Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Leda & Lära nummer 11/2019: Systematik underlättar inkluderingens problematik

Specialpedagog Jenny Karlsson.

Tydliga rutiner och ansvarsfördelningar mellan skola och särskilda undervisningsgrupper. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat aktionsforskningsprojekt i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det kändes viktigt att dokumentera det arbete som vi gjort inom Ifous-projektet om inkluderande lärmiljöer och som pågått i flera år. Att skriva en artikel blev också ett sätt att fördjupa kunskaperna om systematiskt utvecklingsarbete, vilket den här artikeln bygger på.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett systematiskt utvecklingsarbete med att ta fram rutiner vid elevplaceringar i särskilda undervisningsgrupper. Arbetet drevs som ett aktionsforskningsprojekt med personal från kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper (KSU) och elevernas hemskolor. Huvudsyftet var att öka samverkan mellan de båda aktörerna samt stärka likvärdigheten och inkludering. Projektet bygger på ett brett samarbete mellan flera olika yrkeskategorier inom de båda verksamheterna, just för att kunna skapa rutiner som upplevs både som vettiga och genomförbara av samtliga parter.

– Artikeln beskriver processen som började med en inventering av hur berörda personalgrupper, rektorer, lärare och personal i skolorna och KSU, upplevde hur samverkan fungerade och vad man önskade uppnå.

Vilka resultat har du sett?

– Inventeringen visade att samverkan mellan hemskola och KSU såg olika ut beroende på person men även profession. Det brast helt enkelt i likvärdighet. Utifrån den kunskapen formulerades mål om att skapa rutiner före, under och efter en elevplacering. En slags manual som tydligt anger ansvarsfördelningen under alla steg i processen vid en elevplacering. På så vis minskar risken för att frågor hamnar ”mellan stolarna” men också att ny personal enklare kan sätta sig in och ta över ett ärende.

– De nya rutinerna innebär också att personal från skola och KSU gör besök hos varandra under den tid som eleven är placerad. Eleven ska även tilldelas en lärare/mentor i sin hemskola. Mentor och ansvarig hos KSU har ansvar för att i samverkan inkludera eleven i kringaktiviteter som exempelvis friluftsdagar som sker i hemskolan.

– Implementeringen av de nya rutinerna har nu börjat. Det kräver mycket jobb från båda sidor, framför allt är det ett stort arbete med att befästa rutinen så att alla involverade känner till den och arbetar utifrån den.  En utmaning är också att skapa kännedom om de nya rutinerna bland rektorer som inte har några elevplaceringar just nu.

”En tydlig ansvarsfördelning under alla steg i hela processen vid en elevplacering minskar risken för att frågor hamnar ‘mellan stolarna’.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det både märks och känns att vi idag har en tydligare ansvarsfördelning kring elevplaceringar. En konkret förändring är att gemensamma möten med personal från KSU och skolan numera sker på skolan, vilket innebär att fler professioner kan närvara, exempelvis personal från elevhälsan.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har medverkat på ledarforum i kommunen där vi berättat om rutinen. Just nu är vi i full gång med att implementera de nya rutinerna. Nästa steg är att se till att det blir ett levande dokument, att rutinerna fortgående utvärderas och revideras.

Jenny Karlsson är specialpedagog inom Centrala elevhälsan i Västerås stad.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-15 10:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.

PreparED: Family engagement, ‘tailored PD’ occupy new principal’s first year

As Prince George’s County Public Schools’ David Brown looks for opportunities to improve achievement, he’s holding teachers accountable while relying on them as ”content leaders.”

Key strategies for reducing friction over student discipline

Principals and teachers must work hard at alignment when it comes to the difficult—and evolving—question of student discipline.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)