”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Artikel nr 2 2013: IKT på fritids – ett socialt och kulturellt fenomen

­­

Stina Hedlund och Linnea Malmsten arbetar på Sågtorpsskolan i Nacka.

Stina Hedlund och Linnea Malmsten arbetar på Sågtorpsskolan i Nacka.

Vad som startade som ett IKT-projekt bland barnen på Sågstorpsskolans fritidshem växte snart till ett mycket större värdegrundsarbete. Hur är jag en bra kompis på nätet, och vad händer om jag berättar mitt riktiga namn?
– Barnen öppnade sig på ett sätt som vi inte hade trott, säger fritidspedagogen Linnea Malmsten.

När fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten startade ett IKT-projekt på Sågtorpsskolans fritids var tanken att barnen i årskurs 1-4 skulle få arbeta med olika filmprogram på skolans datorer. Men det visade sig snabbt att barnen mycket hellre ville spela online-spel som chattbaserade Movie Star Planet, eller Minecraft där man kan bygga upp sin egen värld och skapa egna ”gubbar”, så kallade avatarer. De ville också titta på olika populära Youtube-klipp, eller visa varandra saker de hittat på nätet.

– På skolan spelar man inte, men på fritids är det skillnad – det är barnens egna tid, och vi ville att barnen själva skulle kunna vara med och påverka sina aktiviteter på fritidsverksamheten, berättar Stina Hedlund.

– Därför lyssnade vi på dem och sa: Visa mig din datavärld så följer jag med och kollar, säger Linnea Malmsten.

De bägge pedagogerna utformade en aktivitet som de kallade IKT-fritids. Varje tillfälle med barnen startade med en fråga: ”Hur är jag en bra kompis på nätet”, ”Vad händer om jag berättar mitt riktiga namn” och ”Vad gör jag om någon är elak?”.

Nu har deras erfarenheter formulerats i utvecklingsartikeln ”IKT på fritidshemmet – ett socialt och kulturellt fenomen”. Den handlar om barns och ungdomars sociala kultur på internet, och behovet av vägledning från föräldrar, skola och fritidshem för att barnen ska lära sig att hantera och agera i den digitala världen.

Innan projektet startade hade Linnea Malmsten gjort en enkätundersökning bland de yngre eleverna i årskurs 1 och 2, och även skickat ut ett informationsbrev till föräldrarna för att de skulle förstå bakgrunden till aktiviteten.

– Vår tanke var att istället för att förbjuda nånting så ville vi delta. Det här är en stor del av deras värld, så gott som alla flickor i årskurs 3 spelar Movie Star Planet till exempel. Och om vi skulle förbjuda det så skulle vi inte kunna vara ett bollplank och stöd för barnen, säger Stina Hedlund.

Under IKT-aktiviteten började de bägge pedagogerna att spela med egna avatarer, och skapade nya kommunikationsvägar, och då hade barnen plötsligt en vuxen som de kunde prata med digitalt, berättar de. Vid ett tillfälle hade ett av barnen klätt sin avatardocka som ganska trasig, med bandage och sår på kroppen. Han skrev: ”Min morfar har dött och jag är ledsen.

– Han kände nog att det var skönt att bara skriva det till någon. Då bestämde vi en tid och möttes och pratade om det som hänt, och det räckte, säger Linnea Malmsten.

Vid ett annat tillfälle under IKT-fritidsaktiviteten var det en pojke i årskurs 2 som fick en grov sexuell invit när han satt och spelade ett online-spel på sin dator.

– Då valde han att räcka upp handen och be mig om hjälp. Jag frågade hur han ville att vi skulle lösa det. Om han och jag skulle lösa det, eller om vi skulle visa de andra barnen och lösa det tillsammans – och det ville han. Så vi kopplade upp hans dator till smartboarden och visade kommentaren som han hade fått, säger Linnea Malmsten.

Barnen diskuterade vad pojken skulle kunna göra, och började ge råd och tips till honom.

– Barnen öppnade sig på ett sätt som vi inte hade trott. De insåg att fler hade känt sig illa behandlade på nätet, och när fler barn började berätta så slutade de känna att de behövde skämmas, och den här pojken blev nästan stolt i stället. Då förstod man att det här är en del av deras vardag. Trakasserier och mobbning är en brottslig handling men det vet inte barnen, de bara klickar bort det, säger Linnea Malmsten.

– De säger inte heller till sina föräldrar när sådant händer, för barnen tror att de inte får spela det spelet igen, säger Stina Hedlund.

Den positiva effekten av IKT-aktiviteten var tydlig, tycker bägge pedagogerna. Konflikterna minskade när barnen fick sitta tillsammans och använda datorn som ett verktyg. Kompisrelationerna blev viktigare än att de fick spela på datorn.

Som pedagog behöver man finnas där barnen är – på internet – och vägleda och undervisa barnen, påpekar de. Det ingår även i både skolans och fritidshemmets uppdrag att arbeta förebyggande mot mobbning och trakasserier.

– Därför måste vi bli bättre på det. Krasst nog är det så att barnen själva är ansvariga för sitt eget datoranvändande, men vi vuxna behöver guida barnen och vara närvarande i deras utveckling av en virtuell, social kompetens, säger Linnea Malmsten.

För skolan har ett ansvar för vad som sker på nätet, och det som sker i den digitala världen är egentligen en förlängning av den fysiska världen:

– Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre.

Text & foto: Moa Duvarci Engman

Onlinespel som pedagogiskt verktyg på fritids” – Se nyhetsinslaget på SVT om IKT-fritids på Sågstorpsskolan i Nacka här (webb-tv)

Sidan publicerades 2013-03-28 11:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-06-26 10:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser