Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Leda & lära nummer 9/2020: Möjligheternas mellanrum i mötet mellan teori, praktik och sambedömning

Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin.

Sambedömning i förskolan bidrar till djupare reflektioner och bredare perspektiv. Den slutsatsen drar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick erbjudandet genom Ifous FoU-program ”Flerstämmig undervisning i förskolan” som kommunen under tre år deltagit i. Vi tre blev tillfrågade av vår rektor om vi ville skriva om undervisning och syftet är förstås att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om sambedömning, som i Ifous-programmet används som planerings- och reflektionsverktyg. Vi har undersökt hur förskollärare upplever att verktygen kan användas för att stötta utvecklingen av undervisningen i förskolan. Artikeln tar även upp kopplingen mellan teori och praktik samt olika begrepp som är betydelsefulla för förskolans verksamhet. Underlaget består av intervjuer med sex förskollärare vid olika förskolor i kommunen, där samtliga har deltagit i Ifous FoU-program och provat att sambedöma sin undervisning tillsammans med kollegor.

Vilka resultat har ni sett?

– Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med att sambedöma. Ett exempel som framkommer är användning av vetenskapliga teorier och texter. Å ena sidan är det viktigt att förstå de bakomliggande teorierna för att kunna implementera sambedömning i verksamheten. Å andra sidan pekar förskollärare i studien på att teorierna var svåra att förstå, vilket gjorde det svårt att sambedöma. Inledningsvis upplevdes sambedömningsverktygen som kantiga och stela. Över tid förändrades dock bilden och förskollärarna såg att verktygen hjälpte till att rama in och behålla fokus i gemensamma diskussioner. Förskollärarna lyfter också att sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog själv påverkar en undervisningssituation. Vidare framkommer att projektet bidragit till en tydligare och mer gemensam bild av begrepp som exempelvis undervisning och bedömning. Sammanfattningsvis visar resultatet att sambedömning kan fungera som verktyg för att utveckla förskollärarnas undervisning, men att det kräver tid och diskussioner för att nå samsyn kring hur sambedömningsverktygen ska tolkas och användas.

”Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar i ett stort förskoleområde där många arbetssätt och traditioner ska samsas. Vi tror att projektet har gett oss alla ett vidare perspektiv på vad undervisning i förskolan kan vara. En större förståelse för varför vi ibland väljer att göra olika för att kunna möta barn utifrån deras unika förutsättningar. Vi ser också att sambedömning, som var ett nytt begrepp för oss, rimmar väl med läroplanens skrivningar om uppföljning, utvärdering och utveckling.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi håller på att sprida det på olika sätt, bland annat genom presentation på arbetsplatsträffar. Vi hoppas också att artikeln kan inspirera fler till att skriva om sina arbeten i förskolan.

Åsa Cederholm är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Annhild Edlund är förstelärare i förskolan i Jönköpings kommun
Åsa Hagelin är legitimerad förskollärare i Jönköpings kommun

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-12 10:00 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.