Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Leda & Lära nummer 11/2019: Systematik underlättar inkluderingens problematik

Tydliga rutiner och ansvarsfördelningar mellan skola och särskilda undervisningsgrupper. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat aktionsforskningsprojekt i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det kändes viktigt att dokumentera det arbete som vi gjort inom Ifous-programmet om inkluderande lärmiljöer som pågått i flera år. Att skriva en artikel blev också ett sätt att fördjupa kunskaperna om systematiskt utvecklingsarbete, vilket den här artikeln bygger på.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett systematiskt utvecklingsarbete med att ta fram rutiner vid elevplaceringar i särskilda undervisningsgrupper. Arbetet drevs som ett aktionsforskningsprojekt med personal från kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper (KSU) och elevernas hemskolor. Huvudsyftet var att öka samverkan mellan de båda aktörerna samt stärka likvärdigheten och inkludering. Projektet bygger på ett brett samarbete mellan flera olika yrkeskategorier inom de båda verksamheterna, just för att kunna skapa rutiner som upplevs både som vettiga och genomförbara av samtliga parter.

– Artikeln beskriver processen som började med en inventering av hur berörda personalgrupper, rektorer, lärare och personal i skolorna och KSU, upplevde hur samverkan fungerade och vad man önskade uppnå.

Vilka resultat har du sett?

– Inventeringen visade att samverkan mellan hemskola och KSU såg olika ut beroende på person men även profession. Det brast helt enkelt i likvärdighet. Utifrån den kunskapen formulerades mål om att skapa rutiner före, under och efter en elevplacering. En slags manual som tydligt anger ansvarsfördelningen under alla steg i processen vid en elevplacering. På så vis minskar risken för att frågor hamnar ”mellan stolarna” men också att ny personal enklare kan sätta sig in och ta över ett ärende.

– De nya rutinerna innebär också att personal från skola och KSU gör besök hos varandra under den tid som eleven är placerad. Eleven ska även tilldelas en lärare/mentor i sin hemskola. Mentor och ansvarig hos KSU har ansvar för att i samverkan inkludera eleven i kringaktiviteter som exempelvis friluftsdagar som sker i hemskolan.

– Implementeringen av de nya rutinerna har nu börjat. Det kräver mycket jobb från båda sidor, framför allt är det ett stort arbete med att befästa rutinen så att alla involverade känner till den och arbetar utifrån den.  En utmaning är också att skapa kännedom om de nya rutinerna bland rektorer som inte har några elevplaceringar just nu.

”En tydlig ansvarsfördelning under alla steg i hela processen vid en elevplacering minskar risken för att frågor hamnar ’mellan stolarna’.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det både märks och känns att vi idag har en tydligare ansvarsfördelning kring elevplaceringar. En konkret förändring är att gemensamma möten med personal från KSU och skolan numera sker på skolan, vilket innebär att fler professioner kan närvara, exempelvis personal från elevhälsan.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har medverkat på ledarforum i kommunen där vi berättat om rutinen. Just nu är vi i full gång med att implementera de nya rutinerna. Nästa steg är att se till att det blir ett levande dokument, att rutinerna fortgående utvärderas och revideras.

Jenny Karlsson är specialpedagog inom Centrala elevhälsan i Västerås stad.

Av Susanne Sawander