Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Artikel nr 4 2013: Vad gör en ingenjör? Ett unikt samarbete med Atlas Copco för att höja intresset för teknikämnen bland kommunens högstadieelever

Monica Seittu

Många elever tycker att NO och teknik är svåra ämnen, säger Monica Seittu, lärare på Myrsjöskolan i Nacka.

När eleverna fick jobba tillsammans med ett riktigt företag i NO:n växte intresset för både ingenjörsyrket och ämnena teknik och naturvetenskap.

– Jag tror att det är ett måste att verklighetsanknyta till undervisningen, säger Monica Seittu, lärare på Myrsjöskolan i Nacka.

I Monica Seittus utvecklingsartikel ”Vad gör en ingenjör” beskriver hon ett samarbete mellan skola och arbetsliv. Syftet med projektet var att väcka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik.

– Många elever tycker att NO och teknik är svåra ämnen. Men när de är rädda för NO och teknik, så blir de rädda för de yrken som är sammankopplade med dem. Det har varit en stor nedgång i teknik- och ingenjörsyrken, säger Monica Seittu.

– Jag blev frustrerad och tänkte: Vad ska jag göra för att få eleverna att förstå att de här ämnena är verkligheten? Då blev projektet med Atlas Copco idealet.

Samarbetet med industriföretaget gick ut på att eleverna, två klasser i årskurs 8, skulle utveckla en mejselhammare – en hammare som mejslar sig in i berget när man bryter mineraler. Företaget ville ha hjälp av eleverna att göra den mindre tung, och minska vibrationerna.

Tanken var dock inte att bygga själva verktyget, utan de skulle endast konstruera en en ritningsmodell. Eleverna sökte information på en mängd olika ställen:

– De googlade, de ringde Atlas Copco, de gick in i periodiska systemet och tittade på densitet. Många ringde byggvaruhus och frågade om material. När de frågade mig sa jag ”jag vet inte mer än ni vet”. Medvetet så hjälpte jag dem inte, det var ju en del av uppgiften. Sen fick de redovisa på ett A3-papper med text och bild, berättar Monica Seittu.

Vad har du sett för resultat?

– Eleverna vill gärna göra liknande projekt igen, det var ett idealiskt projekt på det stora hela. Vi hade ett bra upplägg med besök i gruvan, och experiment med tryckluft, och det var föreläsningar av ingenjörer som var nyutbildade. Det väckte många av mina elevers intresse. Många av dem var inte så intresserade av fysik och teknik innan.

– Innan projektet var det omkring en tiondel som hade en aning om vad en ingenjör gjorde. Men efteråt var det i princip alla som kunde svara på frågan ”Vad gör en ingenjör”, och 8 av 30 kunde tänka sig att jobba som en ingenjör.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Eleverna var oerhört positiva, när jag frågade om de skulle kunna tänka sig att göra ett liknande projekt igen så svarade cirka 80 procent ja.

– Jag är nog mer modig att ge mig in i liknande projekt igen, men jag kommer att vara mer tydlig med att jag vill ha feedback från företaget. Det tyckte jag saknades, men utvärderingen är minst lika viktig som själva projektet.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi är flera NO-lärare som har gjort samma projekt så vi har ämnesträffar varje vecka där vi delar med oss av information. Det är en fantastisk skola. Den styrs jättebra, med små klasser, regelbundna träffar inom ämnena, och ledningsträffar.

– Att få jobba på en sådan arbetsplats gör också att man vågar ge sig in på sådana här projekt. Att vi lärare vågar tro på oss själva, och tar med eleverna på den resan, säger Monica Seittu.

– Man kan ge sig ut på gungfly tillsammans med eleverna och ta sig till andra sidan ändå.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2013-06-13 12:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.