Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Utveckla skolan nummer 10/2020: Samarbete över klassgränserna

Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm.

Klass- och ämnesöverskridande samarbete inspirerar elever att göra det lilla extra. Det konstaterar Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett samarbete mellan dem och fyra högstadieklasser i engelska och svenska.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har skrivit en artikel tillsammans tidigare och Emma Söderholm har skrivit flera. Vi ser att ett artikelskrivande resulterar i en djupare och mer reflekterande dokumentation av det egna arbetet och det lär man sig mycket på. Att kunna hänvisa till en artikel är också ett bra sätt att sprida sina erfarenheter, vilket såklart är ytterligare ett syfte.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett klassöverskridande samarbete mellan fyra klasser i årskurs 8 i ämnena engelska och svenska. I engelska fick eleverna ge skriftlig feedback på varandras texter som vi hade anonymiserat. Poängen med det var att få eleverna att ta sig an uppgiften utan förutfattade meningar eller någon förförståelse om hur eleven vanligtvis presterar i ämnet. I ämnet svenska arbetade eleverna med boksamtal. Efter att ha läst samma bok delades eleverna över klassgränserna in i grupper där de under en lektion diskuterade boken. Övergripande hade arbetet tre fokusområden: Att ge eleverna autentiska mottagare för sina texter, att låta eleverna vara läranderesurser för varandra samt att ge eleverna fler diskussionspartners än kamraterna i klassen. Efter projekten utfördes en muntlig utvärdering i engelskaarbetet, i svenska fick eleverna göra en skriftlig utvärdering.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi upplevde att eleverna arbetade mer seriöst och noggrant med både feedbacken i engelskan och i bokdiskussionerna. Men framför allt skapade samarbetet ett ökat engagemang hos eleverna. I utvärderingarna underströk flera elever att det är roligt att göra saker på ett annat sätt, att omväxling förnöjer.

– I engelskan hade eleverna inte möjligheten att komplettera sin respons muntligt och det gjorde att de flesta var mer noggranna i sin skriftliga feedback för att mottagaren skulle förstå. Vi valde att låta eleverna arbeta med papper och penna och skriva sina kommentarer för hand. Vår upplevelse var att det gjorde att eleverna arbetade mer fokuserat. Om de fastnade bad de snabbt om hjälp istället för att lockas att göra något annat på datorn, vilket annars är ganska vanligt.

”Vi upplevde att eleverna arbetade mer seriöst och noggrant. Men framför allt skapade samarbetet ett ökat engagemang hos eleverna.”

– Elevernas utvärderingar från svenskprojektet var överlag positiva. En  aspekt som flera pekade på var att det är viktigt att lära sig diskutera med personer man inte känner, och det här projektet blev som en träning inför framtiden. Alla kände sig givetvis inte helt bekväma att prata i en grupp där de inte kända alla. Å andra sidan, nya konstellationer kan också ge tillfälle att kliva ur invanda roller.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi två har arbetat tillsammans på det här viset i flera år nu och känner båda att det är väldigt inspirerande och givande att samverka över klasser och ämnen. Numer har vi en schemalagd tid varje vecka där vi träffas för att diskutera och prata om pågående eller kommande samarbetsprojekt. Det här är helt enkelt vårt sätt att arbeta! Efter förfrågan har vi fått våra scheman lagda parallellt, just för att underlätta samarbeten mellan våra klasser. Vi har inte stött på något motstånd, tvärtom ser både ledning och kollegor positivt på vårt arbetssätt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat det på våra arbetsplatsmöten och många kollegor har visat intresse. Vi hoppas också att få tillfälle att sprida det vidare till kollegor i andra skolor. Vad vi framför allt vill förmedla är att samverkan mellan klasser och ämnen inte behöver vara särskilt krångligt eller komplicerat.

Sonja Schmitz Gustafsson är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9
på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Emma Söderholm är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9
på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-02 14:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.