Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Leda och lära nummer 5/2022: Att bygga relationer på distans – en studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansundervisning

Sara Thorslund och Elin Bååth.

Individuella samtal istället för ett standardskrivet mejl har stor betydelse för relationen mellan lärare och elever på vuxenutbildningens distansundervisning. Det visar lärarna Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifousprogrammet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning – ett superintressant ämne. Att skriva en artikel var ett sätt att ytterligare fördjupa oss och ta del av tidigare forskning i ämnet men också konkret ta reda på hur vårt utvecklingsarbete uppfattas av eleverna.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har utforskat betydelsen av relationer mellan lärare och elever vid vuxenutbildningens distansundervisning. Utifrån en teori om social närvaro har vi har utformat vår egen distansundervisning i syfte att öka gemenskapen och den sociala närvaron.

– Till kursstart bjöd vi in varje elev till ett individuellt videosamtal, tidigare har vi bara skickat ett mejl till alla elever. Vidare har vi lagt extra krut på att vara tillgängliga för eleverna genom att exempelvis svara snabbt på mejl, mess och telefonsamtal, allt i syfte att stärka kommunikationen mellan oss lärare och elever. Varje vecka har vi kontaktat de elever som av olika skäl inte dykt upp vid undervisningstillfällena. Syftet här var att försöka fånga upp elever som var på väg att hoppa av, vilket är vanligt inom vuxenutbildningen. En viktig aspekt i vårt arbete var att försöka humanisera oss lärare. Ett sätt var att så mycket som möjligt visa oss själva i bild och även den miljö vi lärare befann oss i under distansundervisningen. Efter en termin djupintervjuade vi sex elever om deras upplevelse av vår undervisning. De här eleverna studerade även andra kurser inom vuxenutbildningen och kunde därmed jämföra.

Vilka resultat har ni sett?

– Något som alla eleverna i studien lyfte som relationsstärkande var det inledande individuella videosamtalet. Det är stor skillnad att få prata enskilt med läraren jämfört med att få ett standardskrivet mejl. För oss lärare innebar det här samtal också fördelar eftersom vi redan från start kunde upptäcka vilka elever som kanske skulle behöva extra support. Även om samtalen tog tid upplevde vi att de underlättade vårt arbete på sikt.

– Eleverna pekade på att upplevelsen av avståndet mellan lärare och elev känns längre vid distansundervisning jämfört med undervisning på plats. Samtidigt underströk de att avståndet mellan lärare och elever kan upplevas stort även i ett klassrum. Det handlar helt enkelt om sociala aspekter oavsett undervisningsform. Det här vittnar om att humanisering är särskilt viktig vid distansundervisning, något vi också belyser i vår artikel. Sammanfattningsvis visar våra resultat att känslan av avstånd minskar när läraren använder ett mindre formellt språk, ofta syns i bild, även vid videoföreläsningar samt bjuder in till samtal om mer än bara studierna. Tidigare forskning visar att trygghet är en oerhört viktig aspekt även för vuxna elever.

”Vuxenutbildningen har inte närvaroplikt men känslan av att bli sedd kan vara avgörande huruvida en elev fullföljer sina studier eller inte.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrats helt och hållet. Idag har vi anpassat vårt arbete och undervisning efter det vi har lärt oss, nu kör vi till exempelvis alltid med individuella videosamtal vid kursstart. Något som visat sig vara väldigt effektivt är att varje vecka, systematiskt följa upp de elever som inte kommer till undervisningstillfällena. Vuxenutbildningen har i och för sig inte närvaroplikt men vi menar att känslan av att bli sedd kan vara avgörande huruvida en elev fullföljer sina studier eller inte.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en hel del kollegialt lärande där vi presenterat och även haft workshops kring vårt arbete. Vi upplever att det finns en stor nyfikenhet men även viss rädsla bland kollegor. Det senare handlar nog om att många tror att det här arbetssättet är väldigt tidskrävande. Och ja, det tar tid men vi tycker att vi igen den tiden genom vi känner våra elever bättre och därmed kan stötta dem mer effektivt.

Elin Bååth är gymnasielärare i svenska och förstelärare inom digital kompetens på 
Vuxenutbildningen Gotland.
Sara Thorslund är gymnasielärare i naturkunskap och speciallärare på Vuxenutbildningen
Gotland.

Leda & Lära nr 5/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-10 08:05 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-21 15:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser