Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Stärkt yrkesroll hos barnskötare efter utvecklingsprojekt

Publicerad:7 april
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander

Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Leda & Lära. Det betyder att den är granskad av Skolportens granskningsgrupp. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.

Ökad språklig lyhördhet, färre språkliga förenklingar men framför allt insikt om sin egen vikt i förskolans språkstödjande arbete. Det är huvudresultatet i en utvecklingsartikel som Camilla Kulläng, språkutvecklare i Västerås stad, skrivit om barnskötares erfarenheter av Ifous FoU-program Språkutvecklande förskola.

Camilla Kulläng.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag fick möjligheten att göra det genom vårt deltagande i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Språkutvecklande förskola. Under åren med programmet såg jag en stor utveckling särskilt hos yrkesgruppen barnskötare, vilket gjorde mig nyfiken att titta närmare på deras utvecklingsresa. Barnskötarna är en viktig yrkesgrupp i förskolan just för att de spenderar väldigt mycket tid tillsammans med barnen. Genom att skriva en artikel vill jag belysa och lyfta fram barnskötarnas viktiga roll i förskolan.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om hur 38 barnskötare vid åtta förskolor i Västerås kommun beskriver sitt deltagande i det treåriga Ifousprogrammet Språkutvecklande förskola. Artikeln belyser hur vi genom aktionsforskning, som bland annat innebär att barnskötarna har filmat sig själva, har undersökt och utvecklat arbetssätt som stärker barnens språkutveckling. Genom enkäter samt intervjuer har barnskötarna fått beskriva hur de erfarit projektet utifrån sin egen yrkesroll samt vilka arbetssätt som de upplever varit mest framgångsrika för barnens språkutveckling.

Barnskötarna har fått en ökad yrkestrygghet och medvetenhet om sin egen betydelse när det gäller barnens språkutveckling.

Camilla Kulläng

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt visar resultaten att barnskötarna fått en ökad yrkestrygghet och medvetenhet om sin egen betydelse när det gäller barnens språkutveckling. Det handlar exempelvis om att barnskötarna i dag är mer noga med vilka ord de använder, det vill säga att de sätter exakt ord på saker och ting istället för att använda uttryck som ”den där” eller ”det där”.

– Barnskötarna pekar också på att de inte förenklar språket i samma utsträckning som tidigare, just för att de blivit mer medvetna om att barn också behöver språkliga utmaningar. Barnskötarna framhåller att de genom projektet utvecklat en språklig lyhördhet som bidragit till mer, längre och mer avancerad kommunikation med barnen. Det arbetssätt som barnskötarna menar har varit mest givande är att filma sig själva, samt gemensamma reflektioner och analyser i arbetslagen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Projektet har gjort mig mer medveten om hur jag i min roll som språkutvecklare på bästa sätt kan bidra och stötta medarbetarna i förskolan i utvecklingsarbeten. Här är aktionsforskning väldigt effektivt, just för det är så systematiskt. Jag menar att förskolan i regel är väldigt bra på att prova olika nya saker, men vi följer lite för sällan upp de insatser vi gör.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– I Västerås deltog åtta förskolor i Ifousprogrammet och det finns totalt 72 kommunala förskolor, så jag vill sprida arbetssättet vidare till fler. Därutöver har jag berättat om projektet både inom kommunens ledarforum samt på en digital plattform.