Promenader krokar upp kunskaper

Utveckla skolan nummer 3/2022: På minnespromenad genom tusen år av språkutveckling

Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka.

En interaktiv promenad med ljud, bild och rörelse gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att vi gärna vill sprida det här sättet arbeta på. Inte minst för att det går att minnespromenader går anpassa till i stort sett alla ämnen och elever i alla nivåer. Dessutom är det ett bra sätt att få in mer rörelse och utevistelse i undervisningen.

Vad handlar artikeln om?

Den beskriver hur vi i tre klasser i årskurs åtta arbetat med så kallade minnespromenader i ämnesområdet svensk språkhistoria. Det är ett faktatungt område som vi sedan tidigare vet att många elever tycker är svårt att ta till sig.

Minnespromenaderna bestod av en slinga runt skolan med fem olika stationer. Vid varje station fick eleverna lyssna på en ljudfil med fakta om den specifika epoken, musik och andra tidsenliga ljudeffekteter som vi lärare spelat in. Vid stationerna fanns även bilder samt en praktisk uppgift, exempelvis med en rita med krita med på en stenhäll, vilket skulle fungera som en minneskrok för runskrift. Eleverna gick minnespromenaden i etapper, med en station i taget. I klassrummet arbetade de vidare med innehållet för den aktuella stationen för att sedan ge sig ut på promenaden igen, repetera den första stationen och sedan gå   vidare till nästa station. På så vis fick eleverna möta samma innehåll flera gånger och succesivt bygga på med nya kunskaper.

Efter projektet fick eleverna gjorde eleverna ett prov och fick genom en enkät berätta vad de tyckte om det här sättet att arbeta på.

”Flera elever beskriver att de ”gått promenaden i huvudet” när de gjorde provet.”

Vilka resultat har ni sett?

Det tydligaste är att provresultaten hos de här eleverna är betydligt bättre jämfört med tidigare år. Vår tolkning är att minnespromenaderna har varit en stark bidragande orsak till att eleverna tagit till sig av kunskaperna och också kommit ihåg dem. Det här bekräftas också i elevenkäterna, flera elever beskriver att de ”gått promenaden i huvudet” när de gjorde provet. Vi lärare har också märkt att de här kunskaperna sitter kvar på ett helt annat sätt, det händer att elever efter flera månader tar upp något de lärde sig från minnespromenaden.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Vi arbetar idag mer medvetet med att ”hänga upp” kunskaper på olika reella eller imaginära ”krokar”, just i syfte att hjälpa eleverna att lättare minnas och komma ihåg. Vi har helt enkelt ett tydligare fokus på hur eleverna kan lära, inte enbart vad de ska lära.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

Vi har fått mycket positiv respons när vi presenterat arbetet både för kollegor här på skolan och på den större ämneslärarkonferensen i Nacka kommun.

Malin Hökby är förstelärare och lärare i svenska och engelska på Myrsjöskolan i Nacka
Martin Flodkvist är lärare i svenska och engelska på Myrsjöskolan i Nacka

Utveckla skolan nr 3/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-18 13:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-06 11:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser