Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Leda & Lära nummer 3/2019: Sokratiska boksamtal i förskolan: ett sätt att arbeta för demokrati

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Anette Rambäck, Åsa Johansson och Anna Eklund är samtliga förste förskollärare i Strängnäs kommun.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att utvecklas både som pedagoger och som människor och för att lära oss själva artikelskrivandet. Det är viktigt att det finns praktiknära texter om att arbeta i förskolan, som man kan inspireras och lära sig av. Att det inte alltid är andra som kommer utifrån som definierar vad förskolearbete är och kan vara, och som driver utvecklingen. Vi vill också vara delaktiga i det.

Vad handlar artikeln om?

Om vårt utvecklingsarbete med sokratiska boksamtal med barn i åldrarna ett till sex år, och hur vi har provat oss fram med att arbeta med det i barngruppen. Vad som har varit svårt och vad som har varit viktigt för att det ska bli bra. Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig. För oss har det varit en viktig del i arbetet och det var därför vi valde att arbeta med sokratiska samtal när vi fick möjlighet att skriva en artikel.

– Vi har använt oss av Lesson study som metod och har genomfört olika undervisningstillfällen med boksamtal som vi har filmat. Sedan har vi tillsammans granskat filmerna och sambedömt samtalen. Vi har tittat på vad som har fungerat bra och sedan har vi genomfört nya samtal om nya böcker.

Sokratiska samtal är ett sätt att ge barnen de verktyg som de behöver i ett demokratiskt samhälle, för att kunna argumentera, lyssna på andra och kunna ändra sig.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett att det är viktigt att få öva på att leda sokratiska boksamtal. Det kan vara svårt att genomföra samtalen eftersom vi är så vana att jobba mot konsensus i förskolan. I ett sokratisk samtal ska vi ju locka fram olika tankar och olika sätt att se på saker. Det har varit svårt att inte styra in barnen på vår tolkning av vad en bok handlar om. Det är så vi är vana att arbeta, så det har varit en svårighet.

– Vi också sett att samtalets struktur har varit otydlig för barnen. När man håller den här typen av samtal i skolan kan man ju ha en lathund där det står vilka frågor man ska prata om, och i vilken ordning. Men eftersom våra förskolebarn inte läser har det inte varit aktuellt och de har oftast tagit alla frågor huller om buller. Även om vi har försökt styra vad vi ska prata om, utifrån de olika delar som ett sokratiskt samtal består av. Men de här meta-frågorna om hur själva samtalet fungerar, som man normalt har i slutet av ett sokratisk samtal, har poppat upp hela tiden under samtalet. Barnen kan säga ”nu lyssnade jag på dig” eller ”nu ändrade jag mig” mitt i samtalet.

– När vi hade gjort våra analyser konstaterade vi att det behövdes något för att hjälpa barnen att hålla ordningen i samtalet. Så vi skapade ett bildschema över hur samtalet ska gå till och i vilken ordning samtalsfrågorna kommer. Men det har vi inte använt än eftersom vi gjorde bilschemat efter arbetet med artikeln. Men det är ändå ett resultat av vårt arbete.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Våra vanliga lässtunder har blivit mer kognitivt utvecklande för barnen. Vi har använt oss av det här tänket kring att ställa frågor, lyssna och hjälpa barnen att lyssna på varandra även i andra sammanhang. I samtal kring saker som har hänt eller i samtal kring en bild. Även om vi inte har ett ordentligt sokratiskt samtal kring en bok så bygger vi upp spontana dialoger kring böcker med element ur de sokratiska samtalen. Så det har berikat barnens vardag. De har fått en mer intressant samtalskultur kring litteratur och bilder i vardagen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– All förskolepersonal i kommunen ska gå läslyftet och där finns den här metoden med. De kollegor som jag arbetar med nu ska prova att ha boksamtal på sokratiskt vis tillsammans med barnen. Så det sprider sig vidare. 

Intervjuad: Anna Eklund

Anna Eklund är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anna.eklund@strangnas.se

Åsa Ahlqvist Johansson är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: asa.a.johansson@strangnas.se

Anette Ranbäck är förste förskollärare på Marielunds förskola i Strängnäs kommun.
E-post: anette.ranback@strangnas.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-03-26 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.