Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Leda & Lära nummer 8/2021: Att utmana högpresterande inom matematikundervisningen

Matematiklärare Linda Lie.

Genom samarbete och dialog anpassades undervisningen till en högpresterande elev. Matematikläraren Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om en ofta förbisedd elevgrupp. Artikeln är skriven inom Ifous FoU-program Lärares praktik och profession.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Möjligheten att få skriva en utvecklingsartikel blev ett sätt för mig att ytterligare fördjupa mig i det FoU-arbete som jag genom Ifous arbetat med under tre år. Det har varit berikande och ibland utmanande att skriva en utvecklingsartikel, men spännande att fördjupa mina upptäckter och reflektioner genom att koppla det till teorin.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever. Initialt hade jag som idé att försöka utveckla en modell om hur undervisningen kan läggas upp för att stimulera de här eleverna som ofta är en förbisedd grupp.

– I mina klasser testar jag varje år alla elever i början av 7:an, just för att kartlägga var de befinner sig individuellt men också för att hitta en gemensam startpunkt för hela klassen. Men kartläggningen har fokuserat på elevgruppens kunskaper nedåt. Det innebär att undervisningen sällan anpassas till de elever som presterar mer än de andra.

– Artikeln beskriver hur jag tillsammans med den högpresterande eleven Hugo testar mig fram för att hitta en matematikundervisning som utmanar honom på rätt nivå. Som stöd använde vi till en början en digital tjänst som erbjuder matematiska uppgifter från högstadiet upp till alla olika gymnasiekurser.  

Vilka resultat har du sett?

– Med hjälp av den digitala tjänsten kunde jag testa var Hugo befann sig i kunskapsnivå och därefter ge honom uppgifter som matchade. Till en början bestämde jag vilka uppgifter som skulle utföras och när det var gjort fick Hugo utvärdera dem både skriftligt och muntligt i samtal med mig. Men det här var inte optimalt och efter en tid började vi i istället gemensamt planera och anpassa uppgifterna utifrån Hugos intresse. Det här visade sig passa honom bättre och trots att Hugo var ganska fåordig märktes tydligt att hans lust och intresse ökade. Hans driv var nära kopplat till svårighetsgraden, ju svårare, desto roligare.

– Samtidigt var Hugo mycket mån om att delta i de gemensamma klassgenomgångarna och när övriga elever gjorde kunskapskontroller ville även han göra det. Att känna sig inkluderad och en av alla andra var därmed en viktig aspekt.

– Med tiden insåg jag att den ursprungliga idén om att skapa en modell som skulle passa alla högpresterande elever, inte var hållbar. Istället landade jag i övertygelsen om att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling.

”Jag landade i övertygelsen att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En hel del. Dels har jag fått upp ögonen för elever i andra klasser som behöver utmanas mer i matematiken. Dels har jag genom arbetet skapat ett sätt, även om det inte är en modell, att arbeta mer systematiskt med matematikundervisningen för elever som presterar mer och det har verkligen gjort skillnad. Dessutom har jag blivit mer medveten om vikten att kartlägga elevgruppens kunskaper uppåt och inte enbart nedåt.

Hur för du ditt arbeta vidare på din arbetsplats?

– Jag ser att mitt arbete har inspirerat mina mattekollegor på skolan och idag lyfter vi ämnet och pratar mer om hur vi kan anpassa undervisningen till högpresterande elever.

Linda Lie är lärare i matematik i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 8/2021

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2021-10-21 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-07 13:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer