Särbegåvade elever behöver utmaning

Artikel nr 3 2015: Olika – men lika inför lagen: Om särbegåvning

Ansa_Ingrid

Ansa Messner och kollegan Ingrid Wissting har skrivit en utvecklingsartikel om särbegåvade elever.

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det menar Ansa Messner och Ingrid Wissting som tillsammans har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med särbegåvade elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och min kollega Ingrid Wissting fick Fjädernpriset, ett kvalitetspris för framgångsrika pedagoger i utbildningsväsendet i Nacka, för vårt arbete med att identifiera och arbeta med särbegåvade elever. Vi hade redan tankar på att hålla föreläsningar om vårt arbete och vi ville även skriva en artikel – det resulterade i den här utvecklingsartikeln.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om vårt arbete med särbegåvade elever. Både att identifiera dem och att sedan ge dem stöd i undervisningen. Det började för några år sedan med att jag fick en elev som hade betett sig ”märkligt” enligt tidigare lärare. När jag började arbeta med honom förstod jag att han var oerhört begåvad.

– Jag och min kollega har arbetat med elever som andra lärare har haft svårt att hantera. Oftast har det varit pojkar, eftersom det är lättare att upptäcka dem, det är vanligt att särbegåvade pojkar blir utagerande och vägrar gå till skolan. Flickorna är svårare att upptäcka. Nu arbetar vi med tre särbegåvade pojkar och en flicka. Vi ser till att de arbetar på ett sätt som passar dem, det är viktigt att de inte känner sig ivägskickade från klassen. Vi erbjuder också de här eleverna svårare material.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enligt föräldrarna till de barn som vi har arbetat med har deras barn blivit lugnare och tryggare i skolan efter att de har identifierats som särbegåvade och fått stöd. Eleverna kommer till skolan och tycker inte det är tråkigt och både elever och föräldrar har berättat att skolan känns mer meningsfull. Nästa steg är att göra intervjuer med eleverna när de börjar hos oss och vi upptäcker att de är särbegåvade och sedan igen efter att vi har arbetat med dem under en period för att kunna jämföra resultat över tid.

– Vi har kommit fram till att ett sätt att hitta särbegåvningar är att lyssna till vad lärare berättar om sina elever, att använda sig av mer avancerat material och svårare frågeställningar om man märker att eleven inte nöjer sig med uppgifterna utan hela tiden kommer med nya frågor. Resultatet visar sig ofta genom att eleven blir mer intresserad av skolarbetet.

Hur har ert arbete förändrats?

– Vårt sätt att se på de här eleverna har förändrats. Nu ser vi på dem som några som kan få stå för nya idéer och spränga gränser.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi pratar med våra kollegor och ger dem exempel på hur man kan arbeta med de här eleverna för att de ska få ut något av undervisningen. Särbegåvade elever pratar ofta väldigt mycket och ställer frågor – de nöjer sig inte med uppgifter som kommer från lärarna utan vill leta ny kunskap. De ställer hellre frågor än svarar på dem.

 Åsa Lasson

Ansa Messner är lärare i svenska och engelska 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden och skolobservatör i Nacka kommun
E-post: ansa.messner@nacka.se

Ingrid Wissting, specialpedagog i årskurserna 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden,
E-post: ingrid.wissting@nacka.se

Sidan publicerades 2015-04-22 10:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 12:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.