Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Leda & Lära nummer 9/2021: “Läsfredagar” – en aktionsforskningsstudie om skönlitterär läsundervisning på högstadiet

Cecilia Jalkebo.

En dag i veckan med strukturerad läsundervisning följt av hemläsning ökade läsförmågan hos majoriteten av eleverna. Svenskläraren Cecilia Jalkebo har skrivit en utvecklingsartikel om läsundervisning på högstadiet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var en möjlighet som erbjöds oss som deltagit i Ifous FoU-program Lärares praktik och profession, och jag blev redan från start intresserad av själva skrivandet. Väl igång insåg jag vilken fördjupning av arbetet det innebar att skriva en utvecklingsartikel. Det främsta skälet är dock att jag gärna vill sprida resultaten av mitt utvecklingsarbete.

Vad handlar artikeln om?

– Om skönlitterär läsundervisning i högstadiet. Mer specifikt har jag undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker. Jag hade redan före projektet kontinuerlig läsundervisning men i FoU-programmet utvecklade jag det ytterligare genom att öka frekvensen till en dag i veckan, upprätta läsmål, införa läsläxor samt strukturerad uppföljning med varierade uppgifter och gemensam reflektion. Läslektionen inleddes med modellerande högläsning, skrivande eller boksamtal och därefter tid för enskild läsning eller högläsning i grupp. Däremellan läste eleverna hemma. Projektet pågick under ett läsår i tre klasser i årskurs 7, 8 och 9. Samtliga elever fick göra ett lästest både före och efter projektet. Genom enkäter har eleverna också gjort självskattningar om sin läsförmåga samt berättat hur upplevde läsprojektet och huruvida det har påverkat deras motivation till läsning.

Vilka resultat har du sett?

– Att i stort sett samtliga elever har stärkt sin läsförmåga. Den största utvecklingen syns bland de svagaste eleverna, som här var pojkar i årskurs 8 och 9. De elever som jag var orolig för inte skulle nå målen, hade samtliga vid slutet av läsåret utvecklats åt rätt håll och låg inte längre på gränsen. Flera av de svagaste eleverna lyckades höja sina resultat med flera steg. Redan läsvana elever följde sin förväntade utveckling.

– Enkäterna visar att två tredjedelar av eleverna tycker att de ökat både sin läshastighet och läsförståelse. När det kommer till motivation blir det knepigare, jag inser att det är svårt att ställa frågor kring motivation till högstadieelever som oftast fokuserar på slutbetygen. Det är också betygen som många elever framhåller som stark motivator – de läser för betyget.

”Det handlar mycket om att bestämma sig och låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet.”

– Samtidigt upptäckte jag under projektets gång att upplägget av de efterföljande uppgifterna är viktigt för att just motivera eleverna. Bäst blev det när jag då och då använde ett mått av kontrolluppgifter bland reflektionsfrågorna. Eleverna behövde få känna att om de inte läste, så skulle jag märka det. Det här resultatet strider faktiskt mot tidigare forskning som visar att kontrollerande uppgifter kan vara hämmande. Vid slutet av läsåret hade varje klass läst mellan fem och sex böcker. Bara det är ett resultat värt att lyfta.

Hur har ditt arbete påverkats av projektet?

– Så här efteråt tycker jag att det var enklare att genomföra än vad jag hade trott. Visserligen arbetade jag redan före FoU-programmet på ett liknande sätt men nu har jag hittat en tydligare struktur och inser också att det går att avsätta en hel lektion i veckan för detta utan att annat innehåll får stryka på foten. Det handlar mycket om att bestämma sig och att låta läsningen utgöra grunden för de andra delarna inom svenskämnet. Nu ser jag inget annat än att fortsätta med det här arbetet och finslipa det ännu mer.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Övriga svensklärare på min skola har visat stor nyfikenhet och intresse för mitt projekt och har inlett läsåret på liknande sätt. Nu återstår att försöka föra det vidare utanför skolan.

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och tyska i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna.

Leda & Lära nr 9/2021

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-10-28 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Skolbibliotek

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.