Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Leda & lära nummer 8/2022: Att strukturera sin skolvardag på ett distansgymnasium

Tommy Palmér.

Stödstrukturer i form av färdiga lektionsplaneringar utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag såg det som en naturlig fördjupning av det arbete vi gjort inom Ifousprogrammet Digitala lärmiljöer. Jag har också ett personligt intresse av skrivande och en artikel kändes som en möjlighet att få utveckla den sidan.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever på Korrespondensgymnasiet här i Torsby uppfattar de stödstrukturer som erbjuds. Korrespondensgymnasiet är ett distansgymnasium och våra elever befinner sig över hela världen. För att hjälpa dem att få en struktur på sina studier och sin skolvardag erbjuder skolan olika stödstrukturer. De består av lektionsplaneringar i samtliga ämnen, det vill säga ett slags schema över hur många timmar per dag som ett visst ämne ska studeras, samt en heltidsmentor, en person med någon form av pedagogisk utbildning som har kontakt med eleven och hjälper denna att få struktur på sina studier.

– Genom samtal och diskussioner i fokusgrupper med elever från alla tre årskurser har jag undersökt hur eleverna uppfattar och använder sig av dem här stödstrukturerna.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste resultatet är att eleverna bryter ned lektionsplaneringarna som vi lärare förser dem med. Eleverna dekonstruerar helt enkelt de färdiga lektionsplaneringarna och bygger därefter upp egna individuella scheman, utifrån livssituation och behov. De ursprungliga lektionsplaneringar som vi lärare gör anger hur många timmar som ett visst ämne förväntas studeras per dag. Vissa elever följer planeringarna som de är medan andra väljer att baka ihop de olika ämnenas studietimmar över veckan. Vi har elever som exempelvis elitsatsar på en idrott, för dem handlar det om att matcha skolarbetet med träningen.  

”Lektionsplaneringen, som vi lärare lägger ganska mycket tid på, är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– För min egen del har arbetet inte förändrats så mycket mer än att jag fått bekräftat att den lektionsplanering som vi lärare lägger ganska mycket tid på, faktiskt fyller sin funktion. Den här planeringen är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag vill med min artikel belysa den oerhört viktiga roll som heltidsmentorerna har för att stötta våra elever. Min förhoppning är att skolledning och förstelärare i högre grad lyfter fram deras arbete.

Tommy Palmér är lärare på Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun.

Leda & lära nr 8/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-20 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-21 20:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

DIGITAL KURS – Gymnasiearbetets rapport

Kursledare Maria Axinge ger dig information och råd om hur du kan handleda elever i gymnasiearbetet på studieförberedande program. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser