Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Leda och lära nummer 3/2020 – Rektorers arbete för att främja skolnärvaro. Vilket stöd behövs?

Gabriella Dahlberg och Kajsa Nyman.

Tvärprofessionell samverkan mellan skola och socialtjänst gav rektorerna värdefullt stöd i arbetet kring skolfrånvaro. Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg har undersökt effekterna av en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en möjlighet i det treåriga Ifous-programmet Inkluderade lärmiljöer som Täby kommun deltagit i, och som vårt projekt är en del av. Skolnärvaro och varje elevs rätt till utbildning är ett angeläget ämne för de allra flesta skolor och att skriva en artikel om våra erfarenheter såg vi som ett bra sätt att sprida dem.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett kommunalt stöderbjudande riktat till rektorer inom grundskolan motsvarar skolornas behov. Det stöd som erbjuds består av specialpedagog, socialpedagog från verksamhetsområde utbildning och en socialsekreterare från socialtjänsten. Teamets uppdrag är att på olika sätt stödja Täbys grundskolor i deras arbete för att främja skolnärvaro och åtgärda skolfrånvaro genom att bidra till kunskap och kompetens kring närvarofrämjande arbetssätt. Artikelns fokus handlar om stödet motsvarar skolornas och rektorernas behov, vilket vi undersökt genom enkäter.

Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument.

Vilka resultat har ni sett?

– Övergripande visar resultaten att det finns ett stort värde med samverkan mellan olika verksamhetsområden. Under de tre åren som projektet pågick har 16 av kommunens samtliga skolor använt sig av samverkansteamets stöderbjudande. Enkätsvaren visar att teamet med sina olika professioner och sakkunskaper har utgjort ett viktigt stöd för skolorna. Undersökningen visar betydelsen av teamet som bollplank, vilket minskat känslan av att stå ensam med svåra frånvaroärenden. Teamet fungerar som en värdefull brygga mellan skola och socialtjänst.

– Vi undersökte också om elevnärvaron förändrats på de skolor där teamet arbetat med skolan. I en tredjedel av de ärenden där teamet varit involverad har elevnärvaron ökat – i övriga var närvaron oförändrad. Enkäten vittnar om att skolfrånvaro är oerhört komplext – alla elever är unika och varje insats måste därför vara unik.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framförallt har vi sett att samverkan är betydelsefullt och ger resultat.  Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument. I Täby kommun har vi utvecklat det närvarofrämjande arbetet genom att erbjuda stödmaterial och handlingsplaner. Närvarofrågan ingår nu i ett vidare stöd och skolutvecklingserbjudande. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Projektet har gett oss båda ökade kunskaper, erfarenheter och insikter om vikten av proaktiva perspektiv för att hindra skolfrånvaro.

Kajsa Nyman är avdelningschef i Täby kommun.
Gabriella Dahlberg är fd avdelningschef i Täby kommun, nu projektledare Region Stockholm.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-07-31 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-08 15:51 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser