Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Leda & lära nummer 9/2020: Möjligheternas mellanrum i mötet mellan teori, praktik och sambedömning

Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin.

Sambedömning i förskolan bidrar till djupare reflektioner och bredare perspektiv. Den slutsatsen drar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick erbjudandet genom Ifous FoU-program ”Flerstämmig undervisning i förskolan” som kommunen under tre år deltagit i. Vi tre blev tillfrågade av vår rektor om vi ville skriva om undervisning och syftet är förstås att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om sambedömning, som i Ifous-programmet används som planerings- och reflektionsverktyg. Vi har undersökt hur förskollärare upplever att verktygen kan användas för att stötta utvecklingen av undervisningen i förskolan. Artikeln tar även upp kopplingen mellan teori och praktik samt olika begrepp som är betydelsefulla för förskolans verksamhet. Underlaget består av intervjuer med sex förskollärare vid olika förskolor i kommunen, där samtliga har deltagit i Ifous FoU-program och provat att sambedöma sin undervisning tillsammans med kollegor.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med att sambedöma. Ett exempel som framkommer är användning av vetenskapliga teorier och texter. Å ena sidan är det viktigt att förstå de bakomliggande teorierna för att kunna implementera sambedömning i verksamheten. Å andra sidan pekar förskollärare i studien på att teorierna var svåra att förstå, vilket gjorde det svårt att sambedöma. Inledningsvis upplevdes sambedömningsverktygen som kantiga och stela. Över tid förändrades dock bilden och förskollärarna såg att verktygen hjälpte till att rama in och behålla fokus i gemensamma diskussioner. Förskollärarna lyfter också att sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog själv påverkar en undervisningssituation. Vidare framkommer att projektet bidragit till en tydligare och mer gemensam bild av begrepp som exempelvis undervisning och bedömning. Sammanfattningsvis visar resultatet att sambedömning kan fungera som verktyg för att utveckla förskollärarnas undervisning, men att det kräver tid och diskussioner för att nå samsyn kring hur sambedömningsverktygen ska tolkas och användas.

”Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar i ett stort förskoleområde där många arbetssätt och traditioner ska samsas. Vi tror att projektet har gett oss alla ett vidare perspektiv på vad undervisning i förskolan kan vara. En större förståelse för varför vi ibland väljer att göra olika för att kunna möta barn utifrån deras unika förutsättningar. Vi ser också att sambedömning, som var ett nytt begrepp för oss, rimmar väl med läroplanens skrivningar om uppföljning, utvärdering och utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi håller på att sprida det på olika sätt, bland annat genom presentation på arbetsplatsträffar. Vi hoppas också att artikeln kan inspirera fler till att skriva om sina arbeten i förskolan.

Åsa Cederholm är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Annhild Edlund är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Åsa Hagelin är legitimerad förskollärare i Jönköpings kommun

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-12 10:00 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.

An educator’s view: Virtual teaching takes work. 5 remote learning lessons from an online high school principal

Megan Bowen, director of Penn Foster High School, says educators there have discovered keys to making remote learning work. In this commentary, Bowen suggests tailoring instruction to individual students, adopting formative practices, relying on data, building community and performing outreach.