Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Leda & Lära nummer 3/2019: Sokratiska boksamtal i förskolan: ett sätt att arbeta för demokrati

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Anette Rambäck, Åsa Johansson och Anna Eklund är samtliga förste förskollärare i Strängnäs kommun.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att utvecklas både som pedagoger och som människor och för att lära oss själva artikelskrivandet. Det är viktigt att det finns praktiknära texter om att arbeta i förskolan, som man kan inspireras och lära sig av. Att det inte alltid är andra som kommer utifrån som definierar vad förskolearbete är och kan vara, och som driver utvecklingen. Vi vill också vara delaktiga i det.

Vad handlar artikeln om?

Om vårt utvecklingsarbete med sokratiska boksamtal med barn i åldrarna ett till sex år, och hur vi har provat oss fram med att arbeta med det i barngruppen. Vad som har varit svårt och vad som har varit viktigt för att det ska bli bra. Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig. För oss har det varit en viktig del i arbetet och det var därför vi valde att arbeta med sokratiska samtal när vi fick möjlighet att skriva en artikel.

– Vi har använt oss av Lesson study som metod och har genomfört olika undervisningstillfällen med boksamtal som vi har filmat. Sedan har vi tillsammans granskat filmerna och sambedömt samtalen. Vi har tittat på vad som har fungerat bra och sedan har vi genomfört nya samtal om nya böcker.

Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett att det är viktigt att få öva på att leda sokratiska boksamtal. Det kan vara svårt att genomföra samtalen eftersom vi är så vana att jobba mot konsensus i förskolan. I ett sokratisk samtal ska vi ju locka fram olika tankar och olika sätt att se på saker. Det har varit svårt att inte styra in barnen på vår tolkning av vad en bok handlar om. Det är så vi är vana att arbeta, så det har varit en svårighet.

– Vi också sett att samtalets struktur har varit otydlig för barnen. När man håller den här typen av samtal i skolan kan man ju ha en lathund där det står vilka frågor man ska prata om, och i vilken ordning. Men eftersom våra förskolebarn inte läser har det inte varit aktuellt och de har oftast tagit alla frågor huller om buller. Även om vi har försökt styra vad vi ska prata om, utifrån de olika delar som ett sokratiskt samtal består av. Men de här meta-frågorna om hur själva samtalet fungerar, som man normalt har i slutet av ett sokratisk samtal, har poppat upp hela tiden under samtalet. Barnen kan säga ”nu lyssnade jag på dig” eller ”nu ändrade jag mig” mitt i samtalet.

– När vi hade gjort våra analyser konstaterade vi att det behövdes något för att hjälpa barnen att hålla ordningen i samtalet. Så vi skapade ett bildschema över hur samtalet ska gå till och i vilken ordning samtalsfrågorna kommer. Men det har vi inte använt än eftersom vi gjorde bilschemat efter arbetet med artikeln. Men det är ändå ett resultat av vårt arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Våra vanliga lässtunder har blivit mer kognitivt utvecklande för barnen. Vi har använt oss av det här tänket kring att ställa frågor, lyssna och hjälpa barnen att lyssna på varandra även i andra sammanhang. I samtal kring saker som har hänt eller i samtal kring en bild. Även om vi inte har ett ordentligt sokratiskt samtal kring en bok så bygger vi upp spontana dialoger kring böcker med element ur de sokratiska samtalen. Så det har berikat barnens vardag. De har fått en mer intressant samtalskultur kring litteratur och bilder i vardagen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– All förskolepersonal i kommunen ska gå läslyftet och där finns den här metoden med. De kollegor som jag arbetar med nu ska prova att ha boksamtal på sokratiskt vis tillsammans med barnen. Så det sprider sig vidare. 

Intervjuad: Anna Eklund

Anna Eklund är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anna.eklund@strangnas.se

Åsa Ahlqvist Johansson är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: asa.a.johansson@strangnas.se

Anette Ranbäck är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anette.ranback@strangnas.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-03-26 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser