Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Utveckla skolan nummer 4/2020: Är du från muminlandet? Mångfald, värdegrund och solidaritet i undervisningen

Aisha Lundgren Aslla och Franziska Forssander.

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och lika rättigheter utvecklade både kunskaper och självkänsla bland barnen. Det visar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett normkritiskt och interkulturellt arbete i förskolan.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Det ingår när man vinner Fjädern-priset och att skriva en artikel är också ett bra sätt att sprida goda erfarenheter. För vår del innebar skrivprocessen även att projektet fördjupades, inte minst vad gäller den vetenskapliga bakgrunden.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett normkritiskt och interkulturellt projekt i en förskola belägen i ett relativt välbärgat område. Artikeln beskriver hur vi utifrån stöttande undervisning, som ger stor plats för barnens delaktighet och inflytande, genomförde ett arbete om kultur och livsstil, högtider, traditioner och religion. Syftet var att öka barnens kunskaper kring mångfald, olikheter och likheter men också om allas lika rättigheter och stärka barnens förståelse och solidaritet över kulturella gränser.

– Inför advent kom vi tillsammans med barnen överens om att skapa ett slags adventskalender med paket om andra religioners högtider. Varje paket innehöll bilder, objekt, exempelvis kryddor och ingredienser i högtidsmat, samt frågeställningar som lyfte fram hur det kan se ut i olika traditioner. En bärande tanke i projektet var att ge barnen stort utrymme att själva upptäcka olikheter och likheter. Målet var inte att ge en total bild av världens alla religiösa högtider utan att visa på ett axplock.

– Efter det första pilotprojektet kring advent ville barnen fortsätta med arbetet. De valde själva ämnen som vi under de följande två åren utforskade tillsammans utifrån ett normkritiskt och mångfaldsperspektiv: mat, dans och lek. Ämnena valde vi men tillvägagångssättet uppstod i mötet mellan barnen, miljön och oss pedagoger.

”Barnen söker i mindre utsträckning pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att barnens kunskaper kring mångfald och andra kulturer alldeles tydligt har stärkts. Men inte bara kring mer ytliga faktakunskaper. Med tiden har vi sett att barnen fått både ökad självkänsla och inflytande.

– Samtalen kring de olika ämnena tog ofta formen av ett gemensamt undersökande där barnen kom med egna förslag och tankar. Utifrån ämnet mat kom barnen gemensam fram till att det kan se olika ut beroende på om man bor i olika länder och har olika traditioner men att det också kan se olika ut på ett och samma ställe vid olika tillfällen. Dessutom kan det ju se lika ut på helt olika platser och i olika traditioner. Vad som är oerhört viktigt är att inte göra barnen till representanter för olika kulturer eller religioner.

– Sammanfattningsvis har arbetet medfört att olikheter och mångfald blivit något självklart och en positiv utgångspunkt för aktiviteter. Barnen försöker i mindre utsträckning uppnå konsensus eller söker pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– För oss har projektet bekräftat att stöttande undervisning är ett framgångsrikt sätt att arbeta med demokrati, normkritik och mångfald, eftersom det ger ett stort utrymme för samtal och reflektion.

– Många förskollärare kanske drar sig för att arbeta med ämnen som religion av rädsla för att trampa fel. Men vi lärde oss att man inte behöver veta eller kunna allt från första stund. Här hade vi stor användning av den pedagogiska dokumentationen som verktyg.

Hur för din projektet vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat projektet för både kollegor, rektorerna för förskolorna samt deras utvecklingsledare i hela kommunen men även på andra skolor i en annan kommun. Tanken är också att så småningom skriva en bok i ämnet.

Aisha Lundgren Aslla är pedagogisk utvecklingsledare i Nacka kommun.
Franziska Forssander är förskollärare i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 10:53 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-05-13 14:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.