Särbegåvade elever behöver utmaning

Artikel nr 3 2015: Olika – men lika inför lagen: Om särbegåvning

Ansa_Ingrid

Ansa Messner och kollegan Ingrid Wissting har skrivit en utvecklingsartikel om särbegåvade elever.

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det menar Ansa Messner och Ingrid Wissting som tillsammans har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med särbegåvade elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och min kollega Ingrid Wissting fick Fjädernpriset, ett kvalitetspris för framgångsrika pedagoger i utbildningsväsendet i Nacka, för vårt arbete med att identifiera och arbeta med särbegåvade elever. Vi hade redan tankar på att hålla föreläsningar om vårt arbete och vi ville även skriva en artikel – det resulterade i den här utvecklingsartikeln.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om vårt arbete med särbegåvade elever. Både att identifiera dem och att sedan ge dem stöd i undervisningen. Det började för några år sedan med att jag fick en elev som hade betett sig ”märkligt” enligt tidigare lärare. När jag började arbeta med honom förstod jag att han var oerhört begåvad.

– Jag och min kollega har arbetat med elever som andra lärare har haft svårt att hantera. Oftast har det varit pojkar, eftersom det är lättare att upptäcka dem, det är vanligt att särbegåvade pojkar blir utagerande och vägrar gå till skolan. Flickorna är svårare att upptäcka. Nu arbetar vi med tre särbegåvade pojkar och en flicka. Vi ser till att de arbetar på ett sätt som passar dem, det är viktigt att de inte känner sig ivägskickade från klassen. Vi erbjuder också de här eleverna svårare material.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enligt föräldrarna till de barn som vi har arbetat med har deras barn blivit lugnare och tryggare i skolan efter att de har identifierats som särbegåvade och fått stöd. Eleverna kommer till skolan och tycker inte det är tråkigt och både elever och föräldrar har berättat att skolan känns mer meningsfull. Nästa steg är att göra intervjuer med eleverna när de börjar hos oss och vi upptäcker att de är särbegåvade och sedan igen efter att vi har arbetat med dem under en period för att kunna jämföra resultat över tid.

– Vi har kommit fram till att ett sätt att hitta särbegåvningar är att lyssna till vad lärare berättar om sina elever, att använda sig av mer avancerat material och svårare frågeställningar om man märker att eleven inte nöjer sig med uppgifterna utan hela tiden kommer med nya frågor. Resultatet visar sig ofta genom att eleven blir mer intresserad av skolarbetet.

Hur har ert arbete förändrats?

– Vårt sätt att se på de här eleverna har förändrats. Nu ser vi på dem som några som kan få stå för nya idéer och spränga gränser.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi pratar med våra kollegor och ger dem exempel på hur man kan arbeta med de här eleverna för att de ska få ut något av undervisningen. Särbegåvade elever pratar ofta väldigt mycket och ställer frågor – de nöjer sig inte med uppgifter som kommer från lärarna utan vill leta ny kunskap. De ställer hellre frågor än svarar på dem.

 Åsa Lasson

Ansa Messner är lärare i svenska och engelska 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden och skolobservatör i Nacka kommun
E-post: ansa.messner@nacka.se

Ingrid Wissting, specialpedagog i årskurserna 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden,
E-post: ingrid.wissting@nacka.se

Sidan publicerades 2015-04-22 10:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 12:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser