Samband mellan kvalitetsarbete och slutbetyg

Artikel nr 1 2012: Kvalitetsarbete i grundskolan – uppföljning, utvärdering och åtgärder i relation till slutbetyg

Marie Johansson

Marie Johansson

Noggrant kvalitetsarbete är viktigt. Det finns ett samband mellan ett mer avancerat kvalitetsarbete och elevers slutbetyg. Det visar Marie Johansson i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en artikel?

– Grunden är en magisteruppsats i utbildningsledarskap. Jag blev tillfrågad av min handledare, professor Jonas Höög vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, om att utifrån uppsatsen skriva en artikel. Intresset för ämnet började med tanken att när man väl har ett resultat, vad gör man av det? Vilka åtgärder formulerar man och följer man upp dem?

Vad handlar artikeln om?

– Det är en jämförelse mellan kvalitetsarbete på skolor som har undervisning i årskurs 7-9 och elevernas slutbetyg i årskurs 9. Jag har tittat på vilka mätmetoder skolorna använder för att följa upp mål, hur de formulerat beslutade åtgärder och vilka mätmetoder som används för att följa upp åtgärder. Syftet är att undersöka hur skolors kvalitetsarbete avseende mätmetoder och prioriterade åtgärder ser ut, och om det finns samvariation mellan kvalitetsarbete och elevers slutbetyg.

Vad såg du för resultat?

– Det finns ett samband mellan skolor med ett mer avancerat kvalitetsarbete och fler elever som når målen och ett högre genomsnittligt meritvärde på skolan. Alla de fyra mätmetoderna enkät, intervju, dokumentanalys och observation användes, men i varierande grad. Vanligt förekommande var den metod som i undersökningen kallades rektors, eller annan persons, bedömning. Ett stort antal mål och åtgärder lämnades utan redovisad mätning.

– Skolor med många mål och åtgärder som lämnats utan redovisad mätning hade lägre andel elever som nått målen och ett lägre genomsnittligt meritvärde. För att tolka sambandets innebörd krävs dock fördjupade studier och analys.

Fanns det något i resultaten som överraskade dig?

– Att resultatet var så tydligt, och att det fanns ett samband mellan genomsnittligt meritvärde och mätningar med enkätmetoden. På samma sätt fanns ett samband mellan andel elever som nått målen och mätningar med intervjumetoden. Ett mer frekvent mätande har samband med genomsnittligt meritvärde och mer djupgående mätningar har samband med andelen elever som når målen i alla ämnen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått ett deltidsvikariat som rektor och arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på skolan. I undervisningen lär jag eleverna hur de ska formulera mål som går att följa upp, vikten av att följa upp resultat och att formulera åtgärder.

– Mentorseleverna har också fått kunskap om detta. Det är samma tänkande i alla målstyrda verksamheter och tillämpbart på alla nivåer.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag bidrar med kunskap i processer som rör systematiskt kvalitetsarbete, både med personal och elever, det vill säga hur man formulerar mål och åtgärder och hur man kan mäta och utvärdera dem. Ett visst samarbete har även skett på kommunnivå kring system för uppföljning av elevresultat, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Gunilla Nordin

 

Marie Johansson är utbildad grundskollärare i svenska, engelska och tyska för årskurs 4-9 och arbetar som språklärare på Bräntbergsskolan i Umeå. Hon vikarierar på deltid som rektor samt har en filosofie magisterexamen i utbildningsledarskap.

 

Sidan publicerades 2012-06-14 15:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-18 07:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gemensamma prov för bättre resultat

Max Ljungberg, Per Ericson och Torsten Pihl har tillsammans skrivit artikeln "Gemensamma matematikprov, analysinstrument och bedömningsmatriser för kvalitetshöjningar" om Myrsjöskolans utvecklingsarbete i matematik och bedömning.

Elevers delaktighet i sitt eget lärande

Syftet med den här artikeln är att beskriva hur samtal, social samvaro, stimuli och struktur bidragit till en medvetenhet hos elever om vilka kunskaper de skulle utveckla från läroplan och kursplaner.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser