Särbegåvade elever behöver utmaning

Artikel nr 3 2015: Olika – men lika inför lagen: Om särbegåvning

Ansa_Ingrid

Ansa Messner och kollegan Ingrid Wissting har skrivit en utvecklingsartikel om särbegåvade elever.

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det menar Ansa Messner och Ingrid Wissting som tillsammans har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med särbegåvade elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och min kollega Ingrid Wissting fick Fjädernpriset, ett kvalitetspris för framgångsrika pedagoger i utbildningsväsendet i Nacka, för vårt arbete med att identifiera och arbeta med särbegåvade elever. Vi hade redan tankar på att hålla föreläsningar om vårt arbete och vi ville även skriva en artikel – det resulterade i den här utvecklingsartikeln.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om vårt arbete med särbegåvade elever. Både att identifiera dem och att sedan ge dem stöd i undervisningen. Det började för några år sedan med att jag fick en elev som hade betett sig ”märkligt” enligt tidigare lärare. När jag började arbeta med honom förstod jag att han var oerhört begåvad.

– Jag och min kollega har arbetat med elever som andra lärare har haft svårt att hantera. Oftast har det varit pojkar, eftersom det är lättare att upptäcka dem, det är vanligt att särbegåvade pojkar blir utagerande och vägrar gå till skolan. Flickorna är svårare att upptäcka. Nu arbetar vi med tre särbegåvade pojkar och en flicka. Vi ser till att de arbetar på ett sätt som passar dem, det är viktigt att de inte känner sig ivägskickade från klassen. Vi erbjuder också de här eleverna svårare material.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enligt föräldrarna till de barn som vi har arbetat med har deras barn blivit lugnare och tryggare i skolan efter att de har identifierats som särbegåvade och fått stöd. Eleverna kommer till skolan och tycker inte det är tråkigt och både elever och föräldrar har berättat att skolan känns mer meningsfull. Nästa steg är att göra intervjuer med eleverna när de börjar hos oss och vi upptäcker att de är särbegåvade och sedan igen efter att vi har arbetat med dem under en period för att kunna jämföra resultat över tid.

– Vi har kommit fram till att ett sätt att hitta särbegåvningar är att lyssna till vad lärare berättar om sina elever, att använda sig av mer avancerat material och svårare frågeställningar om man märker att eleven inte nöjer sig med uppgifterna utan hela tiden kommer med nya frågor. Resultatet visar sig ofta genom att eleven blir mer intresserad av skolarbetet.

Hur har ert arbete förändrats?

– Vårt sätt att se på de här eleverna har förändrats. Nu ser vi på dem som några som kan få stå för nya idéer och spränga gränser.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi pratar med våra kollegor och ger dem exempel på hur man kan arbeta med de här eleverna för att de ska få ut något av undervisningen. Särbegåvade elever pratar ofta väldigt mycket och ställer frågor – de nöjer sig inte med uppgifter som kommer från lärarna utan vill leta ny kunskap. De ställer hellre frågor än svarar på dem.

 Åsa Lasson

Ansa Messner är lärare i svenska och engelska 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden och skolobservatör i Nacka kommun
E-post: ansa.messner@nacka.se

Ingrid Wissting, specialpedagog i årskurserna 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden,
E-post: ingrid.wissting@nacka.se

Sidan publicerades 2015-04-22 10:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 12:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer