Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Leda & Lära nummer 9/2021: “Läsfredagar” – en aktionsforskningsstudie om skönlitterär läsundervisning på högstadiet

Cecilia Jalkebo.

En dag i veckan med strukturerad läsundervisning följt av hemläsning ökade läsförmågan hos majoriteten av eleverna. Svenskläraren Cecilia Jalkebo har skrivit en utvecklingsartikel om läsundervisning på högstadiet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var en möjlighet som erbjöds oss som deltagit i Ifous FoU-program Lärares praktik och profession, och jag blev redan från start intresserad av själva skrivandet. Väl igång insåg jag vilken fördjupning av arbetet det innebar att skriva en utvecklingsartikel. Det främsta skälet är dock att jag gärna vill sprida resultaten av mitt utvecklingsarbete.

Vad handlar artikeln om?

– Om skönlitterär läsundervisning i högstadiet. Mer specifikt har jag undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker. Jag hade redan före projektet kontinuerlig läsundervisning men i FoU-programmet utvecklade jag det ytterligare genom att öka frekvensen till en dag i veckan, upprätta läsmål, införa läsläxor samt strukturerad uppföljning med varierade uppgifter och gemensam reflektion. Läslektionen inleddes med modellerande högläsning, skrivande eller boksamtal och därefter tid för enskild läsning eller högläsning i grupp. Däremellan läste eleverna hemma. Projektet pågick under ett läsår i tre klasser i årskurs 7, 8 och 9. Samtliga elever fick göra ett lästest både före och efter projektet. Genom enkäter har eleverna också gjort självskattningar om sin läsförmåga samt berättat hur upplevde läsprojektet och huruvida det har påverkat deras motivation till läsning.

Vilka resultat har du sett?

– Att i stort sett samtliga elever har stärkt sin läsförmåga. Den största utvecklingen syns bland de svagaste eleverna, som här var pojkar i årskurs 8 och 9. De elever som jag var orolig för inte skulle nå målen, hade samtliga vid slutet av läsåret utvecklats åt rätt håll och låg inte längre på gränsen. Flera av de svagaste eleverna lyckades höja sina resultat med flera steg. Redan läsvana elever följde sin förväntade utveckling.

– Enkäterna visar att två tredjedelar av eleverna tycker att de ökat både sin läshastighet och läsförståelse. När det kommer till motivation blir det knepigare, jag inser att det är svårt att ställa frågor kring motivation till högstadieelever som oftast fokuserar på slutbetygen. Det är också betygen som många elever framhåller som stark motivator – de läser för betyget.

”Det handlar mycket om att bestämma sig och låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet.”

– Samtidigt upptäckte jag under projektets gång att upplägget av de efterföljande uppgifterna är viktigt för att just motivera eleverna. Bäst blev det när jag då och då använde ett mått av kontrolluppgifter bland reflektionsfrågorna. Eleverna behövde få känna att om de inte läste, så skulle jag märka det. Det här resultatet strider faktiskt mot tidigare forskning som visar att kontrollerande uppgifter kan vara hämmande. Vid slutet av läsåret hade varje klass läst mellan fem och sex böcker. Bara det är ett resultat värt att lyfta.

Hur har ditt arbete påverkats av projektet?

– Så här efteråt tycker jag att det var enklare att genomföra än vad jag hade trott. Visserligen arbetade jag redan före FoU-programmet på ett liknande sätt men nu har jag hittat en tydligare struktur och inser också att det går att avsätta en hel lektion i veckan för detta utan att annat innehåll får stryka på foten. Det handlar mycket om att bestämma sig och att låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet. Nu ser jag inget annat än att fortsätta med det här arbetet och finslipa det ännu mer.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Övriga svensklärare på min skola har visat stor nyfikenhet och intresse för mitt projekt och har inlett läsåret på liknande sätt. Nu återstår att försöka föra det vidare utanför skolan.

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och tyska i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 9/2021

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-10-28 15:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-03-09 10:44 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer