Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Utveckla skolan nummer 4/2020: Är du från muminlandet? Mångfald, värdegrund och solidaritet i undervisningen

Aisha Lundgren Aslla och Franziska Forssander.

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och lika rättigheter utvecklade både kunskaper och självkänsla bland barnen. Det visar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett normkritiskt och interkulturellt arbete i förskolan.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Det ingår när man vinner Fjädern-priset och att skriva en artikel är också ett bra sätt att sprida goda erfarenheter. För vår del innebar skrivprocessen även att projektet fördjupades, inte minst vad gäller den vetenskapliga bakgrunden.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett normkritiskt och interkulturellt projekt i en förskola belägen i ett relativt välbärgat område. Artikeln beskriver hur vi utifrån stöttande undervisning, som ger stor plats för barnens delaktighet och inflytande, genomförde ett arbete om kultur och livsstil, högtider, traditioner och religion. Syftet var att öka barnens kunskaper kring mångfald, olikheter och likheter men också om allas lika rättigheter och stärka barnens förståelse och solidaritet över kulturella gränser.

– Inför advent kom vi tillsammans med barnen överens om att skapa ett slags adventskalender med paket om andra religioners högtider. Varje paket innehöll bilder, objekt, exempelvis kryddor och ingredienser i högtidsmat, samt frågeställningar som lyfte fram hur det kan se ut i olika traditioner. En bärande tanke i projektet var att ge barnen stort utrymme att själva upptäcka olikheter och likheter. Målet var inte att ge en total bild av världens alla religiösa högtider utan att visa på ett axplock.

– Efter det första pilotprojektet kring advent ville barnen fortsätta med arbetet. De valde själva ämnen som vi under de följande två åren utforskade tillsammans utifrån ett normkritiskt och mångfaldsperspektiv: mat, dans och lek. Ämnena valde vi men tillvägagångssättet uppstod i mötet mellan barnen, miljön och oss pedagoger.

”Barnen söker i mindre utsträckning pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att barnens kunskaper kring mångfald och andra kulturer alldeles tydligt har stärkts. Men inte bara kring mer ytliga faktakunskaper. Med tiden har vi sett att barnen fått både ökad självkänsla och inflytande.

– Samtalen kring de olika ämnena tog ofta formen av ett gemensamt undersökande där barnen kom med egna förslag och tankar. Utifrån ämnet mat kom barnen gemensam fram till att det kan se olika ut beroende på om man bor i olika länder och har olika traditioner men att det också kan se olika ut på ett och samma ställe vid olika tillfällen. Dessutom kan det ju se lika ut på helt olika platser och i olika traditioner. Vad som är oerhört viktigt är att inte göra barnen till representanter för olika kulturer eller religioner.

– Sammanfattningsvis har arbetet medfört att olikheter och mångfald blivit något självklart och en positiv utgångspunkt för aktiviteter. Barnen försöker i mindre utsträckning uppnå konsensus eller söker pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– För oss har projektet bekräftat att stöttande undervisning är ett framgångsrikt sätt att arbeta med demokrati, normkritik och mångfald, eftersom det ger ett stort utrymme för samtal och reflektion.

– Många förskollärare kanske drar sig för att arbeta med ämnen som religion av rädsla för att trampa fel. Men vi lärde oss att man inte behöver veta eller kunna allt från första stund. Här hade vi stor användning av den pedagogiska dokumentationen som verktyg.

Hur för din projektet vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat projektet för både kollegor, rektorerna för förskolorna samt deras utvecklingsledare i hela kommunen men även på andra skolor i en annan kommun. Tanken är också att så småningom skriva en bok i ämnet.

Aisha Lundgren Aslla är pedagogisk utvecklingsledare i Nacka kommun.
Franziska Forssander är förskollärare i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 10:53 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-05-13 14:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.