Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Artikel nr 2/2018: Retorik: Språkutvecklande och gruppstärkande

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka startade i sin klass. Små steg i taget och fokus på en tillåtande atmosfär ligger bakom ett lyckat resultat, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Monika Ölander är lärare i engelska och svenska i åk 4-6 och arbetar på Boo Gårds skola i Nacka kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– För att det här var ett så roligt projekt, både för mig som lärare och mina elever, och som jag ville dela med mig av. Flera av mina kollegor uppmuntrade mig också att skriva.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Den handlar om ett retorikprojekt i min klass under en vårtermin i femman samt höstterminen i klass 6. Syftet var att träna på att diskutera, tala inför andra och att utveckla sitt språk. Men också att det skulle vara lustfyllt, tillåtet att ”göra bort sig” och gruppstärkande.

– Jag varvade teoripass och talskrivande med mer lekfulla inslag. Exempelvis pratlekar där eleverna satt rygg mot rygg och skulle beskriva varandra, ordspel där deltagarna ska hålla igång snacket och inkludera ett visst ord eller bildspel där en pryl ska beskrivas med så många olika ord som möjligt.

– I skrivuppgifterna arbetade eleverna med allt från debattartiklar, tack- och förändringstal till pep-talk. Det medförde också mycket researcharbete. Eleverna höll sina tal för varandra i smågrupper med möjlighet till feedback innan talet hölls inför hela klassen.

– I samband med projektet sökte vi – och kom med – i programmet Retorikmatchen som arrangeras av Utbildningsradion (UR) och därifrån fick vi också en hel del uppgifter som vi arbetade med.

Vilka resultat har du sett?

– Att eleverna utvecklade en markant större säkerhet i att tala inför andra. Samtliga elever i slutet av projektet utan problem kunde hålla tal eller argumentera inför klassen. Vid ett tillfälle även inför föräldrarna som vi bjudit in. Det gäller även de elever som före projektet var osäkra och obekväma att prata inför grupp. De fick ta små steg i taget, som att läsa en mening innantill inför en klasskamrat. Nästa gång läste de två meningar. Jag såg elever som började just där och så småningom pratade obehindrat för hela gruppen.

– I övningarna med tal och debatt märkte eleverna själva hur viktigt språket är. För att få åhörarna intresserade gäller det ju att snäppa upp sig.

– Eleverna utvecklade också en god förmåga att ge varandra konstruktiv feedback, som de hade god användning av även vid andra typer av uppgifter, exempelvis textskrivande.
Det var tydligt att eleverna tyckte att projekt var roligt och det var också väldigt gruppstärkande.

– Sist men inte minst – vi vann Retorikmatchen! Alla elever klarade de också de nationella provens muntliga del.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fortsatt att arbeta på det här sättet, främst i klass 5. Min klass 4 längtar efter att få sätta igång.

– Men att jobba systematiskt med retorik handlar inte bara om att lära eleverna att diskutera och prata inför grupp. En central del utgörs av research, att leta efter fakta, argument och samtidigt vara källkritisk. En del elever är mer motiverade av det här mer bakomliggande arbetet.