Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Leda och lära nummer 6/2020: Hur fungerar programmeringsundervisning enligt lärarna själva? En effektstudie av 128 lektioner i programmering i grundskolan.

Helén Viebke.

Pojkar och flickor är lika aktiva i programmeringsundervisningen. Den inspirerar också eleverna att hjälpa varandra, konstaterar Hélen Viebke som skrivit en utvecklingsartikel om vad elever lär sig och vad lärare tycker om det nya inslaget i kursplanen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag arbetar som utvecklingsstrateg vid barn- och utbildningsförvaltningen i Åstorp. Programmering är ju nytt i kursplanen och jag var genuint nyfiken på vad eleverna lär sig och vad lärarna uppfattar att de lär ut i programmeringsundervisningen. Genom att Åstorps kommun deltagit i Ifous-programmet ”Programmering i ämnesundervisningen” fick jag möjlighet att undersöka ämnet.

Vad handlar artikeln om?

– Jag har undersökt vad grundskoleeleverna i Åstorps kommun lär sig när de programmerar samt vilka möjligheter respektive hinder som lärare upplever i programmeringsundervisningen.

– Artikeln baseras på underlag från alla lärare i årskurs 1 till och med årskurs 9 som under en termin dokumenterat sina lektioner i programmering – vilka metoder de använt, vilka effekter i lärandet under programmeringsundervisningen som de uppfattat att eleverna fått, samt hur lärarna själva upplevt lektionen och vilket sinnestillstånd de hade efter den.

– Från Åstorp deltog även tio lärare i Ifous-programmet som tillsammans med sina kollegor ute på skolorna bland annat undersökt effekterna av elevernas lärande i programmering. Min artikel bygger på resultat från deras studie samt generell forskning i programmering.  

Vilka resultat har du sett?

– De fem tydligaste effekterna av programmeringsundervisningen är att pojkar och flickor är lika aktiva, att eleverna testar och felsöker, utvecklar sin problemlösningsförmåga, är mer aktiva samt att eleverna hjälper varandra mer än vanligt.

– Skillnader mellan könen syns främst i vad flickor respektive pojkar fokuserar på, flickor ägnar mer tid åt design och detaljer medan pojkarna är mer tävlingsinriktade. Den här skillnaden minskar i klasser som lärare beskriver som mer välfungerande. Lärarna märkte också att eleverna, framför allt i de yngre årskurserna, gärna testade, felsökte och därmed utvecklade sin problemlösningsförmåga.

”Det är uppenbart att programmering skapar en känsla av att lärare och elever lär sig tillsammans.”

– Tydligt är att programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Min tolkning är att lärarna inte givet har samma pondus i programmering som övriga ämnen och det leder till att eleverna tar mer ansvar för varandras lärande. Det är uppenbart att programmering skapar en känsla av att lärare och elever lär sig tillsammans.

– Lärare i de lägre årskurserna upplevde programmering roligare och mer lustfyllt jämfört med sina kollegor i högstadiet. Många högstadielärare kände sig stressade, främst för att de kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper i ämnet. Lärarna konstaterar också att de inte använder programmeringsbegrepp, att de saknar ämnesspråk i programmering. Sammantaget vittnar detta om ett behov av kompetensutveckling.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Som utvecklingsstrateg har jag tydligt sett att vi behöver arbeta mer för ökad likvärdighet då resultaten visar stora skillnader mellan skolorna. De bottnar bland annat i hur olika skolledare prioriterar frågor om programmering och det har lett till stora skillnader i kompetens mellan skolorna. 

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har informerat både tjänstemän och politiker och tidigare i höstas hade vi en hel studiedag om vad vi fått fram genom Ifous-programmet. Vad som är positivt är att vårt arbete väckt stort intresse bland många lärare och då inte enbart matematik och NO-lärare.

Helén Viebke är utvecklingsstrateg och vid barn- och utbildningsförvaltningen i
Åstorp.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-11-27 09:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-12-02 14:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.