Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Utveckla skolan nummer 10/2020: Samarbete över klassgränserna

Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm.

Klass- och ämnesöverskridande samarbete inspirerar elever att göra det lilla extra. Det konstaterar Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett samarbete mellan dem och fyra högstadieklasser i engelska och svenska.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har skrivit en artikel tillsammans tidigare och Emma Söderholm har skrivit flera. Vi ser att ett artikelskrivande resulterar i en djupare och mer reflekterande dokumentation av det egna arbetet och det lär man sig mycket på. Att kunna hänvisa till en artikel är också ett bra sätt att sprida sina erfarenheter, vilket såklart är ytterligare ett syfte.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett klassöverskridande samarbete mellan fyra klasser i årskurs 8 i ämnena engelska och svenska. I engelska fick eleverna ge skriftlig feedback på varandras texter som vi hade anonymiserat. Poängen med det var att få eleverna att ta sig an uppgiften utan förutfattade meningar eller någon förförståelse om hur eleven vanligtvis presterar i ämnet. I ämnet svenska arbetade eleverna med boksamtal. Efter att ha läst samma bok delades eleverna över klassgränserna in i grupper där de under en lektion diskuterade boken. Övergripande hade arbetet tre fokusområden: Att ge eleverna autentiska mottagare för sina texter, att låta eleverna vara läranderesurser för varandra samt att ge eleverna fler diskussionspartners än kamraterna i klassen. Efter projekten utfördes en muntlig utvärdering i engelskaarbetet, i svenska fick eleverna göra en skriftlig utvärdering.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi upplevde att eleverna arbetade mer seriöst och noggrant med både feedbacken i engelskan och i bokdiskussionerna. Men framför allt skapade samarbetet ett ökat engagemang hos eleverna. I utvärderingarna underströk flera elever att det är roligt att göra saker på ett annat sätt, att omväxling förnöjer.

– I engelskan hade eleverna inte möjligheten att komplettera sin respons muntligt och det gjorde att de flesta var mer noggranna i sin skriftliga feedback för att mottagaren skulle förstå. Vi valde att låta eleverna arbeta med papper och penna och skriva sina kommentarer för hand. Vår upplevelse var att det gjorde att eleverna arbetade mer fokuserat. Om de fastnade bad de snabbt om hjälp istället för att lockas att göra något annat på datorn, vilket annars är ganska vanligt.

”Vi upplevde att eleverna arbetade mer seriöst och noggrant. Men framför allt skapade samarbetet ett ökat engagemang hos eleverna.”

– Elevernas utvärderingar från svenskprojektet var överlag positiva. En  aspekt som flera pekade på var att det är viktigt att lära sig diskutera med personer man inte känner, och det här projektet blev som en träning inför framtiden. Alla kände sig givetvis inte helt bekväma att prata i en grupp där de inte kända alla. Å andra sidan, nya konstellationer kan också ge tillfälle att kliva ur invanda roller.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi två har arbetat tillsammans på det här viset i flera år nu och känner båda att det är väldigt inspirerande och givande att samverka över klasser och ämnen. Numer har vi en schemalagd tid varje vecka där vi träffas för att diskutera och prata om pågående eller kommande samarbetsprojekt. Det här är helt enkelt vårt sätt att arbeta! Efter förfrågan har vi fått våra scheman lagda parallellt, just för att underlätta samarbeten mellan våra klasser. Vi har inte stött på något motstånd, tvärtom ser både ledning och kollegor positivt på vårt arbetssätt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat det på våra arbetsplatsmöten och många kollegor har visat intresse. Vi hoppas också att få tillfälle att sprida det vidare till kollegor i andra skolor. Vad vi framför allt vill förmedla är att samverkan mellan klasser och ämnen inte behöver vara särskilt krångligt eller komplicerat.

Sonja Schmitz Gustafsson är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9
på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Emma Söderholm är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9
på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-02 14:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer