Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

Artikel nr 12 2015: Vägar till en inkluderande skolmiljö: Elevsyn och förhållningssätt

gustavsson_nordin_stor

En medveten samsyn bland personalen ökar förutsättningarna för en inkluderande lärmiljö. Det konstaterar Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, lärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi två har under flera år drivit ett värdegrundsarbete bland skolpersonalen. När skolan blev en del av Ifous-projektet ”Inkluderande lärmiljöer” ville vi undersöka om vårt värdegrundsarbete haft någon betydelse för hur skolan lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Vad handlar artikeln om?

– Vår grundtes är att inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt. För att undersöka vad vårt värdegrundsarbete har betytt för arbetet med inkluderande lärmiljöer har vi intervjuat sex lärare som har erfarenhet av tiden både innan och efter vi började arbeta med värdegrunder. Därutöver har vi genom enkäter frågat elever i klass 7-9 om de tycker att lärarna ser och tar hänsyn till elevers olika behov.

Vilka resultat har ni sett?

– De är långt från entydiga. Lärarna tycker att värdegrundsarbetet haft genomslag och att det stärkt gemenskapen i personalgruppen. Lärarna tänker mer på sitt eget agerande och hur de bättre kan möta varje enskild elevs behov. Men också hur de kan hantera svåra situationer genom att hela tiden ställa sig frågor vad de själva har för roll i det som sker. Elevernas svar var däremot mer skiftande. Mest positiva är eleverna i årskurs 7, där många vittnar om att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov genom att exempelvis låta en del elever få göra muntliga istället för skriftliga prov eller få anteckningar på tavlan utskrivna på papper.

– I de högre stadierna var eleverna mer ljumma till lärarnas förmåga att se varje elevs behov. Vi tolkar det som att arbetslagen kommit olika långt i praktiskt genomförande av inkluderande lärmiljöer. Glädjande är att vi överlag ser att eleverna fått en mer öppen och tolerant syn på sina egna och andras olika svårigheter – som exempelvis dyslexi. Tidigare var detta ofta något som många elever skämdes för. Idag ber elever med dyslexi med självklarhet om sina ”dyssepapper”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har blivit mer medvetna om vikten av att ha beredskap för olika situationer. Ett konkret exempel är att göra flera versioner av en uppgift, just för att underlätta för elever med svårigheter.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har diskuterat med skolledningen om vikten att föra värdegrundsarbetet vidare. Vi tror att det är en förutsättning för att lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Susanne Sawander

Ann Gustavsson är utbildad SO-lärare och har idag en tjänst som förstelärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö.
E-post: ann.v.gustavsson@stockholm.se

Elisabeth Nordin är utbildad svensk- och SO-lärare och har idag en tjänst på Johan Skytteskolan i Älvsjö
E-post: elisabeth.nordin@stockholm.se

Sidan publicerades 2015-06-11 15:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-16 23:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Särskilda undervisningsgrupper osynliggörs i skolan

Pedagogerna i Yvonne Karlssons studie arbetar utifrån ett inkluderande ideal men måste samtidigt hantera dilemmat med barn som inte lever upp till skolans normer, förväntningar och mål. Paradoxalt nog resulterar det i att skolan osynliggör de barnen.

Värdegrundsarbetet involverar emotioner

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen "Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola", undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.