Särbegåvade elever behöver utmaning

Artikel nr 3 2015: Olika – men lika inför lagen: Om särbegåvning

Ansa_Ingrid

Ansa Messner och kollegan Ingrid Wissting har skrivit en utvecklingsartikel om särbegåvade elever.

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det menar Ansa Messner och Ingrid Wissting som tillsammans har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med särbegåvade elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och min kollega Ingrid Wissting fick Fjädernpriset, ett kvalitetspris för framgångsrika pedagoger i utbildningsväsendet i Nacka, för vårt arbete med att identifiera och arbeta med särbegåvade elever. Vi hade redan tankar på att hålla föreläsningar om vårt arbete och vi ville även skriva en artikel – det resulterade i den här utvecklingsartikeln.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om vårt arbete med särbegåvade elever. Både att identifiera dem och att sedan ge dem stöd i undervisningen. Det började för några år sedan med att jag fick en elev som hade betett sig ”märkligt” enligt tidigare lärare. När jag började arbeta med honom förstod jag att han var oerhört begåvad.

– Jag och min kollega har arbetat med elever som andra lärare har haft svårt att hantera. Oftast har det varit pojkar, eftersom det är lättare att upptäcka dem, det är vanligt att särbegåvade pojkar blir utagerande och vägrar gå till skolan. Flickorna är svårare att upptäcka. Nu arbetar vi med tre särbegåvade pojkar och en flicka. Vi ser till att de arbetar på ett sätt som passar dem, det är viktigt att de inte känner sig ivägskickade från klassen. Vi erbjuder också de här eleverna svårare material.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enligt föräldrarna till de barn som vi har arbetat med har deras barn blivit lugnare och tryggare i skolan efter att de har identifierats som särbegåvade och fått stöd. Eleverna kommer till skolan och tycker inte det är tråkigt och både elever och föräldrar har berättat att skolan känns mer meningsfull. Nästa steg är att göra intervjuer med eleverna när de börjar hos oss och vi upptäcker att de är särbegåvade och sedan igen efter att vi har arbetat med dem under en period för att kunna jämföra resultat över tid.

– Vi har kommit fram till att ett sätt att hitta särbegåvningar är att lyssna till vad lärare berättar om sina elever, att använda sig av mer avancerat material och svårare frågeställningar om man märker att eleven inte nöjer sig med uppgifterna utan hela tiden kommer med nya frågor. Resultatet visar sig ofta genom att eleven blir mer intresserad av skolarbetet.

Hur har ert arbete förändrats?

– Vårt sätt att se på de här eleverna har förändrats. Nu ser vi på dem som några som kan få stå för nya idéer och spränga gränser.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi pratar med våra kollegor och ger dem exempel på hur man kan arbeta med de här eleverna för att de ska få ut något av undervisningen. Särbegåvade elever pratar ofta väldigt mycket och ställer frågor – de nöjer sig inte med uppgifter som kommer från lärarna utan vill leta ny kunskap. De ställer hellre frågor än svarar på dem.

 Åsa Lasson

Ansa Messner är lärare i svenska och engelska 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden och skolobservatör i Nacka kommun
E-post: ansa.messner@nacka.se

Ingrid Wissting, specialpedagog i årskurserna 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden,
E-post: ingrid.wissting@nacka.se

Sidan publicerades 2015-04-22 10:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 12:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.