Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Utveckla skolan nummer 6/2019: Digital kompetens, kodning och teknik på fritidshemmet

Pedagogerna Linnea Malmsten och Stina Hedlund arbetar i Nacka kommun.

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Varför ville ni skriva en artikel?

Vi gjorde det här projektet 2015, vilket är ganska länge sedan. Men projektet handlar om programmering på fritidshem, ett område där det tyvärr inte har hänt så mycket, så vi kände att vi ville skriva en artikel om det. Dels för att få reflektera över det vi har gjort, men också för att inspirera andra. Det är inte så krångligt och svårt som man tror. Det handlar om att ta sig över en tröskel och det ville vi beskriva.

Vad handlar artikeln om?

– Om när vi i början av 2015 blev intresserade av programmering i skolan. Programmering diskuterades mycket i media, på olika bloggar, på Skolverket och i riksdagen. Det diskuterades hur vi skulle förhålla oss till programmering i skolan och om det skulle det bli ett eget ämne. Vi blev nyfikna på att dra igång ett programmeringsprojekt men vi kände oss väldigt osäkra. Under 2012 hade vi haft ett annat projekt på fritids som vi kallade IKT-fritids. Det handlade mer om värdegrundsarbete, hur man är en schysst kompis på nätet och om att förebygga kränkningar. Programmering kändes nytt och svårt. Vi ville utmana oss själva, så vi drog igång projektet “HackerSpace”.

– Vi tog i stort från början. Vi tänkte att om vi ska dra igång ett projekt och programmera på fritids så ville vi att det skulle nå alla fritidsbarn på skolan. De fick anmäla sig till en kurs som varade i fem veckor och det var många elever som ville vara med. Projektet pågick under vårterminen från första veckan i januari till och med sista veckan i maj. Under projektets gång har cirka 200 elever på fritids provat på att programmera. Årskurs 1 och 2 programmerade en dag i veckan och årskurs 3 en annan dag. Vi funderade mycket på hur vi skulle göra, eftersom vi egentligen inte kunde något om programmering. Vi startade med att läsa mycket, bland annat om hur andra lärare hade gjort med yngre barn. Men vi hittade inget som handlade om programmering på fritids.

– Vi startade varje tillfälle med en kort del med analog programmering där vi använde pilar och olika symboler som vi ritade på tavlan, så fick eleverna programmera varandra. Efter det fick eleverna möjlighet att prova olika appar. Vi började med att visa hur de fungerade på smartboarden. När eleverna skulle börja var det alltid några som ville prova själva direkt och andra som ville har mer hjälp. Lite längre in i projektet löste vi alla banor och tog en skärmdump för att ha ett facit som vi kunde använda som sista utväg när barnen inte fick det att fungera och riskerade att tröttna.

– Ettorna och tvåorna arbetade med apparna Kodabel, Lightbot och Scratch Jr. I de två första handlar det om att programmera så att en figur tar sig från A till B. I Scratch Jr handlar det mer om kreativt skapande. Där kan eleverna använda olika figurer och bakgrunder för att skapa interaktiva berättelser. Med de äldre eleverna använde vi en plattform på datorn som heter Scratch. Det är mer kreativt ungefär som Scratch Jr men i Scratch får eleverna större utmaningar och kan skapa egna spel.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi kunde se flera vinster med eleverna. Eftersom de kom från olika fritidshemsavdelningar uppstod det nya kamratrelationer som skapades ur det gemensamma intresset för programmering. De lärde sig också att arbeta och lösa problem tillsammans och att inte ge upp direkt utan istället undersöka om det finns fler lösningar på ett problem.

– Vi skulle inte göra på det här sättet idag. Det var otroligt krävande att två gånger varje vecka från januari till och med maj programmera med alla barnen. Det var jätteroligt men det tog också jättemycket energi. Vi skulle rekommendera att man startar i lite mindre skala och utökar efter hand. Vi gick från noll till hundra direkt. Men vi lärde oss att diskutera och utveckla arbetet under projektets gång, att utvärdera vad som fungerade eller inte fungerade och hur vi skulle kunna göra det bättre nästa gång.

”Som lärare måste man inte ligga steget före, det är bra om man gör det, men det är inte helt nödvändigt. Vi vill förmedla att man inte behöver kunna allt, man måste våga kasta sig ut lite.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har mycket större självförtroende när det gäller programmering och ger oss mycket lättare i kast med nya saker. Själva tekniken känns inte så svår längre. Vi vet att vi kan lära oss. Allt finns på Youtube, där kan man kolla upp det mesta bara man tar sig tid.

– En annan viktig sak är att vi vågade lita på att eleverna kunde och att de kunde lära varandra. Vissa saker lärde vi oss tillsammans med dem. Som lärare måste man inte ligga steget före, det är bra om man gör det, men det är inte helt nödvändigt. Vi vill förmedla att man inte behöver kunna allt, man måste våga kasta sig ut lite. Vad är det värsta som kan hända? Kanske är det att en elev kan lösa ett problem innan vi gör det. Det är väl egentligen bara bra!

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vårt intresse för teknik, digitalisering och digitala verktyg har växt och blivit större. Idag jobbar vi på två olika arbetsplatser. Linnea jobbar kvar på Sågtorpsskolan, både som lärare för yngre åldrar och som IKT-pedagog, och driver IT-utvecklingen på sin skola. Stina har en motsvarande tjänst på Björknässkolan.

Linnea Malmsten är lärare för yngre åldrar och IT-pedagog på Sågtorpsskolan.
E-post: linnea.malmsten@nacka.se

Stina Hedlund är fritidspedagog och IT-pedagog på Björknässkolan.
E-post: stina.hedlund@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-25 10:46 av


Relaterat

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.