Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Leda & Lära nummer 3/2019: Sokratiska boksamtal i förskolan: ett sätt att arbeta för demokrati

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Anette Rambäck, Åsa Johansson och Anna Eklund är samtliga förste förskollärare i Strängnäs kommun.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att utvecklas både som pedagoger och som människor och för att lära oss själva artikelskrivandet. Det är viktigt att det finns praktiknära texter om att arbeta i förskolan, som man kan inspireras och lära sig av. Att det inte alltid är andra som kommer utifrån som definierar vad förskolearbete är och kan vara, och som driver utvecklingen. Vi vill också vara delaktiga i det.

Vad handlar artikeln om?

Om vårt utvecklingsarbete med sokratiska boksamtal med barn i åldrarna ett till sex år, och hur vi har provat oss fram med att arbeta med det i barngruppen. Vad som har varit svårt och vad som har varit viktigt för att det ska bli bra. Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig. För oss har det varit en viktig del i arbetet och det var därför vi valde att arbeta med sokratiska samtal när vi fick möjlighet att skriva en artikel.

– Vi har använt oss av Lesson study som metod och har genomfört olika undervisningstillfällen med boksamtal som vi har filmat. Sedan har vi tillsammans granskat filmerna och sambedömt samtalen. Vi har tittat på vad som har fungerat bra och sedan har vi genomfört nya samtal om nya böcker.

Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett att det är viktigt att få öva på att leda sokratiska boksamtal. Det kan vara svårt att genomföra samtalen eftersom vi är så vana att jobba mot konsensus i förskolan. I ett sokratisk samtal ska vi ju locka fram olika tankar och olika sätt att se på saker. Det har varit svårt att inte styra in barnen på vår tolkning av vad en bok handlar om. Det är så vi är vana att arbeta, så det har varit en svårighet.

– Vi också sett att samtalets struktur har varit otydlig för barnen. När man håller den här typen av samtal i skolan kan man ju ha en lathund där det står vilka frågor man ska prata om, och i vilken ordning. Men eftersom våra förskolebarn inte läser har det inte varit aktuellt och de har oftast tagit alla frågor huller om buller. Även om vi har försökt styra vad vi ska prata om, utifrån de olika delar som ett sokratiskt samtal består av. Men de här meta-frågorna om hur själva samtalet fungerar, som man normalt har i slutet av ett sokratisk samtal, har poppat upp hela tiden under samtalet. Barnen kan säga ”nu lyssnade jag på dig” eller ”nu ändrade jag mig” mitt i samtalet.

– När vi hade gjort våra analyser konstaterade vi att det behövdes något för att hjälpa barnen att hålla ordningen i samtalet. Så vi skapade ett bildschema över hur samtalet ska gå till och i vilken ordning samtalsfrågorna kommer. Men det har vi inte använt än eftersom vi gjorde bilschemat efter arbetet med artikeln. Men det är ändå ett resultat av vårt arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Våra vanliga lässtunder har blivit mer kognitivt utvecklande för barnen. Vi har använt oss av det här tänket kring att ställa frågor, lyssna och hjälpa barnen att lyssna på varandra även i andra sammanhang. I samtal kring saker som har hänt eller i samtal kring en bild. Även om vi inte har ett ordentligt sokratiskt samtal kring en bok så bygger vi upp spontana dialoger kring böcker med element ur de sokratiska samtalen. Så det har berikat barnens vardag. De har fått en mer intressant samtalskultur kring litteratur och bilder i vardagen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– All förskolepersonal i kommunen ska gå läslyftet och där finns den här metoden med. De kollegor som jag arbetar med nu ska prova att ha boksamtal på sokratiskt vis tillsammans med barnen. Så det sprider sig vidare. 

Intervjuad: Anna Eklund

Anna Eklund är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anna.eklund@strangnas.se

Åsa Ahlqvist Johansson är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: asa.a.johansson@strangnas.se

Anette Ranbäck är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anette.ranback@strangnas.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-03-26 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.