Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Utveckla skolan nummer 6/2022: Programmering i ämnet idrott och hälsa – Elever skapar sina egna stegräknare

Christer Sjöberg och Dylan Roberts.

Ett ämnesövergripande projekt där eleverna fick programmera stegräknare gav både fler och andra resultat än väntat. Det visar lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Enligt läroplanen har alla lärare ansvar för skolans digitalisering men att få in det i ämnet idrott och hälsa är ju inte helt enkelt. Frågan ledde till att vi tillsammans startade ett projekt i syfte att just få in programmering i idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt. Med tiden växten projektet, mer än vad som var tanken faktiskt. Det var vår rektor som fick oss att skriva en artikel, hon tyckte att vårt arbete var värt att sprida vidare.

Vad handlar artikel om?

– Den beskriver hur vi arbetat ämnesövergripande inom matematik, teknik, samhällskunskap samt idrott och hälsa med programmering. Konkret har elever i en klass 4 fått utveckla en egen stegräknare genom så kallad blockprogrammering. Stegräknarna användes sedan på olika sätt i ämnet idrott och hälsa.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi fick både fler och mer intressanta resultat än vi förväntat oss. Vår intention var att få in programmering i ämnet idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt i syfte att utveckla såväl undervisningen i idrott och hälsa som elevernas kunskaper i programmering. Eleverna blev också bättre på att programmera.

– Men med tiden utvecklade sig projektet till att handla lika mycket om digitalisering utifrån ett samhällsperspektiv. De här diskussionerna kom upp när vi upptäckte att en elev mixtrat med sina kompisars stegräknare så att de mätte fel. Då började vi prata om hur man kan låta sig luras av saker som är kodade och hur omöjligt det är att programmera en stegräknare som passar alla eftersom alla tar olika långa steg. Vi pratade även om hur programmerade saker vi möter i vardagen styr våra beteende, exempelvis tiden för grön gubbe vid övergångsstället.

– I ämnet idrott och hälsa märkte vi att eleverna ökade sin förståelse kring begrepp som rörelse, distans och acceleration men framför allt att alla människor rör sig på olika sätt. En positiv effekt var att projektet bidrog till att det blev mer fokus på rörelsekunskap och mindre på prestation.

”Projektet blev också ögonöppnare för hur olika ämnen kan samverka inom programmering.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Projektet innebar att vi utmanade den traditionella undervisningen i programmering som oftast stannar vid datorn. Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Projektet blev också ögonöppnare för oss lärare om hur olika ämnen kan samverka inom programmering. Vi har fortsatt att arbeta ämnesövergripande tillsammans, om än i mindre skala.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en workshop för övriga lärare på skolan där vi delgett våra erfarenheter och tipsat om hur man kan arbeta ämnesövergripande med programmering. Tanken är också att blockprogrammering av stegräknare ska bli ett återkommande inslag i undervisningen.

Dylan Roberts är leg. lärare i idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Christer Sjöberg är leg. lärare i matematik, NO, teknik samt idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Utveckla skolan nr 6/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-30 09:19 av Susanne Sawander


Relaterat

Digital kurs med Sara Bruun – Undervisa i engelska med digitala verktyg

I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Du får kunskap om hur du väljer rätt verktyg, hur de fungerar och hur de bidrar till bättre språkkunskaper. Målet är att du ska bli mer medveten och tryggare i undervisningen. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser