ämnet asylsökande och flyktingströmmen över Medelhavet. Den andra klassen med frågor om EU-migranter i Sverige. Syftet med projektet var att öka ungdomars engagemang och förståelse för den migration som sker i världen. Arbetet med projektet har varit ämnesövergripande och innefattat svenska, engelska och samhällskunskap.

– Projektet inleddes med att eleverna fick lära sig om sina respektive ämnen, både historiskt och hur det ser ut i dag. Därefter åkte den ena gruppen till Kreta med ihopsamlade förnödenheter som delades ut till flyktingarna. På Kreta besökte eleverna också svenska honorärkonsulatet och volontärorganisationer. Den andra gruppen delade ut mat till EU-migranter i Orminge centrum. Därutöver hade båda grupperna till uppgift att göra informationsfilmer i syfte att båda upplysa men också att stävja fördomar om sina respektive kunskapsområden. I utvecklingsartikeln beskrivs det här arbetet och hur det påverkat elevernas förståelse och engagemang för sin omvärld.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi utförde en enkät bland eleverna både före och efter projektet i syfte att mäta deras kunskapsutveckling. Resultaten visar att kunskaperna men också engagemanget har ökat, många elever pekar på att det praktiska arbetet var en starkt bidragande faktor för deras ökade förståelse för ämnet. ”Vi kan faktiskt göra skillnad”, som en elev uttryckte sig.

– De filmer som eleverna producerade var till en början tänkta att visas för en bred publik men riktigt så långt kom vi inte. Däremot har filmerna visats för övriga elever och skolpersonal.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har tidigare genomfört två liknande projekt där eleverna också reste utomlands för att studera en specifik fråga. Mina erfarenheter är att det ger oerhört mycket att låta eleverna arbeta både teoretiskt och praktiskt. Visst krävs det en hel del arbete utöver det vanliga, inte minst flexibilitet och förmåga att ta tillfället i akt för att genomföra den här typen av projekt. Men oftast kan man få mycket stöd och support av aktörer utanför skolan. Man får inte vara rädd för att ta kontakt, samverkan och kontakt med omvärlden är ofta väldigt berikande.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det har skrivits artiklar i vår lokaltidning och vi har berättat om projektet på facebook. Många fler än de som varit direkt involverade har engagerats av projektet. Inte minst genom att samla in pengar och förnödenheter till organisationer och flyktingarna på Kreta. Projektet har också varit ett startskott för flera klasser att engagera sig i flyktingfrågan.

– Vi lärare har berättat om projektet på en konferens här på skolan. Men vi har också föreläst på riksdagens fortbildningsdagar för lärare, vilket var väldigt roligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-13 17:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Lärande om mänskliga rättigheter i fokus

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

När AR kom till skolan

För många barn och ungdomar innebär ”augmented reality”, AR, eller förstärkt verklighet, i undervisningen ett bättre sätt att ta till sig ny kunskap. På Stenkulaskolan i Malmö har lärarna och skolledningen valt att metodiskt väva in AR på lektionerna och de ser många konkreta fördelar.

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

Dokumentation med fel fokus?

Riskerar vi att prioritera kunskap ­framför utveckling? Det menar forskar­skolan Små barns lärande, där fem förskollärare lagt fram var sin licentiat­avhandling om dokumentation – och fått blodad tand som forskare!