Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Leda & lära nummer 9/2020: Möjligheternas mellanrum i mötet mellan teori, praktik och sambedömning

Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin.

Sambedömning i förskolan bidrar till djupare reflektioner och bredare perspektiv. Den slutsatsen drar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick erbjudandet genom Ifous FoU-program ”Flerstämmig undervisning i förskolan” som kommunen under tre år deltagit i. Vi tre blev tillfrågade av vår rektor om vi ville skriva om undervisning och syftet är förstås att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om sambedömning, som i Ifous-programmet används som planerings- och reflektionsverktyg. Vi har undersökt hur förskollärare upplever att verktygen kan användas för att stötta utvecklingen av undervisningen i förskolan. Artikeln tar även upp kopplingen mellan teori och praktik samt olika begrepp som är betydelsefulla för förskolans verksamhet. Underlaget består av intervjuer med sex förskollärare vid olika förskolor i kommunen, där samtliga har deltagit i Ifous FoU-program och provat att sambedöma sin undervisning tillsammans med kollegor.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med att sambedöma. Ett exempel som framkommer är användning av vetenskapliga teorier och texter. Å ena sidan är det viktigt att förstå de bakomliggande teorierna för att kunna implementera sambedömning i verksamheten. Å andra sidan pekar förskollärare i studien på att teorierna var svåra att förstå, vilket gjorde det svårt att sambedöma. Inledningsvis upplevdes sambedömningsverktygen som kantiga och stela. Över tid förändrades dock bilden och förskollärarna såg att verktygen hjälpte till att rama in och behålla fokus i gemensamma diskussioner. Förskollärarna lyfter också att sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog själv påverkar en undervisningssituation. Vidare framkommer att projektet bidragit till en tydligare och mer gemensam bild av begrepp som exempelvis undervisning och bedömning. Sammanfattningsvis visar resultatet att sambedömning kan fungera som verktyg för att utveckla förskollärarnas undervisning, men att det kräver tid och diskussioner för att nå samsyn kring hur sambedömningsverktygen ska tolkas och användas.

”Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar i ett stort förskoleområde där många arbetssätt och traditioner ska samsas. Vi tror att projektet har gett oss alla ett vidare perspektiv på vad undervisning i förskolan kan vara. En större förståelse för varför vi ibland väljer att göra olika för att kunna möta barn utifrån deras unika förutsättningar. Vi ser också att sambedömning, som var ett nytt begrepp för oss, rimmar väl med läroplanens skrivningar om uppföljning, utvärdering och utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi håller på att sprida det på olika sätt, bland annat genom presentation på arbetsplatsträffar. Vi hoppas också att artikeln kan inspirera fler till att skriva om sina arbeten i förskolan.

Åsa Cederholm är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Annhild Edlund är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Åsa Hagelin är legitimerad förskollärare i Jönköpings kommun

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-12 10:00 av Susanne Sawander


Relaterat

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer