Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Utveckla skolan nummer 6/2019: Digital kompetens, kodning och teknik på fritidshemmet

Pedagogerna Linnea Malmsten och Stina Hedlund arbetar i Nacka kommun.

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Varför ville ni skriva en artikel?

Vi gjorde det här projektet 2015, vilket är ganska länge sedan. Men projektet handlar om programmering på fritidshem, ett område där det tyvärr inte har hänt så mycket, så vi kände att vi ville skriva en artikel om det. Dels för att få reflektera över det vi har gjort, men också för att inspirera andra. Det är inte så krångligt och svårt som man tror. Det handlar om att ta sig över en tröskel och det ville vi beskriva.

Vad handlar artikeln om?

– Om när vi i början av 2015 blev intresserade av programmering i skolan. Programmering diskuterades mycket i media, på olika bloggar, på Skolverket och i riksdagen. Det diskuterades hur vi skulle förhålla oss till programmering i skolan och om det skulle det bli ett eget ämne. Vi blev nyfikna på att dra igång ett programmeringsprojekt men vi kände oss väldigt osäkra. Under 2012 hade vi haft ett annat projekt på fritids som vi kallade IKT-fritids. Det handlade mer om värdegrundsarbete, hur man är en schysst kompis på nätet och om att förebygga kränkningar. Programmering kändes nytt och svårt. Vi ville utmana oss själva, så vi drog igång projektet “HackerSpace”.

– Vi tog i stort från början. Vi tänkte att om vi ska dra igång ett projekt och programmera på fritids så ville vi att det skulle nå alla fritidsbarn på skolan. De fick anmäla sig till en kurs som varade i fem veckor och det var många elever som ville vara med. Projektet pågick under vårterminen från första veckan i januari till och med sista veckan i maj. Under projektets gång har cirka 200 elever på fritids provat på att programmera. Årskurs 1 och 2 programmerade en dag i veckan och årskurs 3 en annan dag. Vi funderade mycket på hur vi skulle göra, eftersom vi egentligen inte kunde något om programmering. Vi startade med att läsa mycket, bland annat om hur andra lärare hade gjort med yngre barn. Men vi hittade inget som handlade om programmering på fritids.

– Vi startade varje tillfälle med en kort del med analog programmering där vi använde pilar och olika symboler som vi ritade på tavlan, så fick eleverna programmera varandra. Efter det fick eleverna möjlighet att prova olika appar. Vi började med att visa hur de fungerade på smartboarden. När eleverna skulle börja var det alltid några som ville prova själva direkt och andra som ville har mer hjälp. Lite längre in i projektet löste vi alla banor och tog en skärmdump för att ha ett facit som vi kunde använda som sista utväg när barnen inte fick det att fungera och riskerade att tröttna.

– Ettorna och tvåorna arbetade med apparna Kodabel, Lightbot och Scratch Jr. I de två första handlar det om att programmera så att en figur tar sig från A till B. I Scratch Jr handlar det mer om kreativt skapande. Där kan eleverna använda olika figurer och bakgrunder för att skapa interaktiva berättelser. Med de äldre eleverna använde vi en plattform på datorn som heter Scratch. Det är mer kreativt ungefär som Scratch Jr men i Scratch får eleverna större utmaningar och kan skapa egna spel.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi kunde se flera vinster med eleverna. Eftersom de kom från olika fritidshemsavdelningar uppstod det nya kamratrelationer som skapades ur det gemensamma intresset för programmering. De lärde sig också att arbeta och lösa problem tillsammans och att inte ge upp direkt utan istället undersöka om det finns fler lösningar på ett problem.

– Vi skulle inte göra på det här sättet idag. Det var otroligt krävande att två gånger varje vecka från januari till och med maj programmera med alla barnen. Det var jätteroligt men det tog också jättemycket energi. Vi skulle rekommendera att man startar i lite mindre skala och utökar efter hand. Vi gick från noll till hundra direkt. Men vi lärde oss att diskutera och utveckla arbetet under projektets gång, att utvärdera vad som fungerade eller inte fungerade och hur vi skulle kunna göra det bättre nästa gång.

”Som lärare måste man inte ligga steget före, det är bra om man gör det, men det är inte helt nödvändigt. Vi vill förmedla att man inte behöver kunna allt, man måste våga kasta sig ut lite.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har mycket större självförtroende när det gäller programmering och ger oss mycket lättare i kast med nya saker. Själva tekniken känns inte så svår längre. Vi vet att vi kan lära oss. Allt finns på Youtube, där kan man kolla upp det mesta bara man tar sig tid.

– En annan viktig sak är att vi vågade lita på att eleverna kunde och att de kunde lära varandra. Vissa saker lärde vi oss tillsammans med dem. Som lärare måste man inte ligga steget före, det är bra om man gör det, men det är inte helt nödvändigt. Vi vill förmedla att man inte behöver kunna allt, man måste våga kasta sig ut lite. Vad är det värsta som kan hända? Kanske är det att en elev kan lösa ett problem innan vi gör det. Det är väl egentligen bara bra!

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vårt intresse för teknik, digitalisering och digitala verktyg har växt och blivit större. Idag jobbar vi på två olika arbetsplatser. Linnea jobbar kvar på Sågtorpsskolan, både som lärare för yngre åldrar och som IKT-pedagog, och driver IT-utvecklingen på sin skola. Stina har en motsvarande tjänst på Björknässkolan.

Linnea Malmsten är lärare för yngre åldrar och IT-pedagog på Sågtorpsskolan.
E-post: linnea.malmsten@nacka.se

Stina Hedlund är fritidspedagog och IT-pedagog på Björknässkolan.
E-post: stina.hedlund@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-25 10:46 av


Relaterat

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer