Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Leda & lära nummer 8/2022: Att strukturera sin skolvardag på ett distansgymnasium

Tommy Palmér.

Stödstrukturer i form av färdiga lektionsplaneringar utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag såg det som en naturlig fördjupning av det arbete vi gjort inom Ifousprogrammet Digitala lärmiljöer. Jag har också ett personligt intresse av skrivande och en artikel kändes som en möjlighet att få utveckla den sidan.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever på Korrespondensgymnasiet här i Torsby uppfattar de stödstrukturer som erbjuds. Korrespondensgymnasiet är ett distansgymnasium och våra elever befinner sig över hela världen. För att hjälpa dem att få en struktur på sina studier och sin skolvardag erbjuder skolan olika stödstrukturer. De består av lektionsplaneringar i samtliga ämnen, det vill säga ett slags schema över hur många timmar per dag som ett visst ämne ska studeras, samt en heltidsmentor, en person med någon form av pedagogisk utbildning som har kontakt med eleven och hjälper denna att få struktur på sina studier.

– Genom samtal och diskussioner i fokusgrupper med elever från alla tre årskurser har jag undersökt hur eleverna uppfattar och använder sig av dem här stödstrukturerna.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste resultatet är att eleverna bryter ned lektionsplaneringarna som vi lärare förser dem med. Eleverna dekonstruerar helt enkelt de färdiga lektionsplaneringarna och bygger därefter upp egna individuella scheman, utifrån livssituation och behov. De ursprungliga lektionsplaneringar som vi lärare gör anger hur många timmar som ett visst ämne förväntas studeras per dag. Vissa elever följer planeringarna som de är medan andra väljer att baka ihop de olika ämnenas studietimmar över veckan. Vi har elever som exempelvis elitsatsar på en idrott, för dem handlar det om att matcha skolarbetet med träningen.  

”Lektionsplaneringen, som vi lärare lägger ganska mycket tid på, är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– För min egen del har arbetet inte förändrats så mycket mer än att jag fått bekräftat att den lektionsplanering som vi lärare lägger ganska mycket tid på, faktiskt fyller sin funktion. Den här planeringen är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag vill med min artikel belysa den oerhört viktiga roll som heltidsmentorerna har för att stötta våra elever. Min förhoppning är att skolledning och förstelärare i högre grad lyfter fram deras arbete.

Tommy Palmér är lärare på Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun.

Leda & lära nr 8/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-20 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-21 20:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Digital kurs med Maria Axinge - Gymnasiearbetets rapport!

I den här kursen får du information och råd om hur du kan handleda elever i gymnasiearbetet på studieförberedande program. Du får kunskap och handfasta verktyg kring hur du stöttar eleverna för att komma igång, söka och referera till källor samt disponera sin text. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer