Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Leda & Lära nummer 11/2019: Systematik underlättar inkluderingens problematik

Specialpedagog Jenny Karlsson.

Tydliga rutiner och ansvarsfördelningar mellan skola och särskilda undervisningsgrupper. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat aktionsforskningsprojekt i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det kändes viktigt att dokumentera det arbete som vi gjort inom Ifous-programmet om inkluderande lärmiljöer som pågått i flera år. Att skriva en artikel blev också ett sätt att fördjupa kunskaperna om systematiskt utvecklingsarbete, vilket den här artikeln bygger på.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett systematiskt utvecklingsarbete med att ta fram rutiner vid elevplaceringar i särskilda undervisningsgrupper. Arbetet drevs som ett aktionsforskningsprojekt med personal från kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper (KSU) och elevernas hemskolor. Huvudsyftet var att öka samverkan mellan de båda aktörerna samt stärka likvärdigheten och inkludering. Projektet bygger på ett brett samarbete mellan flera olika yrkeskategorier inom de båda verksamheterna, just för att kunna skapa rutiner som upplevs både som vettiga och genomförbara av samtliga parter.

– Artikeln beskriver processen som började med en inventering av hur berörda personalgrupper, rektorer, lärare och personal i skolorna och KSU, upplevde hur samverkan fungerade och vad man önskade uppnå.

Vilka resultat har du sett?

– Inventeringen visade att samverkan mellan hemskola och KSU såg olika ut beroende på person men även profession. Det brast helt enkelt i likvärdighet. Utifrån den kunskapen formulerades mål om att skapa rutiner före, under och efter en elevplacering. En slags manual som tydligt anger ansvarsfördelningen under alla steg i processen vid en elevplacering. På så vis minskar risken för att frågor hamnar ”mellan stolarna” men också att ny personal enklare kan sätta sig in och ta över ett ärende.

– De nya rutinerna innebär också att personal från skola och KSU gör besök hos varandra under den tid som eleven är placerad. Eleven ska även tilldelas en lärare/mentor i sin hemskola. Mentor och ansvarig hos KSU har ansvar för att i samverkan inkludera eleven i kringaktiviteter som exempelvis friluftsdagar som sker i hemskolan.

– Implementeringen av de nya rutinerna har nu börjat. Det kräver mycket jobb från båda sidor, framför allt är det ett stort arbete med att befästa rutinen så att alla involverade känner till den och arbetar utifrån den.  En utmaning är också att skapa kännedom om de nya rutinerna bland rektorer som inte har några elevplaceringar just nu.

”En tydlig ansvarsfördelning under alla steg i hela processen vid en elevplacering minskar risken för att frågor hamnar ’mellan stolarna’.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det både märks och känns att vi idag har en tydligare ansvarsfördelning kring elevplaceringar. En konkret förändring är att gemensamma möten med personal från KSU och skolan numera sker på skolan, vilket innebär att fler professioner kan närvara, exempelvis personal från elevhälsan.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har medverkat på ledarforum i kommunen där vi berättat om rutinen. Just nu är vi i full gång med att implementera de nya rutinerna. Nästa steg är att se till att det blir ett levande dokument, att rutinerna fortgående utvärderas och revideras.

Jenny Karlsson är specialpedagog inom Centrala elevhälsan i Västerås stad.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-15 10:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-09 14:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.