Staden som tema i förskolan

Maryam Herlin

Maryam Herlin, vd på Amadeus förskola.

Artikel nr 7 2012: Tema Staden. Ett temaarbete på Amadeus Förskola

Amadeus förskola vidareutvecklade temaarbetet med bussutflykter. Barnens intresse för samhället väcktes och föräldrarnas delaktighet ökade, berättar Maryam Herlin som är vd på förskolan.

Varför ville du skriva en artikel?

– När vi utvecklade verksamheten med bussutflykter för barnen tänkte vi att detta är något som vi vill visa upp för andra genom att presentera resultatet i en artikel. Vi såg kombinationen av bussutflykter och temaarbete som något ganska unikt i den svenska förskolan. Vi ville visa att det bästa lärandet sker genom att göra!

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om vårt temaarbete ”Tema Staden” som vi genomförde under 2010-2011, hur barnen upplevde staden genom utflykterna och hur vi sedan jobbade vidare med dessa upplevelser i våra övriga profiler bild och form, sång och musik samt dans och rörelse.

Vad har ni sett för resultat?

– Syftet med Tema Staden var att göra barnen medvetna om omgivningen och närmiljön, och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad. Barnen har kommit närmare varandra eftersom de gjort många utflykter tillsammans och dessutom besökt varandras hem. De har också fått en inblick i hur en stad är uppbyggd, med viktiga institutioner och platser, som banker, broar, trafikleder, torn, parker, bibliotek och museer.

– Pedagogerna har fått en ökad förståelse för att lärande utvecklas positivt genom olika aktiviteter och praktiska upplevelser. Även föräldrarna har fått en inblick i förskolans arbete genom våra nyhetsbrev och lämnat många förslag till vidareutveckling.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Efter att jag skrev artikeln har vi blivit bättre på att planera våra teman så att vi långt innan arbetet startar tar fram syfte och mål för temat, och för varje aktivitet i temat. Därmed har det också blivit lättare att utvärdera varje tema. Vi har också sett en ökad delaktighet från både föräldrar, pedagoger och barn. Det har utvecklat vår verksamhet ett steg till. Barnens nyfikenhet har varit vår drivkraft!

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har fått inspiration och kunskap om hur vi kan använda tema som verktyg i förskolepedagogiken och har vidareutvecklat vårt temaarbete det senaste året. Jag skrev artikeln för att inspirera andra förskolor.

Gunilla Nordin

 

Maryam Herlin, vd och verksamhetsutvecklare Amadeus förskola Nacka
info@amadeus-forskola.se 

Sidan publicerades 2012-09-03 12:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-07 11:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att göra sig gällande i förskolan

Den fria leken är inte bra för alla barn i förskolan. En del barn har lättare att hävda sig i lärarledda aktiviteter. Det visar Anna Olausson i avhandlingen ”Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer”.

Kompetenta ettåringar i förskolan

De yngsta barnen i förskolan är sociala personer som tar initiativ och är duktiga på attkommunicera. Det slår Ingrid Engdahl fast i sin avhandling. – Mina resultat visar att även de yngsta barnen har stor social kompetens och bör mötas med respekt som personer i förskolan, säger hon.

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.