Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Leda och lära nummer 4/2020: Programmering i matematikundervisningen. En undersökning av elevers inställning till programmeringsinslag på matematiken, med fokus på genus.

Fredrik Mårtensson och Ola Olsson.

Intresset för programmering skiljer sig markant mellan tjejer och killar på högstadiet. Matematiklärare Ola Olsson och Fredrik Mårtensson belyser i sin utvecklingsartikel vikten av att fånga upp tjejerna i skolans programmeringsundervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samband med att programmering skrevs in i kursplanerna fick vi genom vår arbetsgivare, Simrishamns kommun, delta i Ifous program om programmering i ämnesundervisningen. Vi hade sedan tidigare en stark magkänsla att det var stor skillnad mellan tjejer och killar vad gäller intresse för ämnet, inte bara på den här skolan, utan generellt. Genom projektet fick vi möjlighet att undersöka frågan på djupet, belysa och sprida problematiken genom att skriva en artikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om elevernas inställning till programmering med särskilt fokus på hur pojkar respektive flickor upplever undervisningen och om de tror att den är till nytta för deras kommande yrkesval. Undersökningen har skett genom enkäter i årskurs 8 där eleverna även fått svara på frågor om de anser att de lär sig något i programmeringsundervisningen och om de tycker att de är duktiga i ämnet.

”Skolan behöver arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att det är en enorm skillnad mellan tjejer och killar. Våra siffror visar att killarnas intresse för programmering överskrider tjejernas med råge. På frågan om de tyckte det var roligt med programmering i skolan, svarade pojkarna ja i 314 procent större utsträckning jämfört med flickorna. Huruvida skolans undervisning har lett till att de skulle kunna tänka sig att arbeta med programmering i framtiden, svarade 320 procent fler pojkar än flickor ja. De elever som anser sig vara duktiga eller till och med riktigt vassa på programmering består till drygt 80 procent av pojkar.

– Det här mönstret är genomgående i hela undersökningen. Här angav också pojkar i större utsträckning att de programmerat mycket när de gick i låg- och mellanstadiet. Det tycker vi är lite underligt, eftersom både pojkar och flickor borde ha haft lika mycket programmeringstillfällen i åk 1–6. En förklaring till kan vara att programmering har givits som ett alternativ inom elevens val på några av låg- och mellanstadieskolorna. Resultaten är särskilt intressanta när de ställs mot tidigare forskning som visar att bland yngre elever, i låg- och mellanstadiet, är flickor och pojkar lika intresserade av programmering.

– En slutsats att dra är därför att skolan behöver både inse problemet och arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har förstås fått svart på vitt att vår magkänsla stämde och det har inneburit att vi i högre grad fokuserar på att få med tjejerna. För många lärare, inklusive oss själva, är detta med programmering ganska nytt och många behöver bli tryggare på området. Men en sak är säker, vi kommer båda att fajtas ännu mer för tjejerna i framtiden.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Samtliga matematiklärare är redan involverade och planen är att föra resultaten vidare ut till övriga skolor i kommunen. Eftersom programmering är nytt i kursplanen är frågan prioriterad och väl förankrad bland rektorer och skolledning.

Ola Olsson är lärare i matematik, NO-ämnen samt teknik, i årskurs 7–9 och arbetar på
Korsavadsskolan i Simrishamn.
Fredrik Mårtensson är lärare i matematik, biologi samt idrott och hälsa, i årskurs 7–9 och
arbetar på Korsavadsskolan i Simrishamn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-24 11:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-05 08:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.