Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Utveckla skolan nummer 6/2019: Digital kompetens, kodning och teknik på fritidshemmet

Pedagogerna Linnea Malmsten och Stina Hedlund arbetar i Nacka kommun.

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Varför ville ni skriva en artikel?

Vi gjorde det här projektet 2015, vilket är ganska länge sedan. Men projektet handlar om programmering på fritidshem, ett område där det tyvärr inte har hänt så mycket, så vi kände att vi ville skriva en artikel om det. Dels för att få reflektera över det vi har gjort, men också för att inspirera andra. Det är inte så krångligt och svårt som man tror. Det handlar om att ta sig över en tröskel och det ville vi beskriva.

Vad handlar artikeln om?

– Om när vi i början av 2015 blev intresserade av programmering i skolan. Programmering diskuterades mycket i media, på olika bloggar, på Skolverket och i riksdagen. Det diskuterades hur vi skulle förhålla oss till programmering i skolan och om det skulle det bli ett eget ämne. Vi blev nyfikna på att dra igång ett programmeringsprojekt men vi kände oss väldigt osäkra. Under 2012 hade vi haft ett annat projekt på fritids som vi kallade IKT-fritids. Det handlade mer om värdegrundsarbete, hur man är en schysst kompis på nätet och om att förebygga kränkningar. Programmering kändes nytt och svårt. Vi ville utmana oss själva, så vi drog igång projektet “HackerSpace”.

– Vi tog i stort från början. Vi tänkte att om vi ska dra igång ett projekt och programmera på fritids så ville vi att det skulle nå alla fritidsbarn på skolan. De fick anmäla sig till en kurs som varade i fem veckor och det var många elever som ville vara med. Projektet pågick under vårterminen från första veckan i januari till och med sista veckan i maj. Under projektets gång har cirka 200 elever på fritids provat på att programmera. Årskurs 1 och 2 programmerade en dag i veckan och årskurs 3 en annan dag. Vi funderade mycket på hur vi skulle göra, eftersom vi egentligen inte kunde något om programmering. Vi startade med att läsa mycket, bland annat om hur andra lärare hade gjort med yngre barn. Men vi hittade inget som handlade om programmering på fritids.

– Vi startade varje tillfälle med en kort del med analog programmering där vi använde pilar och olika symboler som vi ritade på tavlan, så fick eleverna programmera varandra. Efter det fick eleverna möjlighet att prova olika appar. Vi började med att visa hur de fungerade på smartboarden. När eleverna skulle börja var det alltid några som ville prova själva direkt och andra som ville har mer hjälp. Lite längre in i projektet löste vi alla banor och tog en skärmdump för att ha ett facit som vi kunde använda som sista utväg när barnen inte fick det att fungera och riskerade att tröttna.

– Ettorna och tvåorna arbetade med apparna Kodabel, Lightbot och Scratch Jr. I de två första handlar det om att programmera så att en figur tar sig från A till B. I Scratch Jr handlar det mer om kreativt skapande. Där kan eleverna använda olika figurer och bakgrunder för att skapa interaktiva berättelser. Med de äldre eleverna använde vi en plattform på datorn som heter Scratch. Det är mer kreativt ungefär som Scratch Jr men i Scratch får eleverna större utmaningar och kan skapa egna spel.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi kunde se flera vinster med eleverna. Eftersom de kom från olika fritidshemsavdelningar uppstod det nya kamratrelationer som skapades ur det gemensamma intresset för programmering. De lärde sig också att arbeta och lösa problem tillsammans och att inte ge upp direkt utan istället undersöka om det finns fler lösningar på ett problem.

– Vi skulle inte göra på det här sättet idag. Det var otroligt krävande att två gånger varje vecka från januari till och med maj programmera med alla barnen. Det var jätteroligt men det tog också jättemycket energi. Vi skulle rekommendera att man startar i lite mindre skala och utökar efter hand. Vi gick från noll till hundra direkt. Men vi lärde oss att diskutera och utveckla arbetet under projektets gång, att utvärdera vad som fungerade eller inte fungerade och hur vi skulle kunna göra det bättre nästa gång.

”Som lärare måste man inte ligga steget före, det är bra om man gör det, men det är inte helt nödvändigt. Vi vill förmedla att man inte behöver kunna allt, man måste våga kasta sig ut lite.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har mycket större självförtroende när det gäller programmering och ger oss mycket lättare i kast med nya saker. Själva tekniken känns inte så svår längre. Vi vet att vi kan lära oss. Allt finns på Youtube, där kan man kolla upp det mesta bara man tar sig tid.

– En annan viktig sak är att vi vågade lita på att eleverna kunde och att de kunde lära varandra. Vissa saker lärde vi oss tillsammans med dem. Som lärare måste man inte ligga steget före, det är bra om man gör det, men det är inte helt nödvändigt. Vi vill förmedla att man inte behöver kunna allt, man måste våga kasta sig ut lite. Vad är det värsta som kan hända? Kanske är det att en elev kan lösa ett problem innan vi gör det. Det är väl egentligen bara bra!

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vårt intresse för teknik, digitalisering och digitala verktyg har växt och blivit större. Idag jobbar vi på två olika arbetsplatser. Linnea jobbar kvar på Sågtorpsskolan, både som lärare för yngre åldrar och som IKT-pedagog, och driver IT-utvecklingen på sin skola. Stina har en motsvarande tjänst på Björknässkolan.

Linnea Malmsten är lärare för yngre åldrar och IT-pedagog på Sågtorpsskolan.
E-post: linnea.malmsten@nacka.se

Stina Hedlund är fritidspedagog och IT-pedagog på Björknässkolan.
E-post: stina.hedlund@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-25 10:46 av


Relaterat

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.