Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat
Ett ämnesövergripande projekt där eleverna fick programmera stegräknare gav både fler och andra resultat än väntat. Det visar lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka.
Varför ville ni skriva en artikel?
– Enligt läroplanen har alla lärare ansvar för skolans digitalisering men att få in det i ämnet idrott och hälsa är ju inte helt enkelt. Frågan ledde till att vi tillsammans startade ett projekt i syfte att just få in programmering i idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt. Med tiden växten projektet, mer än vad som var tanken faktiskt. Det var vår rektor som fick oss att skriva en artikel, hon tyckte att vårt arbete var värt att sprida vidare.
Vad handlar artikel om?
– Den beskriver hur vi arbetat ämnesövergripande inom matematik, teknik, samhällskunskap samt idrott och hälsa med programmering. Konkret har elever i en klass 4 fått utveckla en egen stegräknare genom så kallad blockprogrammering. Stegräknarna användes sedan på olika sätt i ämnet idrott och hälsa.
Vilka resultat har ni sett?
– Vi fick både fler och mer intressanta resultat än vi förväntat oss. Vår intention var att få in programmering i ämnet idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt i syfte att utveckla såväl undervisningen i idrott och hälsa som elevernas kunskaper i programmering. Eleverna blev också bättre på att programmera.
– Men med tiden utvecklade sig projektet till att handla lika mycket om digitalisering utifrån ett samhällsperspektiv. De här diskussionerna kom upp när vi upptäckte att en elev mixtrat med sina kompisars stegräknare så att de mätte fel. Då började vi prata om hur man kan låta sig luras av saker som är kodade och hur omöjligt det är att programmera en stegräknare som passar alla eftersom alla tar olika långa steg. Vi pratade även om hur programmerade saker vi möter i vardagen styr våra beteende, exempelvis tiden för grön gubbe vid övergångsstället.
– I ämnet idrott och hälsa märkte vi att eleverna ökade sin förståelse kring begrepp som rörelse, distans och acceleration men framför allt att alla människor rör sig på olika sätt. En positiv effekt var att projektet bidrog till att det blev mer fokus på rörelsekunskap och mindre på prestation.
”Projektet blev också ögonöppnare för hur olika ämnen kan samverka inom programmering.”
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Projektet innebar att vi utmanade den traditionella undervisningen i programmering som oftast stannar vid datorn. Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Projektet blev också ögonöppnare för oss lärare om hur olika ämnen kan samverka inom programmering. Vi har fortsatt att arbeta ämnesövergripande tillsammans, om än i mindre skala.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Vi har haft en workshop för övriga lärare på skolan där vi delgett våra erfarenheter och tipsat om hur man kan arbeta ämnesövergripande med programmering. Tanken är också att blockprogrammering av stegräknare ska bli ett återkommande inslag i undervisningen.
Dylan Roberts är leg. lärare i idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Christer Sjöberg är leg. lärare i matematik, NO, teknik samt idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Sidan publicerades 2022-05-30 09:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-10-04 16:16 av Susanne Sawander
