Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Leda & Lära nummer 8/2021: Att utmana högpresterande inom matematikundervisningen

Matematiklärare Linda Lie.

Genom samarbete och dialog anpassades undervisningen till en högpresterande elev. Matematikläraren Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om en ofta förbisedd elevgrupp. Artikeln är skriven inom Ifous FoU-program Lärares praktik och profession.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Möjligheten att få skriva en utvecklingsartikel blev ett sätt för mig att ytterligare fördjupa mig i det FoU-arbete som jag genom Ifous arbetat med under tre år. Det har varit berikande och ibland utmanande att skriva en utvecklingsartikel, men spännande att fördjupa mina upptäckter och reflektioner genom att koppla det till teorin.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever. Initialt hade jag som idé att försöka utveckla en modell om hur undervisningen kan läggas upp för att stimulera de här eleverna som ofta är en förbisedd grupp.

– I mina klasser testar jag varje år alla elever i början av 7:an, just för att kartlägga var de befinner sig individuellt men också för att hitta en gemensam startpunkt för hela klassen. Men kartläggningen har fokuserat på elevgruppens kunskaper nedåt. Det innebär att undervisningen sällan anpassas till de elever som presterar mer än de andra.

– Artikeln beskriver hur jag tillsammans med den högpresterande eleven Hugo testar mig fram för att hitta en matematikundervisning som utmanar honom på rätt nivå. Som stöd använde vi till en början en digital tjänst som erbjuder matematiska uppgifter från högstadiet upp till alla olika gymnasiekurser.  

Vilka resultat har du sett?

– Med hjälp av den digitala tjänsten kunde jag testa var Hugo befann sig i kunskapsnivå och därefter ge honom uppgifter som matchade. Till en början bestämde jag vilka uppgifter som skulle utföras och när det var gjort fick Hugo utvärdera dem både skriftligt och muntligt i samtal med mig. Men det här var inte optimalt och efter en tid började vi i istället gemensamt planera och anpassa uppgifterna utifrån Hugos intresse. Det här visade sig passa honom bättre och trots att Hugo var ganska fåordig märktes tydligt att hans lust och intresse ökade. Hans driv var nära kopplat till svårighetsgraden, ju svårare, desto roligare.

– Samtidigt var Hugo mycket mån om att delta i de gemensamma klassgenomgångarna och när övriga elever gjorde kunskapskontroller ville även han göra det. Att känna sig inkluderad och en av alla andra var därmed en viktig aspekt.

– Med tiden insåg jag att den ursprungliga idén om att skapa en modell som skulle passa alla högpresterande elever, inte var hållbar. Istället landade jag i övertygelsen om att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling.

”Jag landade i övertygelsen att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En hel del. Dels har jag fått upp ögonen för elever i andra klasser som behöver utmanas mer i matematiken. Dels har jag genom arbetet skapat ett sätt, även om det inte är en modell, att arbeta mer systematiskt med matematikundervisningen för elever som presterar mer och det har verkligen gjort skillnad. Dessutom har jag blivit mer medveten om vikten att kartlägga elevgruppens kunskaper uppåt och inte enbart nedåt.

Hur för du ditt arbeta vidare på din arbetsplats?

– Jag ser att mitt arbete har inspirerat mina mattekollegor på skolan och idag lyfter vi ämnet och pratar mer om hur vi kan anpassa undervisningen till högpresterande elever.

Linda Lie är lärare i matematik i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 8/2021

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2021-10-21 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-07 13:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser