Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Artikel nummer 4/2018: När undervisning möter lärandets villkor. Presentation av ett utvecklingsarbete på Västerviks gymnasium

Lärarna på Samhällsvetenskapliga programmet på Västerviks gymnasium har tagit fram en arbetsmodell som ska leda till att eleverna lär sig på djupet och når högre måluppfyllelse. Peter Habbe har skrivit en artikel om utvecklingsarbetet.

Peter Habbe, gymnasielärare på Västerviks gymnasium.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– För det första ville vi dela med oss av ett långsiktigt förändringsarbete där vi har tagit avstamp i skolans kunskapsuppdrag och elevers lärande. Vi ställde tre frågor i det avstampet; vad ska eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet lära sig, hur får vi elever att mer effektivt komma ihåg det vi vill att de ska lära sig och hur kan vi skapa en undervisningsorganisation som matchar vad forskning säger om hur elever bäst lär sig?

– Dessutom är skriva ett perfekt sätt att tydliggöra och synliggöra ett förändringsarbete. Det är ett ypperligt sätt att reflektera och summera.

Vad handlar artikeln om?

– Det är ett långsiktigt arbete som vi har dragit igång. Artikeln redogör för själva starten och ambitionen med förändringsarbetet och hur den initiala processen har sett ut och vilka frågor vi har ställt oss. Vad det kan innebära att man betonar de programgemensamma kunskaperna istället för de enskilda kursernas kunskapsmål. Förändringsarbetet är ett försök att se vad vi har för programgemensamt ansvar och sätta programmets examensmål i centrum i stället för de enskilda kursernas.

– Rent konkret har vi, alla lärare på samhällsprogrammet, läst examensmålen för det samhällsvetenskapliga programmet och försökt utröna och summera själva kärnan i det och vad kunskapsmålen är. Resultaten presenteras i artikeln. Vi har också försökt titta på hur våra enskilda kurser stämmer överens med resultaten.

– I artikeln presenterar vi också ett teoretiskt ramverk om hur människor lär sig, som vi har utgått från och som ska styra hela förändringsarbetet.

Vilka resultat har du sett?

– Arbetet är precis i sin linda, det påbörjades i höstas, men förmånen är att skolledningen har satsat på det här långsiktigt. Det mest intressanta är att vi har noterat att det finns olika former av kunskaper och vi har försökt enas om olika typer av kunskapsformer. Olika kunskaper behöver styra undervisningen på olika sätt eftersom de påverkar lärandet på olika sätt. I forskningsöversikten om hur människor lär har vi till exempel noterat att ämnesexperter besitter en viss form av kunskaper eller fakta som gör att de kan förklara världen på ett mycket mer djuplodande sätt än ämnesnoviser. Just den här kunskapsformen ger dem ett sammanhang som de kan använda när de närmar sig nya kunskapsområden. En av våra idéer är att försöka omsätta det här i praktiken och se om vi kan forma en undervisning utifrån olika former av faktakunskaper. Tanken är att det ska leda till att eleverna kan lära sig på djupet i stället för att lära sig fakta inför ett prov som de sedan glömmer det mesta av. Vilket många av oss lärare har erfarenhet av.

– När vi har fått implementera den arbetsmodell vi försöker jobba fram nu hoppas vi att resultaten ska innebära att vi höjer kunskaperna hos eleverna. Vi vill också öka elevernas och lärarnas känsla av kunskapssammanhang på det samhällsvetenskapliga programmet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att vi tillsammans i programlaget har fått diskutera kunskapsuppdraget, det är en direkt förändring. Vi har diskuterat vad kunskap är för något och vad är det för programgemensamma kunskaper som vi tillsammans har ansvar att lära eleverna. Det är fantastiskt givande att få sitta med kollegor och diskutera de här programgemensamma kunskaperna. Vi hoppas komma bort från den ensamma läraren i klassrummet och att vi ska kunna jobba mycket mer kollegialt över ämnesgränserna nu när vi har de gemensamma kunskaperna att vila på.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Artikeln och publiceringen på Skolporten är ett sätt. Sedan får vi se hur utfallet blir när vi ska börja implementera arbetsmodellen fullt ut och förhoppningsvis når de målen vi har satt upp. Vi hoppas att resultaten ska tala för sig själv och kan inspirera kollegor i andra programlag och på andra skolor. Sedan hoppas vi också kunna åka på konferenser och presentera vårt utvecklingsarbete. Där har ju skolsverige blivit mycket bättre – att man delar sina resultat, det finns många fler forum för det än för 20 år sedan när jag började min lärargärning. Det är härligt! Så möjligheten finns att det ger ringar på vattnet.

Peter Habbe är gymnasielärare i samhällskunskap, sociologi, religionskunskap och filosofi och är också projektanställd på 20 procent för att leda ett utvecklingsarbete på Västerviks gymnasium. E-post: peter.habbe@vastervik.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-05-22 13:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-24 15:04 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.