Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

Artikel nr 12 2015: Vägar till en inkluderande skolmiljö: Elevsyn och förhållningssätt

gustavsson_nordin_stor

En medveten samsyn bland personalen ökar förutsättningarna för en inkluderande lärmiljö. Det konstaterar Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, lärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi två har under flera år drivit ett värdegrundsarbete bland skolpersonalen. När skolan blev en del av Ifous-projektet ”Inkluderande lärmiljöer” ville vi undersöka om vårt värdegrundsarbete haft någon betydelse för hur skolan lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Vad handlar artikeln om?

– Vår grundtes är att inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt. För att undersöka vad vårt värdegrundsarbete har betytt för arbetet med inkluderande lärmiljöer har vi intervjuat sex lärare som har erfarenhet av tiden både innan och efter vi började arbeta med värdegrunder. Därutöver har vi genom enkäter frågat elever i klass 7-9 om de tycker att lärarna ser och tar hänsyn till elevers olika behov.

Vilka resultat har ni sett?

– De är långt från entydiga. Lärarna tycker att värdegrundsarbetet haft genomslag och att det stärkt gemenskapen i personalgruppen. Lärarna tänker mer på sitt eget agerande och hur de bättre kan möta varje enskild elevs behov. Men också hur de kan hantera svåra situationer genom att hela tiden ställa sig frågor vad de själva har för roll i det som sker. Elevernas svar var däremot mer skiftande. Mest positiva är eleverna i årskurs 7, där många vittnar om att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov genom att exempelvis låta en del elever få göra muntliga istället för skriftliga prov eller få anteckningar på tavlan utskrivna på papper.

– I de högre stadierna var eleverna mer ljumma till lärarnas förmåga att se varje elevs behov. Vi tolkar det som att arbetslagen kommit olika långt i praktiskt genomförande av inkluderande lärmiljöer. Glädjande är att vi överlag ser att eleverna fått en mer öppen och tolerant syn på sina egna och andras olika svårigheter – som exempelvis dyslexi. Tidigare var detta ofta något som många elever skämdes för. Idag ber elever med dyslexi med självklarhet om sina ”dyssepapper”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har blivit mer medvetna om vikten av att ha beredskap för olika situationer. Ett konkret exempel är att göra flera versioner av en uppgift, just för att underlätta för elever med svårigheter.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har diskuterat med skolledningen om vikten att föra värdegrundsarbetet vidare. Vi tror att det är en förutsättning för att lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Susanne Sawander

Ann Gustavsson är utbildad SO-lärare och har idag en tjänst som förstelärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö.
E-post: ann.v.gustavsson@stockholm.se

Elisabeth Nordin är utbildad svensk- och SO-lärare och har idag en tjänst på Johan Skytteskolan i Älvsjö
E-post: elisabeth.nordin@stockholm.se

Sidan publicerades 2015-06-11 15:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-16 23:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Särskilda undervisningsgrupper osynliggörs i skolan

Pedagogerna i Yvonne Karlssons studie arbetar utifrån ett inkluderande ideal men måste samtidigt hantera dilemmat med barn som inte lever upp till skolans normer, förväntningar och mål. Paradoxalt nog resulterar det i att skolan osynliggör de barnen.

Värdegrundsarbetet involverar emotioner

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen "Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola", undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)