Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Utveckla skolan nummer 6/2022: Programmering i ämnet idrott och hälsa – Elever skapar sina egna stegräknare

Christer Sjöberg och Dylan Roberts.

Ett ämnesövergripande projekt där eleverna fick programmera stegräknare gav både fler och andra resultat än väntat. Det visar lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Enligt läroplanen har alla lärare ansvar för skolans digitalisering men att få in det i ämnet idrott och hälsa är ju inte helt enkelt. Frågan ledde till att vi tillsammans startade ett projekt i syfte att just få in programmering i idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt. Med tiden växten projektet, mer än vad som var tanken faktiskt. Det var vår rektor som fick oss att skriva en artikel, hon tyckte att vårt arbete var värt att sprida vidare.

Vad handlar artikel om?

– Den beskriver hur vi arbetat ämnesövergripande inom matematik, teknik, samhällskunskap samt idrott och hälsa med programmering. Konkret har elever i en klass 4 fått utveckla en egen stegräknare genom så kallad blockprogrammering. Stegräknarna användes sedan på olika sätt i ämnet idrott och hälsa.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi fick både fler och mer intressanta resultat än vi förväntat oss. Vår intention var att få in programmering i ämnet idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt i syfte att utveckla såväl undervisningen i idrott och hälsa som elevernas kunskaper i programmering. Eleverna blev också bättre på att programmera.

– Men med tiden utvecklade sig projektet till att handla lika mycket om digitalisering utifrån ett samhällsperspektiv. De här diskussionerna kom upp när vi upptäckte att en elev mixtrat med sina kompisars stegräknare så att de mätte fel. Då började vi prata om hur man kan låta sig luras av saker som är kodade och hur omöjligt det är att programmera en stegräknare som passar alla eftersom alla tar olika långa steg. Vi pratade även om hur programmerade saker vi möter i vardagen styr våra beteende, exempelvis tiden för grön gubbe vid övergångsstället.

– I ämnet idrott och hälsa märkte vi att eleverna ökade sin förståelse kring begrepp som rörelse, distans och acceleration men framför allt att alla människor rör sig på olika sätt. En positiv effekt var att projektet bidrog till att det blev mer fokus på rörelsekunskap och mindre på prestation.

”Projektet blev också ögonöppnare för hur olika ämnen kan samverka inom programmering.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Projektet innebar att vi utmanade den traditionella undervisningen i programmering som oftast stannar vid datorn. Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Projektet blev också ögonöppnare för oss lärare om hur olika ämnen kan samverka inom programmering. Vi har fortsatt att arbeta ämnesövergripande tillsammans, om än i mindre skala.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en workshop för övriga lärare på skolan där vi delgett våra erfarenheter och tipsat om hur man kan arbeta ämnesövergripande med programmering. Tanken är också att blockprogrammering av stegräknare ska bli ett återkommande inslag i undervisningen.

Dylan Roberts är leg. lärare i idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Christer Sjöberg är leg. lärare i matematik, NO, teknik samt idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Utveckla skolan nr 6/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-30 09:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-10-04 16:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Flexibel digital kurs med Sara Bruun! I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser