Stödstrukturer i matematikundervisningen

Artikel nr 10 2014: Stödstrukturer för elevers deltagande i samtal om matematik

Helena Svanängen

Helena Svanängen arbetar som lärare i Jönköpings kommun.

Helena Svanängen har skrivit en utvecklingsartikel om användandet av olika stödstrukturer hos yngre elever för att utveckla förmågan att föra och följa matematiska samtal.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Till en början var det nog så att jag ville få en överblick över vad just mina elever gjorde. Det var ett sätt att synliggöra det för mig själv. Det kändes som en rimlig form att göra det som en studie för att kunna titta noga på de här sakerna som jag var intresserad av. Hur gör eleverna när de samtalar med varandra? Vad tycker de är svårt och enkelt? Och varför tycker de om det? Det var sådana frågor som jag hade funderat över. Jag ville också dela med mig av mina erfarenheter av stödstrukturer hos yngre elever till andra lärare.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om hur elever i årskurs 2 använder olika stödstrukturer för att kunna delta i samtal om matematik. Det handlar om samtal i grupper, både lite större grupper, men också mindre grupper. Tanken med samtalen var dels att lära sig att lösa problem, men också att lära sig att föra och följa matematiska samtal. Några barn deltog nästa bara genom att upprepa något som antingen läraren eller en kamrat sagt. Andra elever beskrev genom att rita bilder hur de tänkt medan ett antal elever använde siffror för att förtydliga.

Vilka resultat har du sett?

– Jag kunde bland annat se att elever som hade svårare att lösa problem i mindre utsträckning använde siffror som stöd. De använde ofta upprepningar, och ibland använde de sig av bilder, men de förlorade sig lite grann med bilderna då de inte visste riktigt vad det var de hade ritat. De framgångsrika eleverna använde sig av siffror och hade en koppling till de skrivna siffrorna. Och det var en stor hjälp för dem.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det blev tydligt för mig hur olika eleverna arbetade och det ledde till att jag har förändrat en del av min undervisning. Jag började styra eleverna att börja använda specifika stödstrukturer för att göra det lättare att gå vidare från exempelvis imitation till att beskriva i bilder och så vidare.

Hur för du arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Jag ingår i ett skolutvecklingsprojekt på min skola och arbetet med min utvecklingsartikel var en del av detta projekt. Alla lärare på min arbetsplats skriver artiklar och vi delar erfarenheter med varandra bland annat vid olika seminarier som hålls några gånger under läsåret.

John Miller

Helena Svanängen är legitimerad lärare i Ma/No åk 1-7 och arbetar idag som lärare på Ribbaskolan F-6 i Gränna i Jönköpings kommun.

E-post: helena.svanangen@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-10-08 08:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-09 14:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Med hjälp av boksamtal utvecklar lärarna Anna Franklin och Elisabet Landh sina elevers läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. I en utvecklingsartikel berättar de om sina erfarenheter.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)