Staden som tema i förskolan

Maryam Herlin

Maryam Herlin, vd på Amadeus förskola.

Artikel nr 7 2012: Tema Staden. Ett temaarbete på Amadeus Förskola

Amadeus förskola vidareutvecklade temaarbetet med bussutflykter. Barnens intresse för samhället väcktes och föräldrarnas delaktighet ökade, berättar Maryam Herlin som är vd på förskolan.

Varför ville du skriva en artikel?

– När vi utvecklade verksamheten med bussutflykter för barnen tänkte vi att detta är något som vi vill visa upp för andra genom att presentera resultatet i en artikel. Vi såg kombinationen av bussutflykter och temaarbete som något ganska unikt i den svenska förskolan. Vi ville visa att det bästa lärandet sker genom att göra!

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om vårt temaarbete ”Tema Staden” som vi genomförde under 2010-2011, hur barnen upplevde staden genom utflykterna och hur vi sedan jobbade vidare med dessa upplevelser i våra övriga profiler bild och form, sång och musik samt dans och rörelse.

Vad har ni sett för resultat?

– Syftet med Tema Staden var att göra barnen medvetna om omgivningen och närmiljön, och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad. Barnen har kommit närmare varandra eftersom de gjort många utflykter tillsammans och dessutom besökt varandras hem. De har också fått en inblick i hur en stad är uppbyggd, med viktiga institutioner och platser, som banker, broar, trafikleder, torn, parker, bibliotek och museer.

– Pedagogerna har fått en ökad förståelse för att lärande utvecklas positivt genom olika aktiviteter och praktiska upplevelser. Även föräldrarna har fått en inblick i förskolans arbete genom våra nyhetsbrev och lämnat många förslag till vidareutveckling.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Efter att jag skrev artikeln har vi blivit bättre på att planera våra teman så att vi långt innan arbetet startar tar fram syfte och mål för temat, och för varje aktivitet i temat. Därmed har det också blivit lättare att utvärdera varje tema. Vi har också sett en ökad delaktighet från både föräldrar, pedagoger och barn. Det har utvecklat vår verksamhet ett steg till. Barnens nyfikenhet har varit vår drivkraft!

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har fått inspiration och kunskap om hur vi kan använda tema som verktyg i förskolepedagogiken och har vidareutvecklat vårt temaarbete det senaste året. Jag skrev artikeln för att inspirera andra förskolor.

Gunilla Nordin

 

Maryam Herlin, vd och verksamhetsutvecklare Amadeus förskola Nacka
info@amadeus-forskola.se 

Sidan publicerades 2012-09-03 12:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-07 11:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att göra sig gällande i förskolan

Den fria leken är inte bra för alla barn i förskolan. En del barn har lättare att hävda sig i lärarledda aktiviteter. Det visar Anna Olausson i avhandlingen ”Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer”.

Kompetenta ettåringar i förskolan

De yngsta barnen i förskolan är sociala personer som tar initiativ och är duktiga på attkommunicera. Det slår Ingrid Engdahl fast i sin avhandling. – Mina resultat visar att även de yngsta barnen har stor social kompetens och bör mötas med respekt som personer i förskolan, säger hon.

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.