Resa på schemat ökar motivation

Genom att knyta ämneskurser till en studieresa ökar både engagemang och motivation hos ofta studietrötta avgångselever. Det visar Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, lärare vid YBC gymnasieskola i Nacka kommun.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– Främst för att vi vill visa hur man kan knyta gymnasiekurser till en studieresa i syfte att öka elevernas motivation. Vår erfarenhet var att elevernas motivation dippar det sista gymnasieåret. Ett ofta uttryckt önskemål från elever var även mer verklighetsförankrade kurser.

Vad handlar bidraget om?

– Om hur erfarenhetsbaserade metoder kan användas i undervisningen i syfte att öka elevernas motivation. Konkret handlar bidraget om hur vi i en gymnasieklass under tre år, från årskurs ett till tre, arbetat med en studieresa till Uganda som gjorde sista terminen i årskurs tre. Kurserna som knöts till projektet var entreprenörskap med fokus på socialt entreprenörskap, sociologi samt gymnasiearbetet. Bidraget beskriver hur klassen i årkurs tre arbetade med förberedelser inför resan. Kursen i entreprenörskap fokuserade exempelvis på olika sätt samla in pengar till resan, i samma ämne samarbetade vi också med ett barnhem i Uganda som drivs av en svenska. I sociologikursen fokuserade vi på etnografi med betoning teorier om kulturmöten och etnografi som metod. Syftet var att ge eleverna teoretiska och kognitiva redskap att kunna reflektera över sina erfarenheter i Uganda utifrån etablerade kulturvetenskapliga begrepp som etnocentrism, orientalism och kulturevolutionism. Inför resan till Uganda fick eleverna även arbeta med kultursimuleringar. I bidraget beskriver vi också utförligt hur en studieresa praktiskt kan läggas upp.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna var enormt engagerade både före, under och efter resan! Vi såg en stor skillnad mot tidigare årskullar. Utöver ökad studiemotivation bidrog projektet till en väldigt stark gruppkänsla. Vilken påverkan resan har på de här eleverna på sikt, utifrån yrkes- eller studieval, är förstås väldigt svårt att säga. Men vi planerar nu att göra en uppföljning, bland annat genom en enkät med frågor huruvida projektet påverkat deras val och funderingar över framtiden.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi är otroligt nöjda och vår första tanke var att det här måste vi göra om. Årets avgångsklass har ju inte arbetat på samma sätt sedan årskurs ett, därför har vi skalat ned projektet, resmålet blev Krakow i Polen, bland annat med besök i Auschwitz. Nästa år planerar vi att knyta resan till fler kurser och ämnen.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Studieresorna har engagerat andra elever och lärare på skolan och till viss del har det berörts i andra ämnen. Här finns givetvis massor att utveckla och vi lär oss hela tiden hur konceptet kan tas vidare.

Kari Maliniemi är lärare i entreprenörskap, psykologi och samhällskunskap på gymnasiet och arbetar på YBC i Sickla. E­post: kari.maliniemi@nacka.se

Jenny Segerberg är lärare i engelska, spanska och kommunikation på gymnasiet och arbetar på YBC i Sickla. Epost: jenny.segerberg@nacka.se

Susanne Sawander

 

 

Sidan publicerades 2018-03-22 15:54 av


Relaterat

Nacka Nairobi: Om att dokumentera ett internationellt utbytesprojekt

Vilka möjligheter, men också utmaningar, kan förekomma när utbyten och långsiktiga samarbeten byggs upp mellan två skolor? Magnus Rosshagen beskriver i denna artikel ett långvarigt utbytesprojekt mellan MediaGymnasiet i Nacka strand och Our Lady of Fatima Secondary school i Kenyas huvudstad Nairobi.

Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Lisen Bolander och Pernilla Selenius gav sina sjundeklassare i uppdrag att skapa ett eget företag, med allt från att formulera en affärsidé till att ta fram en logotyp. De kunde se att den verklighetsbaserade uppgiften ökade elevernas motivation.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.