Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Leda & lära nummer 8/2022: Att strukturera sin skolvardag på ett distansgymnasium

Tommy Palmér.

Stödstrukturer i form av färdiga lektionsplaneringar utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag såg det som en naturlig fördjupning av det arbete vi gjort inom Ifousprogrammet Digitala lärmiljöer. Jag har också ett personligt intresse av skrivande och en artikel kändes som en möjlighet att få utveckla den sidan.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever på Korrespondensgymnasiet här i Torsby uppfattar de stödstrukturer som erbjuds. Korrespondensgymnasiet är ett distansgymnasium och våra elever befinner sig över hela världen. För att hjälpa dem att få en struktur på sina studier och sin skolvardag erbjuder skolan olika stödstrukturer. De består av lektionsplaneringar i samtliga ämnen, det vill säga ett slags schema över hur många timmar per dag som ett visst ämne ska studeras, samt en heltidsmentor, en person med någon form av pedagogisk utbildning som har kontakt med eleven och hjälper denna att få struktur på sina studier.

– Genom samtal och diskussioner i fokusgrupper med elever från alla tre årskurser har jag undersökt hur eleverna uppfattar och använder sig av dem här stödstrukturerna.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste resultatet är att eleverna bryter ned lektionsplaneringarna som vi lärare förser dem med. Eleverna dekonstruerar helt enkelt de färdiga lektionsplaneringarna och bygger därefter upp egna individuella scheman, utifrån livssituation och behov. De ursprungliga lektionsplaneringar som vi lärare gör anger hur många timmar som ett visst ämne förväntas studeras per dag. Vissa elever följer planeringarna som de är medan andra väljer att baka ihop de olika ämnenas studietimmar över veckan. Vi har elever som exempelvis elitsatsar på en idrott, för dem handlar det om att matcha skolarbetet med träningen.  

”Lektionsplaneringen, som vi lärare lägger ganska mycket tid på, är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– För min egen del har arbetet inte förändrats så mycket mer än att jag fått bekräftat att den lektionsplanering som vi lärare lägger ganska mycket tid på, faktiskt fyller sin funktion. Den här planeringen är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag vill med min artikel belysa den oerhört viktiga roll som heltidsmentorerna har för att stötta våra elever. Min förhoppning är att skolledning och förstelärare i högre grad lyfter fram deras arbete.

Tommy Palmér är lärare på Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun.

Leda & lära nr 8/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-20 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-21 20:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Digital kurs – Gymnasiearbetets rapport!

Flexibel digital kurs med kursledaren Maria Axinge! I kursen får du information och råd om hur du kan handleda elever i gymnasiearbetet på studieförberedande program. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer