Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Leda & Lära nummer 11/2019: Systematik underlättar inkluderingens problematik

Specialpedagog Jenny Karlsson.

Tydliga rutiner och ansvarsfördelningar mellan skola och särskilda undervisningsgrupper. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat aktionsforskningsprojekt i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det kändes viktigt att dokumentera det arbete som vi gjort inom Ifous-programmet om inkluderande lärmiljöer som pågått i flera år. Att skriva en artikel blev också ett sätt att fördjupa kunskaperna om systematiskt utvecklingsarbete, vilket den här artikeln bygger på.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett systematiskt utvecklingsarbete med att ta fram rutiner vid elevplaceringar i särskilda undervisningsgrupper. Arbetet drevs som ett aktionsforskningsprojekt med personal från kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper (KSU) och elevernas hemskolor. Huvudsyftet var att öka samverkan mellan de båda aktörerna samt stärka likvärdigheten och inkludering. Projektet bygger på ett brett samarbete mellan flera olika yrkeskategorier inom de båda verksamheterna, just för att kunna skapa rutiner som upplevs både som vettiga och genomförbara av samtliga parter.

– Artikeln beskriver processen som började med en inventering av hur berörda personalgrupper, rektorer, lärare och personal i skolorna och KSU, upplevde hur samverkan fungerade och vad man önskade uppnå.

Vilka resultat har du sett?

– Inventeringen visade att samverkan mellan hemskola och KSU såg olika ut beroende på person men även profession. Det brast helt enkelt i likvärdighet. Utifrån den kunskapen formulerades mål om att skapa rutiner före, under och efter en elevplacering. En slags manual som tydligt anger ansvarsfördelningen under alla steg i processen vid en elevplacering. På så vis minskar risken för att frågor hamnar ”mellan stolarna” men också att ny personal enklare kan sätta sig in och ta över ett ärende.

– De nya rutinerna innebär också att personal från skola och KSU gör besök hos varandra under den tid som eleven är placerad. Eleven ska även tilldelas en lärare/mentor i sin hemskola. Mentor och ansvarig hos KSU har ansvar för att i samverkan inkludera eleven i kringaktiviteter som exempelvis friluftsdagar som sker i hemskolan.

– Implementeringen av de nya rutinerna har nu börjat. Det kräver mycket jobb från båda sidor, framför allt är det ett stort arbete med att befästa rutinen så att alla involverade känner till den och arbetar utifrån den.  En utmaning är också att skapa kännedom om de nya rutinerna bland rektorer som inte har några elevplaceringar just nu.

”En tydlig ansvarsfördelning under alla steg i hela processen vid en elevplacering minskar risken för att frågor hamnar ’mellan stolarna’.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det både märks och känns att vi idag har en tydligare ansvarsfördelning kring elevplaceringar. En konkret förändring är att gemensamma möten med personal från KSU och skolan numera sker på skolan, vilket innebär att fler professioner kan närvara, exempelvis personal från elevhälsan.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har medverkat på ledarforum i kommunen där vi berättat om rutinen. Just nu är vi i full gång med att implementera de nya rutinerna. Nästa steg är att se till att det blir ett levande dokument, att rutinerna fortgående utvärderas och revideras.

Jenny Karlsson är specialpedagog inom Centrala elevhälsan i Västerås stad.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-15 10:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-09 14:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.