Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Utveckla skolan nummer 6/2022: Programmering i ämnet idrott och hälsa – Elever skapar sina egna stegräknare

Christer Sjöberg och Dylan Roberts.

Ett ämnesövergripande projekt där eleverna fick programmera stegräknare gav både fler och andra resultat än väntat. Det visar lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Enligt läroplanen har alla lärare ansvar för skolans digitalisering men att få in det i ämnet idrott och hälsa är ju inte helt enkelt. Frågan ledde till att vi tillsammans startade ett projekt i syfte att just få in programmering i idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt. Med tiden växten projektet, mer än vad som var tanken faktiskt. Det var vår rektor som fick oss att skriva en artikel, hon tyckte att vårt arbete var värt att sprida vidare.

Vad handlar artikel om?

– Den beskriver hur vi arbetat ämnesövergripande inom matematik, teknik, samhällskunskap samt idrott och hälsa med programmering. Konkret har elever i en klass 4 fått utveckla en egen stegräknare genom så kallad blockprogrammering. Stegräknarna användes sedan på olika sätt i ämnet idrott och hälsa.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi fick både fler och mer intressanta resultat än vi förväntat oss. Vår intention var att få in programmering i ämnet idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt i syfte att utveckla såväl undervisningen i idrott och hälsa som elevernas kunskaper i programmering. Eleverna blev också bättre på att programmera.

– Men med tiden utvecklade sig projektet till att handla lika mycket om digitalisering utifrån ett samhällsperspektiv. De här diskussionerna kom upp när vi upptäckte att en elev mixtrat med sina kompisars stegräknare så att de mätte fel. Då började vi prata om hur man kan låta sig luras av saker som är kodade och hur omöjligt det är att programmera en stegräknare som passar alla eftersom alla tar olika långa steg. Vi pratade även om hur programmerade saker vi möter i vardagen styr våra beteende, exempelvis tiden för grön gubbe vid övergångsstället.

– I ämnet idrott och hälsa märkte vi att eleverna ökade sin förståelse kring begrepp som rörelse, distans och acceleration men framför allt att alla människor rör sig på olika sätt. En positiv effekt var att projektet bidrog till att det blev mer fokus på rörelsekunskap och mindre på prestation.

”Projektet blev också ögonöppnare för hur olika ämnen kan samverka inom programmering.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Projektet innebar att vi utmanade den traditionella undervisningen i programmering som oftast stannar vid datorn. Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Projektet blev också ögonöppnare för oss lärare om hur olika ämnen kan samverka inom programmering. Vi har fortsatt att arbeta ämnesövergripande tillsammans, om än i mindre skala.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en workshop för övriga lärare på skolan där vi delgett våra erfarenheter och tipsat om hur man kan arbeta ämnesövergripande med programmering. Tanken är också att blockprogrammering av stegräknare ska bli ett återkommande inslag i undervisningen.

Dylan Roberts är leg. lärare i idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Christer Sjöberg är leg. lärare i matematik, NO, teknik samt idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Utveckla skolan nr 6/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-30 09:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-10-04 16:16 av Susanne Sawander


Relaterat

DIGITAL KURS – Undervisa i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg med kursledare Sara Bruun. Kursen ger dig information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser