Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

Artikel nr 12 2015: Vägar till en inkluderande skolmiljö: Elevsyn och förhållningssätt

gustavsson_nordin_stor

En medveten samsyn bland personalen ökar förutsättningarna för en inkluderande lärmiljö. Det konstaterar Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, lärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi två har under flera år drivit ett värdegrundsarbete bland skolpersonalen. När skolan blev en del av Ifous-projektet ”Inkluderande lärmiljöer” ville vi undersöka om vårt värdegrundsarbete haft någon betydelse för hur skolan lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Vad handlar artikeln om?

– Vår grundtes är att inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt. För att undersöka vad vårt värdegrundsarbete har betytt för arbetet med inkluderande lärmiljöer har vi intervjuat sex lärare som har erfarenhet av tiden både innan och efter vi började arbeta med värdegrunder. Därutöver har vi genom enkäter frågat elever i klass 7-9 om de tycker att lärarna ser och tar hänsyn till elevers olika behov.

Vilka resultat har ni sett?

– De är långt från entydiga. Lärarna tycker att värdegrundsarbetet haft genomslag och att det stärkt gemenskapen i personalgruppen. Lärarna tänker mer på sitt eget agerande och hur de bättre kan möta varje enskild elevs behov. Men också hur de kan hantera svåra situationer genom att hela tiden ställa sig frågor vad de själva har för roll i det som sker. Elevernas svar var däremot mer skiftande. Mest positiva är eleverna i årskurs 7, där många vittnar om att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov genom att exempelvis låta en del elever få göra muntliga istället för skriftliga prov eller få anteckningar på tavlan utskrivna på papper.

– I de högre stadierna var eleverna mer ljumma till lärarnas förmåga att se varje elevs behov. Vi tolkar det som att arbetslagen kommit olika långt i praktiskt genomförande av inkluderande lärmiljöer. Glädjande är att vi överlag ser att eleverna fått en mer öppen och tolerant syn på sina egna och andras olika svårigheter – som exempelvis dyslexi. Tidigare var detta ofta något som många elever skämdes för. Idag ber elever med dyslexi med självklarhet om sina ”dyssepapper”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har blivit mer medvetna om vikten av att ha beredskap för olika situationer. Ett konkret exempel är att göra flera versioner av en uppgift, just för att underlätta för elever med svårigheter.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har diskuterat med skolledningen om vikten att föra värdegrundsarbetet vidare. Vi tror att det är en förutsättning för att lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Susanne Sawander

Ann Gustavsson är utbildad SO-lärare och har idag en tjänst som förstelärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö.
E-post: ann.v.gustavsson@stockholm.se

Elisabeth Nordin är utbildad svensk- och SO-lärare och har idag en tjänst på Johan Skytteskolan i Älvsjö
E-post: elisabeth.nordin@stockholm.se

Sidan publicerades 2015-06-11 15:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-16 23:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Särskilda undervisningsgrupper osynliggörs i skolan

Pedagogerna i Yvonne Karlssons studie arbetar utifrån ett inkluderande ideal men måste samtidigt hantera dilemmat med barn som inte lever upp till skolans normer, förväntningar och mål. Paradoxalt nog resulterar det i att skolan osynliggör de barnen.

Värdegrundsarbetet involverar emotioner

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen "Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola", undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.