”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Artikel nr 2 2013: IKT på fritids – ett socialt och kulturellt fenomen

­­

Stina Hedlund och Linnea Malmsten arbetar på Sågtorpsskolan i Nacka.

Stina Hedlund och Linnea Malmsten arbetar på Sågtorpsskolan i Nacka.

Vad som startade som ett IKT-projekt bland barnen på Sågstorpsskolans fritidshem växte snart till ett mycket större värdegrundsarbete. Hur är jag en bra kompis på nätet, och vad händer om jag berättar mitt riktiga namn?
– Barnen öppnade sig på ett sätt som vi inte hade trott, säger fritidspedagogen Linnea Malmsten.

När fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten startade ett IKT-projekt på Sågtorpsskolans fritids var tanken att barnen i årskurs 1-4 skulle få arbeta med olika filmprogram på skolans datorer. Men det visade sig snabbt att barnen mycket hellre ville spela online-spel som chattbaserade Movie Star Planet, eller Minecraft där man kan bygga upp sin egen värld och skapa egna ”gubbar”, så kallade avatarer. De ville också titta på olika populära Youtube-klipp, eller visa varandra saker de hittat på nätet.

– På skolan spelar man inte, men på fritids är det skillnad – det är barnens egna tid, och vi ville att barnen själva skulle kunna vara med och påverka sina aktiviteter på fritidsverksamheten, berättar Stina Hedlund.

– Därför lyssnade vi på dem och sa: Visa mig din datavärld så följer jag med och kollar, säger Linnea Malmsten.

De bägge pedagogerna utformade en aktivitet som de kallade IKT-fritids. Varje tillfälle med barnen startade med en fråga: ”Hur är jag en bra kompis på nätet”, ”Vad händer om jag berättar mitt riktiga namn” och ”Vad gör jag om någon är elak?”.

Nu har deras erfarenheter formulerats i utvecklingsartikeln ”IKT på fritidshemmet – ett socialt och kulturellt fenomen”. Den handlar om barns och ungdomars sociala kultur på internet, och behovet av vägledning från föräldrar, skola och fritidshem för att barnen ska lära sig att hantera och agera i den digitala världen.

Innan projektet startade hade Linnea Malmsten gjort en enkätundersökning bland de yngre eleverna i årskurs 1 och 2, och även skickat ut ett informationsbrev till föräldrarna för att de skulle förstå bakgrunden till aktiviteten.

– Vår tanke var att istället för att förbjuda nånting så ville vi delta. Det här är en stor del av deras värld, så gott som alla flickor i årskurs 3 spelar Movie Star Planet till exempel. Och om vi skulle förbjuda det så skulle vi inte kunna vara ett bollplank och stöd för barnen, säger Stina Hedlund.

Under IKT-aktiviteten började de bägge pedagogerna att spela med egna avatarer, och skapade nya kommunikationsvägar, och då hade barnen plötsligt en vuxen som de kunde prata med digitalt, berättar de. Vid ett tillfälle hade ett av barnen klätt sin avatardocka som ganska trasig, med bandage och sår på kroppen. Han skrev: ”Min morfar har dött och jag är ledsen.

– Han kände nog att det var skönt att bara skriva det till någon. Då bestämde vi en tid och möttes och pratade om det som hänt, och det räckte, säger Linnea Malmsten.

Vid ett annat tillfälle under IKT-fritidsaktiviteten var det en pojke i årskurs 2 som fick en grov sexuell invit när han satt och spelade ett online-spel på sin dator.

– Då valde han att räcka upp handen och be mig om hjälp. Jag frågade hur han ville att vi skulle lösa det. Om han och jag skulle lösa det, eller om vi skulle visa de andra barnen och lösa det tillsammans – och det ville han. Så vi kopplade upp hans dator till smartboarden och visade kommentaren som han hade fått, säger Linnea Malmsten.

Barnen diskuterade vad pojken skulle kunna göra, och började ge råd och tips till honom.

– Barnen öppnade sig på ett sätt som vi inte hade trott. De insåg att fler hade känt sig illa behandlade på nätet, och när fler barn började berätta så slutade de känna att de behövde skämmas, och den här pojken blev nästan stolt i stället. Då förstod man att det här är en del av deras vardag. Trakasserier och mobbning är en brottslig handling men det vet inte barnen, de bara klickar bort det, säger Linnea Malmsten.

– De säger inte heller till sina föräldrar när sådant händer, för barnen tror att de inte får spela det spelet igen, säger Stina Hedlund.

Den positiva effekten av IKT-aktiviteten var tydlig, tycker bägge pedagogerna. Konflikterna minskade när barnen fick sitta tillsammans och använda datorn som ett verktyg. Kompisrelationerna blev viktigare än att de fick spela på datorn.

Som pedagog behöver man finnas där barnen är – på internet – och vägleda och undervisa barnen, påpekar de. Det ingår även i både skolans och fritidshemmets uppdrag att arbeta förebyggande mot mobbning och trakasserier.

– Därför måste vi bli bättre på det. Krasst nog är det så att barnen själva är ansvariga för sitt eget datoranvändande, men vi vuxna behöver guida barnen och vara närvarande i deras utveckling av en virtuell, social kompetens, säger Linnea Malmsten.

För skolan har ett ansvar för vad som sker på nätet, och det som sker i den digitala världen är egentligen en förlängning av den fysiska världen:

– Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre.

Text & foto: Moa Duvarci Engman

Onlinespel som pedagogiskt verktyg på fritids” – Se nyhetsinslaget på SVT om IKT-fritids på Sågstorpsskolan i Nacka här (webb-tv)

Sidan publicerades 2013-03-28 11:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-06-26 10:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer