Studier blev norm i stället för stök
Utveckla skolan nummer 7/2019: Att vända en negativ trend med sköldpaddor och råttor
Med hjälp av ett kollegialt samarbete med fokus på positiv förstärkning kunde lärarna på Saltsjöbadens Samskola bryta en negativ trend i två stökiga klasser. Eleverna fick ett bättre klassklimat och ett ökat studiefokus. Det konstaterar Lisa Petterson och Katarina Åkerman Gustafsson.
Varför ville ni skriva en artikel?
–Vi upptäckte att det arbete som vi hade gjort i våra respektive klasser hade fungerat bra. Ju mer vi studerade vad det var som hade fungerat, desto mer såg vi att det fanns en vetenskaplig grund bakom vårt arbete. Det fanns underlag för att skriva en artikel och vi upplevde att vi hade en beprövad erfarenhet som vi ville sprida. Vi ser också nu i efterhand att det är otroligt viktigt med reflektion kring varför vi gör som vi gör. Att då få skriva en artikel och verkligen gå på djupet och sitta i kollegiala samtal ger enormt mycket.
Vad handlar artikeln om?
–Om en metod som handlar om hur man kan vända en negativ trend i en klass för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur. Där studier blir norm i stället för stök.
– Vi hade båda tagit över klasser som var stökiga av olika skäl. Barnen gjorde så gott de kunde under rådande förutsättningar, men det fanns en kultur i klasserna som bidrog till att det blev rörigt och stökigt under lektioner och raster. Eleverna i en av klasserna såg på sin egen klass som en värstingklass. Vi kände att vi var tvungna att hitta en lösning för att skapa lugn och ordning.
– För att bryta den negativa trenden började Katarina pröva sig fram utifrån en idé från klassen. Då var det ingen metod, men när Lisa kom två år senare och berättade att hon hade samma problem i sin klass, tänkte Katarina att det som hade lyckats i hennes klass tidigare kanske kunde fungera även i Lisas klass. Tillsammans förfinade och förbättrade Lisa och Katarina metoden.
Vilka resultat har ni sett?
–Vi har ringat in några framgångsfaktorer som bidrog till att båda klasserna på sikt fick ett ökat studiefokus och ett bättre klassklimat. Det handlar om vikten av att ha ett kollegialt samarbete där arbetslaget runt eleverna har ett förhållningssätt med fokus på det positiva. På att förstärka goda beteenden och inte fastna i tjat. Vi såg också att ledarskapet i klassrummet är en annan framgångsfaktor. Som lärare behöver man vara en inspiratör som kan bjuda på ett mjukt och roligt ledarskap för att få med sig eleverna. En annan framgångsfaktor i vårt arbete var det visuella stödet och inslaget av spelifiering, eller gamefication. Vi gjorde planscher där eleverna i form av ett spel kunde få belöning och poäng för det som de gjorde bra. Ytterligare en framgångsfaktor var att vi fick grupperna att samarbeta. Slutligen handlar det om vikten av elevmedverkan. Eleverna fick bland annat vara med och diskutera vad som är en bra lektion och hur vi kan ha en rolig rast som gör att vi är redo för nästa lektion. Vi utgick även från elevernas intressen när vi kom på själva spelidén med olika tävlingsmoment.
– Vi kallar det för ett salutogent förhållningssätt med positiv förstärkning. Där man tror på det goda och förstärker det och försöker ignorera negativa beteenden.
Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Lusten från vår sida att gå in och gräva mer i vetenskap och få en vetenskaplig grund till vår beprövade erfarenhet har ökat. Det stärker vår profession, vilket är ett viktigt resultat för oss i vår yrkesroll.
– Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer. Det är en nyckel för att få syn på vad det är vi ska göra mer av och vad det är som vi ska sluta göra.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Vi har skrivit den här artikeln som våra kollegor kommer att kunna läsa. Vi är också arbetslagsledare för olika arbetslag, så vi har båda en ledarroll med uppgift att sprida skolutveckling, inspirera och handleda våra kollegor. Vi har även föreläst om vår artikel på en mässa som Nacka arrangerar för alla anställda i Nacka kommunala skolor.
Lisa Petterson är lärare i svenska och samhällsorienterande
ämnen i åk 4-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: lisa.petterson@nacka.se
Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande
ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se
Sidan publicerades 2019-05-07 15:51 av
Sidan uppdaterades 2019-05-28 10:04 av
