Stödmodell synliggör och stärker lärande och lärarroll
Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Leda & Lära. Det betyder att den är granskad av Skolportens granskningsgrupp. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.
En stödmodell skapade både ett gemensamt professionsspråk och stärkte lärarnas förmåga att upptäcka märkbara tecken på lärande. Det visar förstelärare Linda Nertlinge och specialpedagog Anna Persson på Lingenässkolan A i Kristianstads kommun i sin utvecklingsartikel om kunskapsutveckling i anpassad grundskola.
Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?
– Vi har skrivit den här artikeln som en del av det arbete vi genomfört inom Ifous utvecklingsprogram Kunskapsutveckling i anpassad skola. Under projektet insåg vi att det finns väldigt lite forskning om undervisning och kunskapsbedömning när det gäller elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF), och med artikeln vill vi bidra till ökad kunskap inom området.
Vad handlar artikeln om?
– Övergripande om hur vi har arbetat med att synliggöra lärandet i svenska, svenska som andraspråk samt kommunikation hos elever i anpassad grundskola. Vår utgångspunkt var hur lärare beskriver hur de ser att eleverna lär sig. Det här kan vara särskilt utmanade när det gäller elever med IF då funktionsnedsättningen kan påverka elevens förutsättningar att visa sin kunskap.
– Artikeln beskriver hur vi tillsammans med åtta lärare på skolan arbetat med att utveckla en modell som senare benämns som ett stödhjul för att synliggöra lärande och skapa förutsättningar för eleven att ta nästa steg i sin utveckling. Stödhjulet bygger på fyra kategorier: intresse, delaktighet, bearbetning och resonemang. I projektet fick lärarna utgå från stödhjulet vid planering av undervisningssituation och vid analys av resultat. Modellen utvecklades genom att lärarna filmade, analyserade och utvecklade sin undervisning i en cyklisk process.
I början handlade det mycket om innehåll och uppgifter men allt eftersom kom elevens lärande och utveckling alltmer i fokus.
Vilka resultat har ni sett?
– Ett intressant resultat är hur lärarnas fokus skiftade ju längre utvecklingsarbetet pågick: I början handlade det mycket om innehåll och uppgifter men allt eftersom kom elevens lärande och utveckling alltmer i fokus. Ju längre tiden gick desto mer uppmärksammade lärarna märkbara tecken på elevernas lärande, exempelvis att de kopplade texter till egna erfarenheter, återberättar, drar egna slutsatser och läser mellan raderna.
– Det annat resultat är att lärarna har utvecklat ett gemensamt professionsspråk, vilket har fördjupat pedagogiska diskussioner och samtal. Det har i sin tur fått alla lärare att bli tryggare i sin yrkesroll, och särskilt de som var nya lärare när vi gick in i det här utvecklingsarbetet. Självklart har det funnits utmaningar på vägen, som att hitta rätt undervisningsform för varje elev och hur lärarna på bästa sätt kan anpassa så att eleverna kan ta nästa steg. Här har gemensamma pedagogiska diskussioner varit väldigt värdefulla.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Vi har fortsatt att arbeta med de metoder som vi lärde oss under projektet, bland annat med att filma och analysera, vilket verkligen är en användbar och effektfull metod både för att få syn på märkbara tecken på lärande och vad som behöver justeras i den egna undervisningen. Men vi skyndar samtidigt långsamt – något vi också lärt oss är att utveckling med kvalitet måste få ta tid.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Genom gemensamt arbete i arbetslagen har vi förankrat modellen bland övrig personal och ser även att det gemensamma professionsspråk har spridit sig. Vi har även vidareutvecklat modellen ytterligare för att den ska vara än mer användbar i pedagogiska samtal och diskussioner kring lärande.