Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Leda och lära nummer 3/2020 – Rektorers arbete för att främja skolnärvaro. Vilket stöd behövs?

Gabriella Dahlberg och Kajsa Nyman.

Tvärprofessionell samverkan mellan skola och socialtjänst gav rektorerna värdefullt stöd i arbetet kring skolfrånvaro. Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg har undersökt effekterna av en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en möjlighet i det treåriga Ifous-programmet Inkluderade lärmiljöer som Täby kommun deltagit i, och som vårt projekt är en del av. Skolnärvaro och varje elevs rätt till utbildning är ett angeläget ämne för de allra flesta skolor och att skriva en artikel om våra erfarenheter såg vi som ett bra sätt att sprida dem.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett kommunalt stöderbjudande riktat till rektorer inom grundskolan motsvarar skolornas behov. Det stöd som erbjuds består av specialpedagog, socialpedagog från verksamhetsområde utbildning och en socialsekreterare från socialtjänsten. Teamets uppdrag är att på olika sätt stödja Täbys grundskolor i deras arbete för att främja skolnärvaro och åtgärda skolfrånvaro genom att bidra till kunskap och kompetens kring närvarofrämjande arbetssätt. Artikelns fokus handlar om stödet motsvarar skolornas och rektorernas behov, vilket vi undersökt genom enkäter.

Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument.

Vilka resultat har ni sett?

– Övergripande visar resultaten att det finns ett stort värde med samverkan mellan olika verksamhetsområden. Under de tre åren som projektet pågick har 16 av kommunens samtliga skolor använt sig av samverkansteamets stöderbjudande. Enkätsvaren visar att teamet med sina olika professioner och sakkunskaper har utgjort ett viktigt stöd för skolorna. Undersökningen visar betydelsen av teamet som bollplank, vilket minskat känslan av att stå ensam med svåra frånvaroärenden. Teamet fungerar som en värdefull brygga mellan skola och socialtjänst.

– Vi undersökte också om elevnärvaron förändrats på de skolor där teamet arbetat med skolan. I en tredjedel av de ärenden där teamet varit involverad har elevnärvaron ökat – i övriga var närvaron oförändrad. Enkäten vittnar om att skolfrånvaro är oerhört komplext – alla elever är unika och varje insats måste därför vara unik.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framförallt har vi sett att samverkan är betydelsefullt och ger resultat.  Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument. I Täby kommun har vi utvecklat det närvarofrämjande arbetet genom att erbjuda stödmaterial och handlingsplaner. Närvarofrågan ingår nu i ett vidare stöd och skolutvecklingserbjudande. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Projektet har gett oss båda ökade kunskaper, erfarenheter och insikter om vikten av proaktiva perspektiv för att hindra skolfrånvaro.

Kajsa Nyman är avdelningschef i Täby kommun.
Gabriella Dahlberg är fd avdelningschef i Täby kommun, nu projektledare Region Stockholm.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-31 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-08 15:51 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser