Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Leda & Lära nummer 8/2021: Att utmana högpresterande inom matematikundervisningen

Matematiklärare Linda Lie.

Genom samarbete och dialog anpassades undervisningen till en högpresterande elev. Matematikläraren Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om en ofta förbisedd elevgrupp. Artikeln är skriven inom Ifous FoU-program Lärares praktik och profession.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Möjligheten att få skriva en utvecklingsartikel blev ett sätt för mig att ytterligare fördjupa mig i det FoU-arbete som jag genom Ifous arbetat med under tre år. Det har varit berikande och ibland utmanande att skriva en utvecklingsartikel, men spännande att fördjupa mina upptäckter och reflektioner genom att koppla det till teorin.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever. Initialt hade jag som idé att försöka utveckla en modell om hur undervisningen kan läggas upp för att stimulera de här eleverna som ofta är en förbisedd grupp.

– I mina klasser testar jag varje år alla elever i början av 7:an, just för att kartlägga var de befinner sig individuellt men också för att hitta en gemensam startpunkt för hela klassen. Men kartläggningen har fokuserat på elevgruppens kunskaper nedåt. Det innebär att undervisningen sällan anpassas till de elever som presterar mer än de andra.

– Artikeln beskriver hur jag tillsammans med den högpresterande eleven Hugo testar mig fram för att hitta en matematikundervisning som utmanar honom på rätt nivå. Som stöd använde vi till en början en digital tjänst som erbjuder matematiska uppgifter från högstadiet upp till alla olika gymnasiekurser.  

Vilka resultat har du sett?

– Med hjälp av den digitala tjänsten kunde jag testa var Hugo befann sig i kunskapsnivå och därefter ge honom uppgifter som matchade. Till en början bestämde jag vilka uppgifter som skulle utföras och när det var gjort fick Hugo utvärdera dem både skriftligt och muntligt i samtal med mig. Men det här var inte optimalt och efter en tid började vi i istället gemensamt planera och anpassa uppgifterna utifrån Hugos intresse. Det här visade sig passa honom bättre och trots att Hugo var ganska fåordig märktes tydligt att hans lust och intresse ökade. Hans driv var nära kopplat till svårighetsgraden, ju svårare, desto roligare.

– Samtidigt var Hugo mycket mån om att delta i de gemensamma klassgenomgångarna och när övriga elever gjorde kunskapskontroller ville även han göra det. Att känna sig inkluderad och en av alla andra var därmed en viktig aspekt.

– Med tiden insåg jag att den ursprungliga idén om att skapa en modell som skulle passa alla högpresterande elever, inte var hållbar. Istället landade jag i övertygelsen om att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling.

”Jag landade i övertygelsen att det relationella ledarskapet var nödvändigt för en positiv utveckling”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– En hel del. Dels har jag fått upp ögonen för elever i andra klasser som behöver utmanas mer i matematiken. Dels har jag genom arbetet skapat ett sätt, även om det inte är en modell, att arbeta mer systematiskt med matematikundervisningen för elever som presterar mer och det har verkligen gjort skillnad. Dessutom har jag blivit mer medveten om vikten att kartlägga elevgruppens kunskaper uppåt och inte enbart nedåt.

Hur för du ditt arbeta vidare på din arbetsplats?

– Jag ser att mitt arbete har inspirerat mina mattekollegor på skolan och idag lyfter vi ämnet och pratar mer om hur vi kan anpassa undervisningen till högpresterande elever.

Linda Lie är lärare i matematik i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 8/2021

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2021-10-21 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-07 13:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.