Stödstrukturer i matematikundervisningen

Artikel nr 10 2014: Stödstrukturer för elevers deltagande i samtal om matematik

Helena Svanängen

Helena Svanängen arbetar som lärare i Jönköpings kommun.

Helena Svanängen har skrivit en utvecklingsartikel om användandet av olika stödstrukturer hos yngre elever för att utveckla förmågan att föra och följa matematiska samtal.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Till en början var det nog så att jag ville få en överblick över vad just mina elever gjorde. Det var ett sätt att synliggöra det för mig själv. Det kändes som en rimlig form att göra det som en studie för att kunna titta noga på de här sakerna som jag var intresserad av. Hur gör eleverna när de samtalar med varandra? Vad tycker de är svårt och enkelt? Och varför tycker de om det? Det var sådana frågor som jag hade funderat över. Jag ville också dela med mig av mina erfarenheter av stödstrukturer hos yngre elever till andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om hur elever i årskurs 2 använder olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik. Det handlar om samtal i grupper, både lite större grupper, men också mindre grupper. Tanken med samtalen var dels att lära sig att lösa problem, men också att lära sig att föra och följa matematiska samtal. Några barn deltog nästa bara genom att upprepa något som antingen läraren eller en kamrat sagt. Andra elever beskrev genom att rita bilder hur de tänkt medan ett antal elever använde siffror för att förtydliga.

Vilka resultat har du sett?

– Jag kunde bland annat se att elever som hade svårare att lösa problem i mindre utsträckning använde siffror som stöd. De använde ofta upprepningar, och ibland använde de sig av bilder, men de förlorade sig lite grann med bilderna då de inte visste riktigt vad det var de hade ritat. De framgångsrika eleverna använde sig av siffror och hade en koppling till de skrivna siffrorna. Och det var en stor hjälp för dem.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det blev tydligt för mig hur olika eleverna arbetade och det ledde till att jag har förändrat en del av min undervisning. Jag började styra eleverna att börja använda specifika stödstrukturer för att göra det lättare att gå vidare från exempelvis imitation till att beskriva i bilder och så vidare.

Hur för du arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Jag ingår i ett skolutvecklingsprojekt på min skola och arbetet med min utvecklingsartikel var en del av detta projekt. Alla lärare på min arbetsplats skriver artiklar och vi delar erfarenheter med varandra bland annat vid olika seminarier som hålls några gånger under läsåret.

John Miller

Helena Svanängen är legitimerad lärare i Ma/No åk 1-7 och arbetar idag som lärare på Ribbaskolan F-6 i Gränna i Jönköpings kommun.

E-post: helena.svanangen@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-10-08 08:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-09 14:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Med hjälp av boksamtal utvecklar lärarna Anna Franklin och Elisabet Landh sina elevers läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. I en utvecklingsartikel berättar de om sina erfarenheter.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.