Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Leda och lära nummer 4/2020: Programmering i matematikundervisningen. En undersökning av elevers inställning till programmeringsinslag på matematiken, med fokus på genus.

Fredrik Mårtensson och Ola Olsson.

Intresset för programmering skiljer sig markant mellan tjejer och killar på högstadiet. Matematiklärare Ola Olsson och Fredrik Mårtensson belyser i sin utvecklingsartikel vikten av att fånga upp tjejerna i skolans programmeringsundervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samband med att programmering skrevs in i kursplanerna fick vi genom vår arbetsgivare, Simrishamns kommun, delta i Ifous program om programmering i ämnesundervisningen. Vi hade sedan tidigare en stark magkänsla att det var stor skillnad mellan tjejer och killar vad gäller intresse för ämnet, inte bara på den här skolan, utan generellt. Genom projektet fick vi möjlighet att undersöka frågan på djupet, belysa och sprida problematiken genom att skriva en artikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om elevernas inställning till programmering med särskilt fokus på hur pojkar respektive flickor upplever undervisningen och om de tror att den är till nytta för deras kommande yrkesval. Undersökningen har skett genom enkäter i årskurs 8 där eleverna även fått svara på frågor om de anser att de lär sig något i programmeringsundervisningen och om de tycker att de är duktiga i ämnet.

”Skolan behöver arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att det är en enorm skillnad mellan tjejer och killar. Våra siffror visar att killarnas intresse för programmering överskrider tjejernas med råge. På frågan om de tyckte det var roligt med programmering i skolan, svarade pojkarna ja i 314 procent större utsträckning jämfört med flickorna. Huruvida skolans undervisning har lett till att de skulle kunna tänka sig att arbeta med programmering i framtiden, svarade 320 procent fler pojkar än flickor ja. De elever som anser sig vara duktiga eller till och med riktigt vassa på programmering består till drygt 80 procent av pojkar.

– Det här mönstret är genomgående i hela undersökningen. Här angav också pojkar i större utsträckning att de programmerat mycket när de gick i låg- och mellanstadiet. Det tycker vi är lite underligt, eftersom både pojkar och flickor borde ha haft lika mycket programmeringstillfällen i åk 1–6. En förklaring till kan vara att programmering har givits som ett alternativ inom elevens val på några av låg- och mellanstadieskolorna. Resultaten är särskilt intressanta när de ställs mot tidigare forskning som visar att bland yngre elever, i låg- och mellanstadiet, är flickor och pojkar lika intresserade av programmering.

– En slutsats att dra är därför att skolan behöver både inse problemet och arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har förstås fått svart på vitt att vår magkänsla stämde och det har inneburit att vi i högre grad fokuserar på att få med tjejerna. För många lärare, inklusive oss själva, är detta med programmering ganska nytt och många behöver bli tryggare på området. Men en sak är säker, vi kommer båda att fajtas ännu mer för tjejerna i framtiden.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Samtliga matematiklärare är redan involverade och planen är att föra resultaten vidare ut till övriga skolor i kommunen. Eftersom programmering är nytt i kursplanen är frågan prioriterad och väl förankrad bland rektorer och skolledning.

Ola Olsson är lärare i matematik, NO-ämnen samt teknik, i årskurs 7–9 och arbetar på
Korsavadsskolan i Simrishamn.
Fredrik Mårtensson är lärare i matematik, biologi samt idrott och hälsa, i årskurs 7–9 och
arbetar på Korsavadsskolan i Simrishamn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-24 11:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-05 08:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.