Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Leda & Lära nummer 9/2021: “Läsfredagar” – en aktionsforskningsstudie om skönlitterär läsundervisning på högstadiet

Cecilia Jalkebo.

En dag i veckan med strukturerad läsundervisning följt av hemläsning ökade läsförmågan hos majoriteten av eleverna. Svenskläraren Cecilia Jalkebo har skrivit en utvecklingsartikel om läsundervisning på högstadiet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var en möjlighet som erbjöds oss som deltagit i Ifous FoU-program Lärares praktik och profession, och jag blev redan från start intresserad av själva skrivandet. Väl igång insåg jag vilken fördjupning av arbetet det innebar att skriva en utvecklingsartikel. Det främsta skälet är dock att jag gärna vill sprida resultaten av mitt utvecklingsarbete.

Vad handlar artikeln om?

– Om skönlitterär läsundervisning i högstadiet. Mer specifikt har jag undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker. Jag hade redan före projektet kontinuerlig läsundervisning men i FoU-programmet utvecklade jag det ytterligare genom att öka frekvensen till en dag i veckan, upprätta läsmål, införa läsläxor samt strukturerad uppföljning med varierade uppgifter och gemensam reflektion. Läslektionen inleddes med modellerande högläsning, skrivande eller boksamtal och därefter tid för enskild läsning eller högläsning i grupp. Däremellan läste eleverna hemma. Projektet pågick under ett läsår i tre klasser i årskurs 7, 8 och 9. Samtliga elever fick göra ett lästest både före och efter projektet. Genom enkäter har eleverna också gjort självskattningar om sin läsförmåga samt berättat hur upplevde läsprojektet och huruvida det har påverkat deras motivation till läsning.

Vilka resultat har du sett?

– Att i stort sett samtliga elever har stärkt sin läsförmåga. Den största utvecklingen syns bland de svagaste eleverna, som här var pojkar i årskurs 8 och 9. De elever som jag var orolig för inte skulle nå målen, hade samtliga vid slutet av läsåret utvecklats åt rätt håll och låg inte längre på gränsen. Flera av de svagaste eleverna lyckades höja sina resultat med flera steg. Redan läsvana elever följde sin förväntade utveckling.

– Enkäterna visar att två tredjedelar av eleverna tycker att de ökat både sin läshastighet och läsförståelse. När det kommer till motivation blir det knepigare, jag inser att det är svårt att ställa frågor kring motivation till högstadieelever som oftast fokuserar på slutbetygen. Det är också betygen som många elever framhåller som stark motivator – de läser för betyget.

”Det handlar mycket om att bestämma sig och låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet.”

– Samtidigt upptäckte jag under projektets gång att upplägget av de efterföljande uppgifterna är viktigt för att just motivera eleverna. Bäst blev det när jag då och då använde ett mått av kontrolluppgifter bland reflektionsfrågorna. Eleverna behövde få känna att om de inte läste, så skulle jag märka det. Det här resultatet strider faktiskt mot tidigare forskning som visar att kontrollerande uppgifter kan vara hämmande. Vid slutet av läsåret hade varje klass läst mellan fem och sex böcker. Bara det är ett resultat värt att lyfta.

Hur har ditt arbete påverkats av projektet?

– Så här efteråt tycker jag att det var enklare att genomföra än vad jag hade trott. Visserligen arbetade jag redan före FoU-programmet på ett liknande sätt men nu har jag hittat en tydligare struktur och inser också att det går att avsätta en hel lektion i veckan för detta utan att annat innehåll får stryka på foten. Det handlar mycket om att bestämma sig och att låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet. Nu ser jag inget annat än att fortsätta med det här arbetet och finslipa det ännu mer.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Övriga svensklärare på min skola har visat stor nyfikenhet och intresse för mitt projekt och har inlett läsåret på liknande sätt. Nu återstår att försöka föra det vidare utanför skolan.

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och tyska i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 9/2021

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-10-28 15:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-03-09 10:44 av Susanne Sawander


Relaterat

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet, nu med möjlighet att välja anpassade spår! Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferensen utan kostnad!

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.