Resa på schemat ökar motivation

Genom att knyta ämneskurser till en studieresa ökar både engagemang och motivation hos ofta studietrötta avgångselever. Det visar Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, lärare vid YBC gymnasieskola i Nacka kommun.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– Främst för att vi vill visa hur man kan knyta gymnasiekurser till en studieresa i syfte att öka elevernas motivation. Vår erfarenhet var att elevernas motivation dippar det sista gymnasieåret. Ett ofta uttryckt önskemål från elever var även mer verklighetsförankrade kurser.

Vad handlar bidraget om?

– Om hur erfarenhetsbaserade metoder kan användas i undervisningen i syfte att öka elevernas motivation. Konkret handlar bidraget om hur vi i en gymnasieklass under tre år, från årskurs ett till tre, arbetat med en studieresa till Uganda som gjorde sista terminen i årskurs tre. Kurserna som knöts till projektet var entreprenörskap med fokus på socialt entreprenörskap, sociologi samt gymnasiearbetet. Bidraget beskriver hur klassen i årkurs tre arbetade med förberedelser inför resan. Kursen i entreprenörskap fokuserade exempelvis på olika sätt samla in pengar till resan, i samma ämne samarbetade vi också med ett barnhem i Uganda som drivs av en svenska. I sociologikursen fokuserade vi på etnografi med betoning teorier om kulturmöten och etnografi som metod. Syftet var att ge eleverna teoretiska och kognitiva redskap att kunna reflektera över sina erfarenheter i Uganda utifrån etablerade kulturvetenskapliga begrepp som etnocentrism, orientalism och kulturevolutionism. Inför resan till Uganda fick eleverna även arbeta med kultursimuleringar. I bidraget beskriver vi också utförligt hur en studieresa praktiskt kan läggas upp.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna var enormt engagerade både före, under och efter resan! Vi såg en stor skillnad mot tidigare årskullar. Utöver ökad studiemotivation bidrog projektet till en väldigt stark gruppkänsla. Vilken påverkan resan har på de här eleverna på sikt, utifrån yrkes- eller studieval, är förstås väldigt svårt att säga. Men vi planerar nu att göra en uppföljning, bland annat genom en enkät med frågor huruvida projektet påverkat deras val och funderingar över framtiden.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi är otroligt nöjda och vår första tanke var att det här måste vi göra om. Årets avgångsklass har ju inte arbetat på samma sätt sedan årskurs ett, därför har vi skalat ned projektet, resmålet blev Krakow i Polen, bland annat med besök i Auschwitz. Nästa år planerar vi att knyta resan till fler kurser och ämnen.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Studieresorna har engagerat andra elever och lärare på skolan och till viss del har det berörts i andra ämnen. Här finns givetvis massor att utveckla och vi lär oss hela tiden hur konceptet kan tas vidare.

Kari Maliniemi är lärare i entreprenörskap, psykologi och samhällskunskap på gymnasiet och arbetar på YBC i Sickla. E­post: kari.maliniemi@nacka.se

Jenny Segerberg är lärare i engelska, spanska och kommunikation på gymnasiet och arbetar på YBC i Sickla. Epost: jenny.segerberg@nacka.se

Susanne Sawander

 

 

Sidan publicerades 2018-03-22 15:54 av


Relaterat

Nacka Nairobi: Om att dokumentera ett internationellt utbytesprojekt

Vilka möjligheter, men också utmaningar, kan förekomma när utbyten och långsiktiga samarbeten byggs upp mellan två skolor? Magnus Rosshagen beskriver i denna artikel ett långvarigt utbytesprojekt mellan MediaGymnasiet i Nacka strand och Our Lady of Fatima Secondary school i Kenyas huvudstad Nairobi.

Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Lisen Bolander och Pernilla Selenius gav sina sjundeklassare i uppdrag att skapa ett eget företag, med allt från att formulera en affärsidé till att ta fram en logotyp. De kunde se att den verklighetsbaserade uppgiften ökade elevernas motivation.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.