2019-03-26 10:40  2601 Dela:

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Leda & Lära nummer 3/2019: Sokratiska boksamtal i förskolan: ett sätt att arbeta för demokrati

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Anette Rambäck, Åsa Johansson och Anna Eklund är samtliga förste förskollärare i Strängnäs kommun.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att utvecklas både som pedagoger och som människor och för att lära oss själva artikelskrivandet. Det är viktigt att det finns praktiknära texter om att arbeta i förskolan, som man kan inspireras och lära sig av. Att det inte alltid är andra som kommer utifrån som definierar vad förskolearbete är och kan vara, och som driver utvecklingen. Vi vill också vara delaktiga i det.

Vad handlar artikeln om?

Om vårt utvecklingsarbete med sokratiska boksamtal med barn i åldrarna ett till sex år, och hur vi har provat oss fram med att arbeta med det i barngruppen. Vad som har varit svårt och vad som har varit viktigt för att det ska bli bra. Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig. För oss har det varit en viktig del i arbetet och det var därför vi valde att arbeta med sokratiska samtal när vi fick möjlighet att skriva en artikel.

– Vi har använt oss av Lesson study som metod och har genomfört olika undervisningstillfällen med boksamtal som vi har filmat. Sedan har vi tillsammans granskat filmerna och sambedömt samtalen. Vi har tittat på vad som har fungerat bra och sedan har vi genomfört nya samtal om nya böcker.

Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett att det är viktigt att få öva på att leda sokratiska boksamtal. Det kan vara svårt att genomföra samtalen eftersom vi är så vana att jobba mot konsensus i förskolan. I ett sokratisk samtal ska vi ju locka fram olika tankar och olika sätt att se på saker. Det har varit svårt att inte styra in barnen på vår tolkning av vad en bok handlar om. Det är så vi är vana att arbeta, så det har varit en svårighet.

– Vi också sett att samtalets struktur har varit otydlig för barnen. När man håller den här typen av samtal i skolan kan man ju ha en lathund där det står vilka frågor man ska prata om, och i vilken ordning. Men eftersom våra förskolebarn inte läser har det inte varit aktuellt och de har oftast tagit alla frågor huller om buller. Även om vi har försökt styra vad vi ska prata om, utifrån de olika delar som ett sokratiskt samtal består av. Men de här meta-frågorna om hur själva samtalet fungerar, som man normalt har i slutet av ett sokratisk samtal, har poppat upp hela tiden under samtalet. Barnen kan säga ”nu lyssnade jag på dig” eller ”nu ändrade jag mig” mitt i samtalet.

– När vi hade gjort våra analyser konstaterade vi att det behövdes något för att hjälpa barnen att hålla ordningen i samtalet. Så vi skapade ett bildschema över hur samtalet ska gå till och i vilken ordning samtalsfrågorna kommer. Men det har vi inte använt än eftersom vi gjorde bilschemat efter arbetet med artikeln. Men det är ändå ett resultat av vårt arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Våra vanliga lässtunder har blivit mer kognitivt utvecklande för barnen. Vi har använt oss av det här tänket kring att ställa frågor, lyssna och hjälpa barnen att lyssna på varandra även i andra sammanhang. I samtal kring saker som har hänt eller i samtal kring en bild. Även om vi inte har ett ordentligt sokratiskt samtal kring en bok så bygger vi upp spontana dialoger kring böcker med element ur de sokratiska samtalen. Så det har berikat barnens vardag. De har fått en mer intressant samtalskultur kring litteratur och bilder i vardagen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– All förskolepersonal i kommunen ska gå läslyftet och där finns den här metoden med. De kollegor som jag arbetar med nu ska prova att ha boksamtal på sokratiskt vis tillsammans med barnen. Så det sprider sig vidare. 

Intervjuad: Anna Eklund

Anna Eklund är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anna.eklund@strangnas.se

Åsa Ahlqvist Johansson är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: asa.a.johansson@strangnas.se

Anette Ranbäck är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anette.ranback@strangnas.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-03-26 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.