Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Utveckla skolan nummer 4/2020: Är du från muminlandet? Mångfald, värdegrund och solidaritet i undervisningen

Aisha Lundgren Aslla och Franziska Forssander.

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och lika rättigheter utvecklade både kunskaper och självkänsla bland barnen. Det visar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett normkritiskt och interkulturellt arbete i förskolan.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Det ingår när man vinner Fjädern-priset och att skriva en artikel är också ett bra sätt att sprida goda erfarenheter. För vår del innebar skrivprocessen även att projektet fördjupades, inte minst vad gäller den vetenskapliga bakgrunden.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett normkritiskt och interkulturellt projekt i en förskola belägen i ett relativt välbärgat område. Artikeln beskriver hur vi utifrån stöttande undervisning, som ger stor plats för barnens delaktighet och inflytande, genomförde ett arbete om kultur och livsstil, högtider, traditioner och religion. Syftet var att öka barnens kunskaper kring mångfald, olikheter och likheter men också om allas lika rättigheter och stärka barnens förståelse och solidaritet över kulturella gränser.

– Inför advent kom vi tillsammans med barnen överens om att skapa ett slags adventskalender med paket om andra religioners högtider. Varje paket innehöll bilder, objekt, exempelvis kryddor och ingredienser i högtidsmat, samt frågeställningar som lyfte fram hur det kan se ut i olika traditioner. En bärande tanke i projektet var att ge barnen stort utrymme att själva upptäcka olikheter och likheter. Målet var inte att ge en total bild av världens alla religiösa högtider utan att visa på ett axplock.

– Efter det första pilotprojektet kring advent ville barnen fortsätta med arbetet. De valde själva ämnen som vi under de följande två åren utforskade tillsammans utifrån ett normkritiskt och mångfaldsperspektiv: mat, dans och lek. Ämnena valde vi men tillvägagångssättet uppstod i mötet mellan barnen, miljön och oss pedagoger.

”Barnen söker i mindre utsträckning pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att barnens kunskaper kring mångfald och andra kulturer alldeles tydligt har stärkts. Men inte bara kring mer ytliga faktakunskaper. Med tiden har vi sett att barnen fått både ökad självkänsla och inflytande.

– Samtalen kring de olika ämnena tog ofta formen av ett gemensamt undersökande där barnen kom med egna förslag och tankar. Utifrån ämnet mat kom barnen gemensam fram till att det kan se olika ut beroende på om man bor i olika länder och har olika traditioner men att det också kan se olika ut på ett och samma ställe vid olika tillfällen. Dessutom kan det ju se lika ut på helt olika platser och i olika traditioner. Vad som är oerhört viktigt är att inte göra barnen till representanter för olika kulturer eller religioner.

– Sammanfattningsvis har arbetet medfört att olikheter och mångfald blivit något självklart och en positiv utgångspunkt för aktiviteter. Barnen försöker i mindre utsträckning uppnå konsensus eller söker pedagogernas hjälp för att reda ut ”vem som har rätt” i olika sammanhang.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– För oss har projektet bekräftat att stöttande undervisning är ett framgångsrikt sätt att arbeta med demokrati, normkritik och mångfald, eftersom det ger ett stort utrymme för samtal och reflektion.

– Många förskollärare kanske drar sig för att arbeta med ämnen som religion av rädsla för att trampa fel. Men vi lärde oss att man inte behöver veta eller kunna allt från första stund. Här hade vi stor användning av den pedagogiska dokumentationen som verktyg.

Hur för din projektet vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat projektet för både kollegor, rektorerna för förskolorna samt deras utvecklingsledare i hela kommunen men även på andra skolor i en annan kommun. Tanken är också att så småningom skriva en bok i ämnet.

Aisha Lundgren Aslla är pedagogisk utvecklingsledare i Nacka kommun.
Franziska Forssander är förskollärare i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 10:53 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-05-13 14:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.