Studier blev norm i stället för stök

Utveckla skolan nummer 7/2019: Att vända en negativ trend med sköldpaddor och råttor

Katarina Åkerman Gustafsson och Lisa Pettersson är lärare på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Med hjälp av ett kollegialt samarbete med fokus på positiv förstärkning kunde lärarna på Saltsjöbadens Samskola bryta en negativ trend i två stökiga klasser. Eleverna fick ett bättre klassklimat och ett ökat studiefokus. Det konstaterar Lisa Petterson och Katarina Åkerman Gustafsson.

Varför ville ni skriva en artikel?

Vi upptäckte att det arbete som vi hade gjort i våra respektive klasser hade fungerat bra. Ju mer vi studerade vad det var som hade fungerat, desto mer såg vi att det fanns en vetenskaplig grund bakom vårt arbete. Det fanns underlag för att skriva en artikel och vi upplevde att vi hade en beprövad erfarenhet som vi ville sprida. Vi ser också nu i efterhand att det är otroligt viktigt med reflektion kring varför vi gör som vi gör. Att då få skriva en artikel och verkligen gå på djupet och sitta i kollegiala samtal ger enormt mycket.

Vad handlar artikeln om?

Om en metod som handlar om hur man kan vända en negativ trend i en klass för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur. Där studier blir norm i stället för stök.

– Vi hade båda tagit över klasser som var stökiga av olika skäl. Barnen gjorde så gott de kunde under rådande förutsättningar, men det fanns en kultur i klasserna som bidrog till att det blev rörigt och stökigt under lektioner och raster. Eleverna i en av klasserna såg på sin egen klass som en värstingklass. Vi kände att vi var tvungna att hitta en lösning för att skapa lugn och ordning.

– För att bryta den negativa trenden började Katarina pröva sig fram utifrån en idé från klassen. Då var det ingen metod, men när Lisa kom två år senare och berättade att hon hade samma problem i sin klass, tänkte Katarina att det som hade lyckats i hennes klass tidigare kanske kunde fungera även i Lisas klass. Tillsammans förfinade och förbättrade Lisa och Katarina metoden.

Vilka resultat har ni sett?

Vi har ringat in några framgångsfaktorer som bidrog till att båda klasserna på sikt fick ett ökat studiefokus och ett bättre klassklimat. Det handlar om vikten av att ha ett kollegialt samarbete där arbetslaget runt eleverna har ett förhållningssätt med fokus på det positiva. På att förstärka goda beteenden och inte fastna i tjat. Vi såg också att ledarskapet i klassrummet är en annan framgångsfaktor. Som lärare behöver man vara en inspiratör som kan bjuda på ett mjukt och roligt ledarskap för att få med sig eleverna. En annan framgångsfaktor i vårt arbete var det visuella stödet och inslaget av spelifiering, eller gamefication. Vi gjorde planscher där eleverna i form av ett spel kunde få belöning och poäng för det som de gjorde bra. Ytterligare en framgångsfaktor var att vi fick grupperna att samarbeta. Slutligen handlar det om vikten av elevmedverkan. Eleverna fick bland annat vara med och diskutera vad som är en bra lektion och hur vi kan ha en rolig rast som gör att vi är redo för nästa lektion. Vi utgick även från elevernas intressen när vi kom på själva spelidén med olika tävlingsmoment.

– Vi kallar det för ett salutogent förhållningssätt med positiv förstärkning. Där man tror på det goda och förstärker det och försöker ignorera negativa beteenden.

Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Lusten från vår sida att gå in och gräva mer i vetenskap och få en vetenskaplig grund till vår beprövade erfarenhet har ökat. Det stärker vår profession, vilket är ett viktigt resultat för oss i vår yrkesroll.

– Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer. Det är en nyckel för att få syn på vad det är vi ska göra mer av och vad det är som vi ska sluta göra. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

Vi har skrivit den här artikeln som våra kollegor kommer att kunna läsa. Vi är också arbetslagsledare för olika arbetslag, så vi har båda en ledarroll med uppgift att sprida skolutveckling, inspirera och handleda våra kollegor. Vi har även föreläst om vår artikel på en mässa som Nacka arrangerar för alla anställda i Nacka kommunala skolor.

Lisa Petterson är lärare i svenska och samhällsorienterande
ämnen i åk 4-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: lisa.petterson@nacka.se

Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande
ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-05-07 15:51 av
Sidan uppdaterades 2019-05-28 10:04 av


Relaterat

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Miljön kan hjälpa eller stjälpa koncentrationen

Catrin Tufvesson har undersökt miljöfaktorer som påverkar koncentrationsförmågan hos barn med ADHD, Autism och Downs syndrom. Målet med hennes forskning har varit att ge förslag på hur man kan utforma en lärmiljö som är så stödjande som möjligt utifrån barnens särskilda behov. – Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte – både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser