Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Leda och lära nummer 4/2020: Programmering i matematikundervisningen. En undersökning av elevers inställning till programmeringsinslag på matematiken, med fokus på genus.

Fredrik Mårtensson och Ola Olsson.

Intresset för programmering skiljer sig markant mellan tjejer och killar på högstadiet. Matematiklärare Ola Olsson och Fredrik Mårtensson belyser i sin utvecklingsartikel vikten av att fånga upp tjejerna i skolans programmeringsundervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samband med att programmering skrevs in i kursplanerna fick vi genom vår arbetsgivare, Simrishamns kommun, delta i Ifous program om programmering i ämnesundervisningen. Vi hade sedan tidigare en stark magkänsla att det var stor skillnad mellan tjejer och killar vad gäller intresse för ämnet, inte bara på den här skolan, utan generellt. Genom projektet fick vi möjlighet att undersöka frågan på djupet, belysa och sprida problematiken genom att skriva en artikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om elevernas inställning till programmering med särskilt fokus på hur pojkar respektive flickor upplever undervisningen och om de tror att den är till nytta för deras kommande yrkesval. Undersökningen har skett genom enkäter i årskurs 8 där eleverna även fått svara på frågor om de anser att de lär sig något i programmeringsundervisningen och om de tycker att de är duktiga i ämnet.

”Skolan behöver arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att det är en enorm skillnad mellan tjejer och killar. Våra siffror visar att killarnas intresse för programmering överskrider tjejernas med råge. På frågan om de tyckte det var roligt med programmering i skolan, svarade pojkarna ja i 314 procent större utsträckning jämfört med flickorna. Huruvida skolans undervisning har lett till att de skulle kunna tänka sig att arbeta med programmering i framtiden, svarade 320 procent fler pojkar än flickor ja. De elever som anser sig vara duktiga eller till och med riktigt vassa på programmering består till drygt 80 procent av pojkar.

– Det här mönstret är genomgående i hela undersökningen. Här angav också pojkar i större utsträckning att de programmerat mycket när de gick i låg- och mellanstadiet. Det tycker vi är lite underligt, eftersom både pojkar och flickor borde ha haft lika mycket programmeringstillfällen i åk 1–6. En förklaring till kan vara att programmering har givits som ett alternativ inom elevens val på några av låg- och mellanstadieskolorna. Resultaten är särskilt intressanta när de ställs mot tidigare forskning som visar att bland yngre elever, i låg- och mellanstadiet, är flickor och pojkar lika intresserade av programmering.

– En slutsats att dra är därför att skolan behöver både inse problemet och arbeta mer aktivt för att återuppliva tjejernas intresse för programmering. Det är uppenbart att något händer på vägen, intresset fanns ju där en gång.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har förstås fått svart på vitt att vår magkänsla stämde och det har inneburit att vi i högre grad fokuserar på att få med tjejerna. För många lärare, inklusive oss själva, är detta med programmering ganska nytt och många behöver bli tryggare på området. Men en sak är säker, vi kommer båda att fajtas ännu mer för tjejerna i framtiden.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Samtliga matematiklärare är redan involverade och planen är att föra resultaten vidare ut till övriga skolor i kommunen. Eftersom programmering är nytt i kursplanen är frågan prioriterad och väl förankrad bland rektorer och skolledning.

Ola Olsson är lärare i matematik, NO-ämnen samt teknik, i årskurs 7–9 och arbetar på
Korsavadsskolan i Simrishamn.
Fredrik Mårtensson är lärare i matematik, biologi samt idrott och hälsa, i årskurs 7–9 och
arbetar på Korsavadsskolan i Simrishamn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-08-24 11:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-10-05 08:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer