Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Leda & Lära nummer 11/2019: Systematik underlättar inkluderingens problematik

Specialpedagog Jenny Karlsson.

Tydliga rutiner och ansvarsfördelningar mellan skola och särskilda undervisningsgrupper. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat aktionsforskningsprojekt i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det kändes viktigt att dokumentera det arbete som vi gjort inom Ifous-programmet om inkluderande lärmiljöer som pågått i flera år. Att skriva en artikel blev också ett sätt att fördjupa kunskaperna om systematiskt utvecklingsarbete, vilket den här artikeln bygger på.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett systematiskt utvecklingsarbete med att ta fram rutiner vid elevplaceringar i särskilda undervisningsgrupper. Arbetet drevs som ett aktionsforskningsprojekt med personal från kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper (KSU) och elevernas hemskolor. Huvudsyftet var att öka samverkan mellan de båda aktörerna samt stärka likvärdigheten och inkludering. Projektet bygger på ett brett samarbete mellan flera olika yrkeskategorier inom de båda verksamheterna, just för att kunna skapa rutiner som upplevs både som vettiga och genomförbara av samtliga parter.

– Artikeln beskriver processen som började med en inventering av hur berörda personalgrupper, rektorer, lärare och personal i skolorna och KSU, upplevde hur samverkan fungerade och vad man önskade uppnå.

Vilka resultat har du sett?

– Inventeringen visade att samverkan mellan hemskola och KSU såg olika ut beroende på person men även profession. Det brast helt enkelt i likvärdighet. Utifrån den kunskapen formulerades mål om att skapa rutiner före, under och efter en elevplacering. En slags manual som tydligt anger ansvarsfördelningen under alla steg i processen vid en elevplacering. På så vis minskar risken för att frågor hamnar ”mellan stolarna” men också att ny personal enklare kan sätta sig in och ta över ett ärende.

– De nya rutinerna innebär också att personal från skola och KSU gör besök hos varandra under den tid som eleven är placerad. Eleven ska även tilldelas en lärare/mentor i sin hemskola. Mentor och ansvarig hos KSU har ansvar för att i samverkan inkludera eleven i kringaktiviteter som exempelvis friluftsdagar som sker i hemskolan.

– Implementeringen av de nya rutinerna har nu börjat. Det kräver mycket jobb från båda sidor, framför allt är det ett stort arbete med att befästa rutinen så att alla involverade känner till den och arbetar utifrån den.  En utmaning är också att skapa kännedom om de nya rutinerna bland rektorer som inte har några elevplaceringar just nu.

”En tydlig ansvarsfördelning under alla steg i hela processen vid en elevplacering minskar risken för att frågor hamnar ’mellan stolarna’.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det både märks och känns att vi idag har en tydligare ansvarsfördelning kring elevplaceringar. En konkret förändring är att gemensamma möten med personal från KSU och skolan numera sker på skolan, vilket innebär att fler professioner kan närvara, exempelvis personal från elevhälsan.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har medverkat på ledarforum i kommunen där vi berättat om rutinen. Just nu är vi i full gång med att implementera de nya rutinerna. Nästa steg är att se till att det blir ett levande dokument, att rutinerna fortgående utvärderas och revideras.

Jenny Karlsson är specialpedagog inom Centrala elevhälsan i Västerås stad.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-15 10:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-09 14:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Annorlunda om förändringsarbete

Såväl unga som erfarna skolledare kommer att finna mycket användbart i boken. Unga, som kan få stöd och inspiration för de förändringar man själv gått och tänkt på men ännu inte hunnit sjösätta. Mer erfarna, som kan få bekräftelse på saker man genomfört och kanske också reflektera över saker man kunnat göra annorlunda, skriver Per Hällström i en recension.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.