Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Artikel nr 2/2018: Retorik: Språkutvecklande och gruppstärkande

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka startade i sin klass. Små steg i taget och fokus på en tillåtande atmosfär ligger bakom ett lyckat resultat, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Monika Ölander är lärare i engelska och svenska i åk 4-6 och arbetar på Boo Gårds skola i Nacka kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– För att det här var ett så roligt projekt, både för mig som lärare och mina elever, och som jag ville dela med mig av. Flera av mina kollegor uppmuntrade mig också att skriva.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Den handlar om ett retorikprojekt i min klass under en vårtermin i femman samt höstterminen i klass 6. Syftet var att träna på att diskutera, tala inför andra och att utveckla sitt språk. Men också att det skulle vara lustfyllt, tillåtet att ”göra bort sig” och gruppstärkande.

– Jag varvade teoripass och talskrivande med mer lekfulla inslag. Exempelvis pratlekar där eleverna satt rygg mot rygg och skulle beskriva varandra, ordspel där deltagarna ska hålla igång snacket och inkludera ett visst ord eller bildspel där en pryl ska beskrivas med så många olika ord som möjligt.

– I skrivuppgifterna arbetade eleverna med allt från debattartiklar, tack- och förändringstal till pep-talk. Det medförde också mycket researcharbete. Eleverna höll sina tal för varandra i smågrupper med möjlighet till feedback innan talet hölls inför hela klassen.

– I samband med projektet sökte vi – och kom med – i programmet Retorikmatchen som arrangeras av Utbildningsradion (UR) och därifrån fick vi också en hel del uppgifter som vi arbetade med.

Vilka resultat har du sett?

– Att eleverna utvecklade en markant större säkerhet i att tala inför andra. Samtliga elever i slutet av projektet utan problem kunde hålla tal eller argumentera inför klassen. Vid ett tillfälle även inför föräldrarna som vi bjudit in. Det gäller även de elever som före projektet var osäkra och obekväma att prata inför grupp. De fick ta små steg i taget, som att läsa en mening innantill inför en klasskamrat. Nästa gång läste de två meningar. Jag såg elever som började just där och så småningom pratade obehindrat för hela gruppen.

– I övningarna med tal och debatt märkte eleverna själva hur viktigt språket är. För att få åhörarna intresserade gäller det ju att snäppa upp sig.

– Eleverna utvecklade också en god förmåga att ge varandra konstruktiv feedback, som de hade god användning av även vid andra typer av uppgifter, exempelvis textskrivande.
Det var tydligt att eleverna tyckte att projekt var roligt och det var också väldigt gruppstärkande.

– Sist men inte minst – vi vann Retorikmatchen! Alla elever klarade de också de nationella provens muntliga del.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fortsatt att arbeta på det här sättet, främst i klass 5. Min klass 4 längtar efter att få sätta igång.

– Men att jobba systematiskt med retorik handlar inte bara om att lära eleverna att diskutera och prata inför grupp. En central del utgörs av research, att leta efter fakta, argument och samtidigt vara källkritisk. En del elever är mer motiverade av det här mer bakomliggande arbetet.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Projektet är välkänt på skolan, inte minst tack vare att vi vann Retorikmatchen. Flera andra lärare jobbar också på liknande sätt.

Monika Ölander är lärare i engelska och svenska i åk 4-6 och arbetar på Boo Gårds skola i Nacka kommun. E-post: monika.olander@nacka.se.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-20 08:32 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser