”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Artikel nr 2 2013: IKT på fritids – ett socialt och kulturellt fenomen

­­

Stina Hedlund och Linnea Malmsten arbetar på Sågtorpsskolan i Nacka.

Stina Hedlund och Linnea Malmsten arbetar på Sågtorpsskolan i Nacka.

Vad som startade som ett IKT-projekt bland barnen på Sågstorpsskolans fritidshem växte snart till ett mycket större värdegrundsarbete. Hur är jag en bra kompis på nätet, och vad händer om jag berättar mitt riktiga namn?
– Barnen öppnade sig på ett sätt som vi inte hade trott, säger fritidspedagogen Linnea Malmsten.

När fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten startade ett IKT-projekt på Sågtorpsskolans fritids var tanken att barnen i årskurs 1-4 skulle få arbeta med olika filmprogram på skolans datorer. Men det visade sig snabbt att barnen mycket hellre ville spela online-spel som chattbaserade Movie Star Planet, eller Minecraft där man kan bygga upp sin egen värld och skapa egna ”gubbar”, så kallade avatarer. De ville också titta på olika populära Youtube-klipp, eller visa varandra saker de hittat på nätet.

– På skolan spelar man inte, men på fritids är det skillnad – det är barnens egna tid, och vi ville att barnen själva skulle kunna vara med och påverka sina aktiviteter på fritidsverksamheten, berättar Stina Hedlund.

– Därför lyssnade vi på dem och sa: Visa mig din datavärld så följer jag med och kollar, säger Linnea Malmsten.

De bägge pedagogerna utformade en aktivitet som de kallade IKT-fritids. Varje tillfälle med barnen startade med en fråga: ”Hur är jag en bra kompis på nätet”, ”Vad händer om jag berättar mitt riktiga namn” och ”Vad gör jag om någon är elak?”.

Nu har deras erfarenheter formulerats i utvecklingsartikeln ”IKT på fritidshemmet – ett socialt och kulturellt fenomen”. Den handlar om barns och ungdomars sociala kultur på internet, och behovet av vägledning från föräldrar, skola och fritidshem för att barnen ska lära sig att hantera och agera i den digitala världen.

Innan projektet startade hade Linnea Malmsten gjort en enkätundersökning bland de yngre eleverna i årskurs 1 och 2, och även skickat ut ett informationsbrev till föräldrarna för att de skulle förstå bakgrunden till aktiviteten.

– Vår tanke var att istället för att förbjuda nånting så ville vi delta. Det här är en stor del av deras värld, så gott som alla flickor i årskurs 3 spelar Movie Star Planet till exempel. Och om vi skulle förbjuda det så skulle vi inte kunna vara ett bollplank och stöd för barnen, säger Stina Hedlund.

Under IKT-aktiviteten började de bägge pedagogerna att spela med egna avatarer, och skapade nya kommunikationsvägar, och då hade barnen plötsligt en vuxen som de kunde prata med digitalt, berättar de. Vid ett tillfälle hade ett av barnen klätt sin avatardocka som ganska trasig, med bandage och sår på kroppen. Han skrev: ”Min morfar har dött och jag är ledsen.

– Han kände nog att det var skönt att bara skriva det till någon. Då bestämde vi en tid och möttes och pratade om det som hänt, och det räckte, säger Linnea Malmsten.

Vid ett annat tillfälle under IKT-fritidsaktiviteten var det en pojke i årskurs 2 som fick en grov sexuell invit när han satt och spelade ett online-spel på sin dator.

– Då valde han att räcka upp handen och be mig om hjälp. Jag frågade hur han ville att vi skulle lösa det. Om han och jag skulle lösa det, eller om vi skulle visa de andra barnen och lösa det tillsammans – och det ville han. Så vi kopplade upp hans dator till smartboarden och visade kommentaren som han hade fått, säger Linnea Malmsten.

Barnen diskuterade vad pojken skulle kunna göra, och började ge råd och tips till honom.

– Barnen öppnade sig på ett sätt som vi inte hade trott. De insåg att fler hade känt sig illa behandlade på nätet, och när fler barn började berätta så slutade de känna att de behövde skämmas, och den här pojken blev nästan stolt i stället. Då förstod man att det här är en del av deras vardag. Trakasserier och mobbning är en brottslig handling men det vet inte barnen, de bara klickar bort det, säger Linnea Malmsten.

– De säger inte heller till sina föräldrar när sådant händer, för barnen tror att de inte får spela det spelet igen, säger Stina Hedlund.

Den positiva effekten av IKT-aktiviteten var tydlig, tycker bägge pedagogerna. Konflikterna minskade när barnen fick sitta tillsammans och använda datorn som ett verktyg. Kompisrelationerna blev viktigare än att de fick spela på datorn.

Som pedagog behöver man finnas där barnen är – på internet – och vägleda och undervisa barnen, påpekar de. Det ingår även i både skolans och fritidshemmets uppdrag att arbeta förebyggande mot mobbning och trakasserier.

– Därför måste vi bli bättre på det. Krasst nog är det så att barnen själva är ansvariga för sitt eget datoranvändande, men vi vuxna behöver guida barnen och vara närvarande i deras utveckling av en virtuell, social kompetens, säger Linnea Malmsten.

För skolan har ett ansvar för vad som sker på nätet, och det som sker i den digitala världen är egentligen en förlängning av den fysiska världen:

– Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre.

Text & foto: Moa Duvarci Engman

Onlinespel som pedagogiskt verktyg på fritids” – Se nyhetsinslaget på SVT om IKT-fritids på Sågstorpsskolan i Nacka här (webb-tv)

Sidan publicerades 2013-03-28 11:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-06-26 10:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Vardagsnära kemi väcker elevers intresse

Att undersöka innehållet i sitt eget schampo eller den dagliga vitamintabletten väcker lust och intresse för ämnet kemi. Det konstaterar kemilärare Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund som skrivit en utvecklingsartikel kring projektet.

Nacka Nairobi: Om att dokumentera ett internationellt utbytesprojekt

Vilka möjligheter, men också utmaningar, kan förekomma när utbyten och långsiktiga samarbeten byggs upp mellan två skolor? Magnus Rosshagen beskriver i denna artikel ett långvarigt utbytesprojekt mellan MediaGymnasiet i Nacka strand och Our Lady of Fatima Secondary school i Kenyas huvudstad Nairobi.

Stödstrukturer i matematikundervisningen

Hur använder yngre elever olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik? Det har Helena Svanängen undersökt i en utvecklingsartikel.

Film som dokumentationsverktyg

På förskolan Vintergatan i Stockholm har barnen fått arbeta med film. Utifrån barnens egna hypoteser har de gemensamt skapat korta filmer som därefter har gjorts tillgängliga på internet.

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

En forskningscirkel gav tre lärare möjlighet att studera vad som hände i skolans korridor i anslutning till lektionsstart. Det blev ett kraftfullt verktyg för att beforska den egna verksamheten, men också för upptäcka områden som behövde utvecklas och stärkas, berättar lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman.

Elever skriver på Wikipedia: Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt

Vad kan elever lära sig genom att skriva och publicera artiklar på Wikipedia? Läraren Gunnel Thydell beskriver i denna utvecklingsartikel hur eleverna ökade sin informationskritiska kompetens genom att söka information, läsa vetenskaplig text samt bearbeta och producera egna texter.

Föräldrar saknar samtal kring skolfrånvaro

Skolan är bra att rapportera skolfrånvaro, men mindre bra på att prata med föräldrar och elever om orsaken till frånvaron. Det konstaterar pedagogerna Loredana Ciambriello och Lisa Norming i denna utvecklingsartikel, som bland annat tar upp förebyggande åtgärder.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.