Studier blev norm i stället för stök

Utveckla skolan nummer 7/2019: Att vända en negativ trend med sköldpaddor och råttor

Katarina Åkerman Gustafsson och Lisa Pettersson är lärare på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Med hjälp av ett kollegialt samarbete med fokus på positiv förstärkning kunde lärarna på Saltsjöbadens Samskola bryta en negativ trend i två stökiga klasser. Eleverna fick ett bättre klassklimat och ett ökat studiefokus. Det konstaterar Lisa Petterson och Katarina Åkerman Gustafsson.

Varför ville ni skriva en artikel?

Vi upptäckte att det arbete som vi hade gjort i våra respektive klasser hade fungerat bra. Ju mer vi studerade vad det var som hade fungerat, desto mer såg vi att det fanns en vetenskaplig grund bakom vårt arbete. Det fanns underlag för att skriva en artikel och vi upplevde att vi hade en beprövad erfarenhet som vi ville sprida. Vi ser också nu i efterhand att det är otroligt viktigt med reflektion kring varför vi gör som vi gör. Att då få skriva en artikel och verkligen gå på djupet och sitta i kollegiala samtal ger enormt mycket.

Vad handlar artikeln om?

Om en metod som handlar om hur man kan vända en negativ trend i en klass för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur. Där studier blir norm i stället för stök.

– Vi hade båda tagit över klasser som var stökiga av olika skäl. Barnen gjorde så gott de kunde under rådande förutsättningar, men det fanns en kultur i klasserna som bidrog till att det blev rörigt och stökigt under lektioner och raster. Eleverna i en av klasserna såg på sin egen klass som en värstingklass. Vi kände att vi var tvungna att hitta en lösning för att skapa lugn och ordning.

– För att bryta den negativa trenden började Katarina pröva sig fram utifrån en idé från klassen. Då var det ingen metod, men när Lisa kom två år senare och berättade att hon hade samma problem i sin klass, tänkte Katarina att det som hade lyckats i hennes klass tidigare kanske kunde fungera även i Lisas klass. Tillsammans förfinade och förbättrade Lisa och Katarina metoden.

Vilka resultat har ni sett?

Vi har ringat in några framgångsfaktorer som bidrog till att båda klasserna på sikt fick ett ökat studiefokus och ett bättre klassklimat. Det handlar om vikten av att ha ett kollegialt samarbete där arbetslaget runt eleverna har ett förhållningssätt med fokus på det positiva. På att förstärka goda beteenden och inte fastna i tjat. Vi såg också att ledarskapet i klassrummet är en annan framgångsfaktor. Som lärare behöver man vara en inspiratör som kan bjuda på ett mjukt och roligt ledarskap för att få med sig eleverna. En annan framgångsfaktor i vårt arbete var det visuella stödet och inslaget av spelifiering, eller gamefication. Vi gjorde planscher där eleverna i form av ett spel kunde få belöning och poäng för det som de gjorde bra. Ytterligare en framgångsfaktor var att vi fick grupperna att samarbeta. Slutligen handlar det om vikten av elevmedverkan. Eleverna fick bland annat vara med och diskutera vad som är en bra lektion och hur vi kan ha en rolig rast som gör att vi är redo för nästa lektion. Vi utgick även från elevernas intressen när vi kom på själva spelidén med olika tävlingsmoment.

– Vi kallar det för ett salutogent förhållningssätt med positiv förstärkning. Där man tror på det goda och förstärker det och försöker ignorera negativa beteenden.

Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Lusten från vår sida att gå in och gräva mer i vetenskap och få en vetenskaplig grund till vår beprövade erfarenhet har ökat. Det stärker vår profession, vilket är ett viktigt resultat för oss i vår yrkesroll.

– Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer. Det är en nyckel för att få syn på vad det är vi ska göra mer av och vad det är som vi ska sluta göra. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

Vi har skrivit den här artikeln som våra kollegor kommer att kunna läsa. Vi är också arbetslagsledare för olika arbetslag, så vi har båda en ledarroll med uppgift att sprida skolutveckling, inspirera och handleda våra kollegor. Vi har även föreläst om vår artikel på en mässa som Nacka arrangerar för alla anställda i Nacka kommunala skolor.

Lisa Petterson är lärare i svenska och samhällsorienterande
ämnen i åk 4-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: lisa.petterson@nacka.se

Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande
ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-05-07 15:51 av
Sidan uppdaterades 2019-05-28 10:04 av


Relaterat

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Miljön kan hjälpa eller stjälpa koncentrationen

Catrin Tufvesson har undersökt miljöfaktorer som påverkar koncentrationsförmågan hos barn med ADHD, Autism och Downs syndrom. Målet med hennes forskning har varit att ge förslag på hur man kan utforma en lärmiljö som är så stödjande som möjligt utifrån barnens särskilda behov. – Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte – både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.