Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Leda & lära nummer 9/2020: Möjligheternas mellanrum i mötet mellan teori, praktik och sambedömning

Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin.

Sambedömning i förskolan bidrar till djupare reflektioner och bredare perspektiv. Den slutsatsen drar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick erbjudandet genom Ifous FoU-program ”Flerstämmig undervisning i förskolan” som kommunen under tre år deltagit i. Vi tre blev tillfrågade av vår rektor om vi ville skriva om undervisning och syftet är förstås att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om sambedömning, som i Ifous-programmet används som planerings- och reflektionsverktyg. Vi har undersökt hur förskollärare upplever att verktygen kan användas för att stötta utvecklingen av undervisningen i förskolan. Artikeln tar även upp kopplingen mellan teori och praktik samt olika begrepp som är betydelsefulla för förskolans verksamhet. Underlaget består av intervjuer med sex förskollärare vid olika förskolor i kommunen, där samtliga har deltagit i Ifous FoU-program och provat att sambedöma sin undervisning tillsammans med kollegor.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med att sambedöma. Ett exempel som framkommer är användning av vetenskapliga teorier och texter. Å ena sidan är det viktigt att förstå de bakomliggande teorierna för att kunna implementera sambedömning i verksamheten. Å andra sidan pekar förskollärare i studien på att teorierna var svåra att förstå, vilket gjorde det svårt att sambedöma. Inledningsvis upplevdes sambedömningsverktygen som kantiga och stela. Över tid förändrades dock bilden och förskollärarna såg att verktygen hjälpte till att rama in och behålla fokus i gemensamma diskussioner. Förskollärarna lyfter också att sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog själv påverkar en undervisningssituation. Vidare framkommer att projektet bidragit till en tydligare och mer gemensam bild av begrepp som exempelvis undervisning och bedömning. Sammanfattningsvis visar resultatet att sambedömning kan fungera som verktyg för att utveckla förskollärarnas undervisning, men att det kräver tid och diskussioner för att nå samsyn kring hur sambedömningsverktygen ska tolkas och användas.

”Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar i ett stort förskoleområde där många arbetssätt och traditioner ska samsas. Vi tror att projektet har gett oss alla ett vidare perspektiv på vad undervisning i förskolan kan vara. En större förståelse för varför vi ibland väljer att göra olika för att kunna möta barn utifrån deras unika förutsättningar. Vi ser också att sambedömning, som var ett nytt begrepp för oss, rimmar väl med läroplanens skrivningar om uppföljning, utvärdering och utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi håller på att sprida det på olika sätt, bland annat genom presentation på arbetsplatsträffar. Vi hoppas också att artikeln kan inspirera fler till att skriva om sina arbeten i förskolan.

Åsa Cederholm är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Annhild Edlund är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Åsa Hagelin är legitimerad förskollärare i Jönköpings kommun

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-12 10:00 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer