Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Leda & Lära nummer 9/2021: “Läsfredagar” – en aktionsforskningsstudie om skönlitterär läsundervisning på högstadiet

Cecilia Jalkebo.

En dag i veckan med strukturerad läsundervisning följt av hemläsning ökade läsförmågan hos majoriteten av eleverna. Svenskläraren Cecilia Jalkebo har skrivit en utvecklingsartikel om läsundervisning på högstadiet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var en möjlighet som erbjöds oss som deltagit i Ifous FoU-program Lärares praktik och profession, och jag blev redan från start intresserad av själva skrivandet. Väl igång insåg jag vilken fördjupning av arbetet det innebar att skriva en utvecklingsartikel. Det främsta skälet är dock att jag gärna vill sprida resultaten av mitt utvecklingsarbete.

Vad handlar artikeln om?

– Om skönlitterär läsundervisning i högstadiet. Mer specifikt har jag undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker. Jag hade redan före projektet kontinuerlig läsundervisning men i FoU-programmet utvecklade jag det ytterligare genom att öka frekvensen till en dag i veckan, upprätta läsmål, införa läsläxor samt strukturerad uppföljning med varierade uppgifter och gemensam reflektion. Läslektionen inleddes med modellerande högläsning, skrivande eller boksamtal och därefter tid för enskild läsning eller högläsning i grupp. Däremellan läste eleverna hemma. Projektet pågick under ett läsår i tre klasser i årskurs 7, 8 och 9. Samtliga elever fick göra ett lästest både före och efter projektet. Genom enkäter har eleverna också gjort självskattningar om sin läsförmåga samt berättat hur upplevde läsprojektet och huruvida det har påverkat deras motivation till läsning.

Vilka resultat har du sett?

– Att i stort sett samtliga elever har stärkt sin läsförmåga. Den största utvecklingen syns bland de svagaste eleverna, som här var pojkar i årskurs 8 och 9. De elever som jag var orolig för inte skulle nå målen, hade samtliga vid slutet av läsåret utvecklats åt rätt håll och låg inte längre på gränsen. Flera av de svagaste eleverna lyckades höja sina resultat med flera steg. Redan läsvana elever följde sin förväntade utveckling.

– Enkäterna visar att två tredjedelar av eleverna tycker att de ökat både sin läshastighet och läsförståelse. När det kommer till motivation blir det knepigare, jag inser att det är svårt att ställa frågor kring motivation till högstadieelever som oftast fokuserar på slutbetygen. Det är också betygen som många elever framhåller som stark motivator – de läser för betyget.

”Det handlar mycket om att bestämma sig och låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet.”

– Samtidigt upptäckte jag under projektets gång att upplägget av de efterföljande uppgifterna är viktigt för att just motivera eleverna. Bäst blev det när jag då och då använde ett mått av kontrolluppgifter bland reflektionsfrågorna. Eleverna behövde få känna att om de inte läste, så skulle jag märka det. Det här resultatet strider faktiskt mot tidigare forskning som visar att kontrollerande uppgifter kan vara hämmande. Vid slutet av läsåret hade varje klass läst mellan fem och sex böcker. Bara det är ett resultat värt att lyfta.

Hur har ditt arbete påverkats av projektet?

– Så här efteråt tycker jag att det var enklare att genomföra än vad jag hade trott. Visserligen arbetade jag redan före FoU-programmet på ett liknande sätt men nu har jag hittat en tydligare struktur och inser också att det går att avsätta en hel lektion i veckan för detta utan att annat innehåll får stryka på foten. Det handlar mycket om att bestämma sig och att låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet. Nu ser jag inget annat än att fortsätta med det här arbetet och finslipa det ännu mer.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Övriga svensklärare på min skola har visat stor nyfikenhet och intresse för mitt projekt och har inlett läsåret på liknande sätt. Nu återstår att försöka föra det vidare utanför skolan.

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och tyska i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 9/2021

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-10-28 15:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-03-09 10:44 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser