Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Artikel nr 4 2013: Vad gör en ingenjör? Ett unikt samarbete med Atlas Copco för att höja intresset för teknikämnen bland kommunens högstadieelever

Monica Seittu

Många elever tycker att NO och teknik är svåra ämnen, säger Monica Seittu, lärare på Myrsjöskolan i Nacka.

När eleverna fick jobba tillsammans med ett riktigt företag i NO:n växte intresset för både ingenjörsyrket och ämnena teknik och naturvetenskap.

– Jag tror att det är ett måste att verklighetsanknyta till undervisningen, säger Monica Seittu, lärare på Myrsjöskolan i Nacka.

I Monica Seittus utvecklingsartikel ”Vad gör en ingenjör” beskriver hon ett samarbete mellan skola och arbetsliv. Syftet med projektet var att väcka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik.

– Många elever tycker att NO och teknik är svåra ämnen. Men när de är rädda för NO och teknik, så blir de rädda för de yrken som är sammankopplade med dem. Det har varit en stor nedgång i teknik- och ingenjörsyrken, säger Monica Seittu.

– Jag blev frustrerad och tänkte: Vad ska jag göra för att få eleverna att förstå att de här ämnena är verkligheten? Då blev projektet med Atlas Copco idealet.

Samarbetet med industriföretaget gick ut på att eleverna, två klasser i årskurs 8, skulle utveckla en mejselhammare – en hammare som mejslar sig in i berget när man bryter mineraler. Företaget ville ha hjälp av eleverna att göra den mindre tung, och minska vibrationerna.

Tanken var dock inte att bygga själva verktyget, utan de skulle endast konstruera en en ritningsmodell. Eleverna sökte information på en mängd olika ställen:

– De googlade, de ringde Atlas Copco, de gick in i periodiska systemet och tittade på densitet. Många ringde byggvaruhus och frågade om material. När de frågade mig sa jag ”jag vet inte mer än ni vet”. Medvetet så hjälpte jag dem inte, det var ju en del av uppgiften. Sen fick de redovisa på ett A3-papper med text och bild, berättar Monica Seittu.

Vad har du sett för resultat?

– Eleverna vill gärna göra liknande projekt igen, det var ett idealiskt projekt på det stora hela. Vi hade ett bra upplägg med besök i gruvan, och experiment med tryckluft, och det var föreläsningar av ingenjörer som var nyutbildade. Det väckte många av mina elevers intresse. Många av dem var inte så intresserade av fysik och teknik innan.

– Innan projektet var det omkring en tiondel som hade en aning om vad en ingenjör gjorde. Men efteråt var det i princip alla som kunde svara på frågan ”Vad gör en ingenjör”, och 8 av 30 kunde tänka sig att jobba som en ingenjör.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Eleverna var oerhört positiva, när jag frågade om de skulle kunna tänka sig att göra ett liknande projekt igen så svarade cirka 80 procent ja.

– Jag är nog mer modig att ge mig in i liknande projekt igen, men jag kommer att vara mer tydlig med att jag vill ha feedback från företaget. Det tyckte jag saknades, men utvärderingen är minst lika viktig som själva projektet.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi är flera NO-lärare som har gjort samma projekt så vi har ämnesträffar varje vecka där vi delar med oss av information. Det är en fantastisk skola. Den styrs jättebra, med små klasser, regelbundna träffar inom ämnena, och ledningsträffar.

– Att få jobba på en sådan arbetsplats gör också att man vågar ge sig in på sådana här projekt. Att vi lärare vågar tro på oss själva, och tar med eleverna på den resan, säger Monica Seittu.

– Man kan ge sig ut på gungfly tillsammans med eleverna och ta sig till andra sidan ändå.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2013-06-13 12:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.