Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Sänkt tempo i förskolan stärker både barn och pedagoger

Publicerad:16 april
Uppdaterad:22 april
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander

Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Utveckla skolan. Det betyder att den är skriven av en praktiker utifrån eget utvecklingsarbete. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.

Ett lugnare tempo ger barnen mer utrymme att utforska och pedagogerna mer tid att fånga upp barnens signaler. Det konstaterar förskollärarna Anna Viberg och Åsa Ahlqvist Johansson i Stallarholmen som skrivit en utvecklingsartikel om effekten ”slow pedagogy”.

Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi såg det som en spännande utmaning och möjlighet att kompetensutveckla oss själva. Åsa har tidigare skrivit en utvecklingsartikel och visste hur mycket skrivandet gav tillbaka.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett projekt i förskolan där vi undersökt effekten av ”slow pedagogy”, som vi läst om i en forskningsrapport från England. ”Slow pedagogy” handlar i korthet om att just sänka tempot och skapa en fördjupande undervisning som utgår från barnens signaler. 

– I projektet deltog sex barn, tre barn från våra vardera förskolor som vid projektets början var 2,5 år. Barnruppen träffades sex gånger under ett halvårs tid och arbetade med flaskfärger i en av förskolornas ateljé. Vår roll var just att följa barnens tempo, observera deras arbete, reflektioner och kommunikation.

De tydligaste resultaten ser vi hos oss själva. Projektet har inneburit att vi idag vågar stanna kvar i processer och låta dem få ta tid.

Vilka resultat har ni sett?

– Ett övergripande resultat är att projektet så tydligt visar på barnens handlingskompetens och tillit till sin egen förmåga. När de får tid och rum att i egen takt utforska, prova och testa igen så upptäcker de nya saker. Ett tydligt exempel är ett av barnen som var väldigt fascinerad av färgflaskans pumpfunktion. Det var ett lite svårt och tungt moment att få fram färgen och barnet stod länge, testade och provade. Efter några gånger uppmärksammade barnet oss på att tvåflaskan vid handfatet också hade en pumpfunktion och utropade förtjust, ”samma!”

– En slutsats är att arbetssättet främjar barnens självständighet och tillit, det är tydligt att de i ett lugnare tempo också utforskar mer och utförligare, vilket skapar erfarenheter. Resultaten visar att det fungerar helt utmärkt att hålla på med flaskfärg i sex månader.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– De tydligaste resultaten ser vi hos oss själva. Projektet har inneburit att vi i dag vågar stanna kvar i processer, låta dem ta tid och verkligen försäkra oss att alla barn är redo för nästa steg innan vi går vidare. Det har också lett till att vi pratar mindre och istället ägnar mer tid åt att lyssna in var barnen befinner sig. Vi känner att vi utvecklat vår förmåga att fånga upp barnens kommunikation, även den ordlösa såsom minspel och kroppsspråk.

– Som pedagog är det lätt att fastna i tänket att försöka bocka av så många mål i läroplanen som möjligt. Men det gör att man lätt missar barnens mer subtila signaler. Att videofilma undervisningen var väldigt hjälpsamt, här såg vi så tydligt vad som faktiskt hände i undervisningen.