Studier blev norm i stället för stök

Utveckla skolan nummer 7/2019: Att vända en negativ trend med sköldpaddor och råttor

Katarina Åkerman Gustafsson och Lisa Pettersson är lärare på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Med hjälp av ett kollegialt samarbete med fokus på positiv förstärkning kunde lärarna på Saltsjöbadens Samskola bryta en negativ trend i två stökiga klasser. Eleverna fick ett bättre klassklimat och ett ökat studiefokus. Det konstaterar Lisa Petterson och Katarina Åkerman Gustafsson.

Varför ville ni skriva en artikel?

Vi upptäckte att det arbete som vi hade gjort i våra respektive klasser hade fungerat bra. Ju mer vi studerade vad det var som hade fungerat, desto mer såg vi att det fanns en vetenskaplig grund bakom vårt arbete. Det fanns underlag för att skriva en artikel och vi upplevde att vi hade en beprövad erfarenhet som vi ville sprida. Vi ser också nu i efterhand att det är otroligt viktigt med reflektion kring varför vi gör som vi gör. Att då få skriva en artikel och verkligen gå på djupet och sitta i kollegiala samtal ger enormt mycket.

Vad handlar artikeln om?

Om en metod som handlar om hur man kan vända en negativ trend i en klass för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur. Där studier blir norm i stället för stök.

– Vi hade båda tagit över klasser som var stökiga av olika skäl. Barnen gjorde så gott de kunde under rådande förutsättningar, men det fanns en kultur i klasserna som bidrog till att det blev rörigt och stökigt under lektioner och raster. Eleverna i en av klasserna såg på sin egen klass som en värstingklass. Vi kände att vi var tvungna att hitta en lösning för att skapa lugn och ordning.

– För att bryta den negativa trenden började Katarina pröva sig fram utifrån en idé från klassen. Då var det ingen metod, men när Lisa kom två år senare och berättade att hon hade samma problem i sin klass, tänkte Katarina att det som hade lyckats i hennes klass tidigare kanske kunde fungera även i Lisas klass. Tillsammans förfinade och förbättrade Lisa och Katarina metoden.

Vilka resultat har ni sett?

Vi har ringat in några framgångsfaktorer som bidrog till att båda klasserna på sikt fick ett ökat studiefokus och ett bättre klassklimat. Det handlar om vikten av att ha ett kollegialt samarbete där arbetslaget runt eleverna har ett förhållningssätt med fokus på det positiva. På att förstärka goda beteenden och inte fastna i tjat. Vi såg också att ledarskapet i klassrummet är en annan framgångsfaktor. Som lärare behöver man vara en inspiratör som kan bjuda på ett mjukt och roligt ledarskap för att få med sig eleverna. En annan framgångsfaktor i vårt arbete var det visuella stödet och inslaget av spelifiering, eller gamefication. Vi gjorde planscher där eleverna i form av ett spel kunde få belöning och poäng för det som de gjorde bra. Ytterligare en framgångsfaktor var att vi fick grupperna att samarbeta. Slutligen handlar det om vikten av elevmedverkan. Eleverna fick bland annat vara med och diskutera vad som är en bra lektion och hur vi kan ha en rolig rast som gör att vi är redo för nästa lektion. Vi utgick även från elevernas intressen när vi kom på själva spelidén med olika tävlingsmoment.

– Vi kallar det för ett salutogent förhållningssätt med positiv förstärkning. Där man tror på det goda och förstärker det och försöker ignorera negativa beteenden.

Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Lusten från vår sida att gå in och gräva mer i vetenskap och få en vetenskaplig grund till vår beprövade erfarenhet har ökat. Det stärker vår profession, vilket är ett viktigt resultat för oss i vår yrkesroll.

– Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer. Det är en nyckel för att få syn på vad det är vi ska göra mer av och vad det är som vi ska sluta göra. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

Vi har skrivit den här artikeln som våra kollegor kommer att kunna läsa. Vi är också arbetslagsledare för olika arbetslag, så vi har båda en ledarroll med uppgift att sprida skolutveckling, inspirera och handleda våra kollegor. Vi har även föreläst om vår artikel på en mässa som Nacka arrangerar för alla anställda i Nacka kommunala skolor.

Lisa Petterson är lärare i svenska och samhällsorienterande
ämnen i åk 4-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: lisa.petterson@nacka.se

Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande
ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-05-07 15:51 av
Sidan uppdaterades 2019-05-28 10:04 av


Relaterat

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Miljön kan hjälpa eller stjälpa koncentrationen

Catrin Tufvesson har undersökt miljöfaktorer som påverkar koncentrationsförmågan hos barn med ADHD, Autism och Downs syndrom. Målet med hennes forskning har varit att ge förslag på hur man kan utforma en lärmiljö som är så stödjande som möjligt utifrån barnens särskilda behov. – Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte – både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.