Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Leda och lära nummer 4/2020: Programmering i matematikundervisningen. En undersökning av elevers inställning till programmeringsinslag på matematiken, med fokus på genus.

Fredrik Mårtensson och Ola Olsson.

Intresset för programmering skiljer sig markant mellan tjejer och killar på högstadiet. Matematiklärare Ola Olsson och Fredrik Mårtensson belyser i sin utvecklingsartikel vikten av att fånga upp tjejerna i skolans programmeringsundervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samband med att programmering skrevs in i kursplanerna fick vi genom vår arbetsgivare, Simrishamns kommun, delta i Ifous program om programmering i ämnesundervisningen. Vi hade sedan tidigare en stark magkänsla att det var stor skillnad mellan tjejer och killar vad gäller intresse för ämnet, inte bara på den här skolan, utan generellt. Genom projektet fick vi möjlighet att undersöka frågan på djupet, belysa och sprida problematiken genom att skriva en artikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om elevernas inställning till programmering med särskilt fokus på hur pojkar respektive flickor upplever undervisningen och om de tror att den är till nytta för deras kommande yrkesval. Undersökningen har skett genom enkäter i årskurs 8 där eleverna även fått svara på frågor om de anser att de lär sig något i programmeringsundervisningen och om de tycker att de är duktiga i ämnet.

”Skolan behöver arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att det är en enorm skillnad mellan tjejer och killar. Våra siffror visar att killarnas intresse för programmering överskrider tjejernas med råge. På frågan om de tyckte det var roligt med programmering i skolan, svarade pojkarna ja i 314 procent större utsträckning jämfört med flickorna. Huruvida skolans undervisning har lett till att de skulle kunna tänka sig att arbeta med programmering i framtiden, svarade 320 procent fler pojkar än flickor ja. De elever som anser sig vara duktiga eller till och med riktigt vassa på programmering består till drygt 80 procent av pojkar.

– Det här mönstret är genomgående i hela undersökningen. Här angav också pojkar i större utsträckning att de programmerat mycket när de gick i låg- och mellanstadiet. Det tycker vi är lite underligt, eftersom både pojkar och flickor borde ha haft lika mycket programmeringstillfällen i åk 1–6. En förklaring till kan vara att programmering har givits som ett alternativ inom elevens val på några av låg- och mellanstadieskolorna. Resultaten är särskilt intressanta när de ställs mot tidigare forskning som visar att bland yngre elever, i låg- och mellanstadiet, är flickor och pojkar lika intresserade av programmering.

– En slutsats att dra är därför att skolan behöver både inse problemet och arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har förstås fått svart på vitt att vår magkänsla stämde och det har inneburit att vi i högre grad fokuserar på att få med tjejerna. För många lärare, inklusive oss själva, är detta med programmering ganska nytt och många behöver bli tryggare på området. Men en sak är säker, vi kommer båda att fajtas ännu mer för tjejerna i framtiden.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Samtliga matematiklärare är redan involverade och planen är att föra resultaten vidare ut till övriga skolor i kommunen. Eftersom programmering är nytt i kursplanen är frågan prioriterad och väl förankrad bland rektorer och skolledning.

Ola Olsson är lärare i matematik, NO-ämnen samt teknik, i årskurs 7–9 och arbetar på
Korsavadsskolan i Simrishamn.
Fredrik Mårtensson är lärare i matematik, biologi samt idrott och hälsa, i årskurs 7–9 och
arbetar på Korsavadsskolan i Simrishamn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-24 11:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-09-06 17:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Tillsammans – för att nå fler elever

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.