Stärkt agens för flerspråkiga barnskötare efter utvecklingsprogram

Barnskötares flerspråkighet och transspråkande i förskolan utgör ett ovärderligt lärverktyg. Det konstaterar Camilla Kulläng, som i sin utvecklingsartikel har undersökt flerspråkiga barnskötares upplevelse av deltagandet i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Språkutvecklande förskola.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Bakgrunden till den här artikeln är en aha-upplevelse jag fick under vårt deltagande i Ifous utvecklingsprogram, Språkutvecklande förskola. Det blev så tydligt vilken viktig roll som flerspråkiga barnskötare har i förskolan, och med artikeln jag vill belysa hur flerspråkighet och mångfald fyller en stor funktion i förskolan.

Vad handlar artikeln om?

– Utgångspunkten för artikeln var min egen nyfikenhet på hur flerspråkiga barnskötare upplevde sitt deltagande i Ifous utvecklingsprogram. Vi har många medarbetare i förskolan som besitter en flerspråkig resurs men som ofta är kraftig underutnyttjad.  Artikeln bygger på intervjuer med tre flerspråkiga barnskötare från olika förskolor som alla har deltagit i Ifous FoU-program där de bland annat fick filma och analysera sina samspels- och språkhandlingar.

Genom sitt deltagande i utvecklingsprogrammet har barnskötarna fått tillgång till sin språkliga mångfald, vilket stärkt både deras egen yrkesroll och barnens språkutveckling.

Camilla Kulläng

Vilka resultat har du sett?

– Vad som framkom i intervjuerna var att barnskötarna, före utvecklingsprogrammet, inte visste att de fick använda sina flerspråkiga resurser i förskolan. Ett väldigt viktigt resultat är därför att barnskötarna genom sitt deltagande i programmet har fått tillgång till sin språkliga mångfald, vilket stärkt både deras egen yrkesroll och barnens språkutveckling.

– Ett område där barnskötarnas flerspråkighet fyller en väldigt viktig funktion är samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. Ska barnet kunna utveckla sin flerspråkighet så måste förskolans samarbete med vårdnadshavarna fungera. Det är inte helt enkla frågor och att kunna prata om detta på ett gemensamt språk gör givetvis det hela så mycket enklare. En av barnskötarna berättade att hon innan utvecklingsarbetet inte vågade ge föräldrarna några särskilda råd om språkutveckling, men med forskningsbaserad kunskap i ryggen och sin egen dokumentation känner hon sig idag trygg med vad som stödjer flerspråkiga barns utveckling.

– Barnskötarna vittnar också om hur utvecklingsarbetet har stärkt deras egen språkliga socialisering. Ett exempel är att det i deras hemländer anses ofint att prata vid matbordet, och tidigare har barnskötarna därför inte samtalat med barnen när de äter. Men genom utvecklingsarbetet har de förändrat sin syn på språkets roll i vardagen. En av barnskötarna berättar att det tog hela terminen innan hon kände sig bekväm med att prata med barnen vid matbordet och att hon numera känner sig trygg med det nya samspelsmönstret. Ytterligare ett viktigt resultat är att deltagandet har stärkt barnskötarnas egen språkutveckling i svenska. Här berättar barnskötarna att deras ordförråd på svenska vuxit sedan de börjat transspråka med barnen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– I min roll som språkutvecklare har det har varit oerhört spännande att få sätta ord på det jag sett i perspektiv till forskning. Projektet har gett mig massor av värdefulla verktyg för att stötta forskningsbaserat arbete och utvecklingsprocesser.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Framför allt genom att skriva och sprida den här artikeln och fortsätta prata om flerspråkighet och mångfald som en resurs. Jag menar att ämnet är särskilt viktigt i tider då det blåser politiska vindar som underblåser en enspråkig norm.