Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Leda och lära nummer 3/2020 – Rektorers arbete för att främja skolnärvaro. Vilket stöd behövs?

Gabriella Dahlberg och Kajsa Nyman.

Tvärprofessionell samverkan mellan skola och socialtjänst gav rektorerna värdefullt stöd i arbetet kring skolfrånvaro. Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg har undersökt effekterna av en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en möjlighet i det treåriga Ifous-programmet Inkluderade lärmiljöer som Täby kommun deltagit i, och som vårt projekt är en del av. Skolnärvaro och varje elevs rätt till utbildning är ett angeläget ämne för de allra flesta skolor och att skriva en artikel om våra erfarenheter såg vi som ett bra sätt att sprida dem.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett kommunalt stöderbjudande riktat till rektorer inom grundskolan motsvarar skolornas behov. Det stöd som erbjuds består av specialpedagog, socialpedagog från verksamhetsområde utbildning och en socialsekreterare från socialtjänsten. Teamets uppdrag är att på olika sätt stödja Täbys grundskolor i deras arbete för att främja skolnärvaro och åtgärda skolfrånvaro genom att bidra till kunskap och kompetens kring närvarofrämjande arbetssätt. Artikelns fokus handlar om stödet motsvarar skolornas och rektorernas behov, vilket vi undersökt genom enkäter.

Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument.

Vilka resultat har ni sett?

– Övergripande visar resultaten att det finns ett stort värde med samverkan mellan olika verksamhetsområden. Under de tre åren som projektet pågick har 16 av kommunens samtliga skolor använt sig av samverkansteamets stöderbjudande. Enkätsvaren visar att teamet med sina olika professioner och sakkunskaper har utgjort ett viktigt stöd för skolorna. Undersökningen visar betydelsen av teamet som bollplank, vilket minskat känslan av att stå ensam med svåra frånvaroärenden. Teamet fungerar som en värdefull brygga mellan skola och socialtjänst.

– Vi undersökte också om elevnärvaron förändrats på de skolor där teamet arbetat med skolan. I en tredjedel av de ärenden där teamet varit involverad har elevnärvaron ökat – i övriga var närvaron oförändrad. Enkäten vittnar om att skolfrånvaro är oerhört komplext – alla elever är unika och varje insats måste därför vara unik.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framförallt har vi sett att samverkan är betydelsefullt och ger resultat.  Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument. I Täby kommun har vi utvecklat det närvarofrämjande arbetet genom att erbjuda stödmaterial och handlingsplaner. Närvarofrågan ingår nu i ett vidare stöd och skolutvecklingserbjudande. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Projektet har gett oss båda ökade kunskaper, erfarenheter och insikter om vikten av proaktiva perspektiv för att hindra skolfrånvaro.

Kajsa Nyman är avdelningschef i Täby kommun.
Gabriella Dahlberg är fd avdelningschef i Täby kommun, nu projektledare Region Stockholm.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-31 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-08 15:51 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer