Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Utveckla skolan nummer 4/2020: Är du från muminlandet? Mångfald, värdegrund och solidaritet i undervisningen

Aisha Lundgren Aslla och Franziska Forssander.

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och lika rättigheter utvecklade både kunskaper och självkänsla bland barnen. Det visar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett normkritiskt och interkulturellt arbete i förskolan.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Det ingår när man vinner Fjädern-priset och att skriva en artikel är också ett bra sätt att sprida goda erfarenheter. För vår del innebar skrivprocessen även att projektet fördjupades, inte minst vad gäller den vetenskapliga bakgrunden.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett normkritiskt och interkulturellt projekt i en förskola belägen i ett relativt välbärgat område. Artikeln beskriver hur vi utifrån stöttande undervisning, som ger stor plats för barnens delaktighet och inflytande, genomförde ett arbete om kultur och livsstil, högtider, traditioner och religion. Syftet var att öka barnens kunskaper kring mångfald, olikheter och likheter men också om allas lika rättigheter och stärka barnens förståelse och solidaritet över kulturella gränser.

– Inför advent kom vi tillsammans med barnen överens om att skapa ett slags adventskalender med paket om andra religioners högtider. Varje paket innehöll bilder, objekt, exempelvis kryddor och ingredienser i högtidsmat, samt frågeställningar som lyfte fram hur det kan se ut i olika traditioner. En bärande tanke i projektet var att ge barnen stort utrymme att själva upptäcka olikheter och likheter. Målet var inte att ge en total bild av världens alla religiösa högtider utan att visa på ett axplock.

– Efter det första pilotprojektet kring advent ville barnen fortsätta med arbetet. De valde själva ämnen som vi under de följande två åren utforskade tillsammans utifrån ett normkritiskt och mångfaldsperspektiv: mat, dans och lek. Ämnena valde vi men tillvägagångssättet uppstod i mötet mellan barnen, miljön och oss pedagoger.

”Barnen söker i mindre utsträckning pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att barnens kunskaper kring mångfald och andra kulturer alldeles tydligt har stärkts. Men inte bara kring mer ytliga faktakunskaper. Med tiden har vi sett att barnen fått både ökad självkänsla och inflytande.

– Samtalen kring de olika ämnena tog ofta formen av ett gemensamt undersökande där barnen kom med egna förslag och tankar. Utifrån ämnet mat kom barnen gemensam fram till att det kan se olika ut beroende på om man bor i olika länder och har olika traditioner men att det också kan se olika ut på ett och samma ställe vid olika tillfällen. Dessutom kan det ju se lika ut på helt olika platser och i olika traditioner. Vad som är oerhört viktigt är att inte göra barnen till representanter för olika kulturer eller religioner.

– Sammanfattningsvis har arbetet medfört att olikheter och mångfald blivit något självklart och en positiv utgångspunkt för aktiviteter. Barnen försöker i mindre utsträckning uppnå konsensus eller söker pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– För oss har projektet bekräftat att stöttande undervisning är ett framgångsrikt sätt att arbeta med demokrati, normkritik och mångfald, eftersom det ger ett stort utrymme för samtal och reflektion.

– Många förskollärare kanske drar sig för att arbeta med ämnen som religion av rädsla för att trampa fel. Men vi lärde oss att man inte behöver veta eller kunna allt från första stund. Här hade vi stor användning av den pedagogiska dokumentationen som verktyg.

Hur för din projektet vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat projektet för både kollegor, rektorerna för förskolorna samt deras utvecklingsledare i hela kommunen men även på andra skolor i en annan kommun. Tanken är också att så småningom skriva en bok i ämnet.

Aisha Lundgren Aslla är pedagogisk utvecklingsledare i Nacka kommun.
Franziska Forssander är förskollärare i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 10:53 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-05-13 14:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.