Studier blev norm i stället för stök

Utveckla skolan nummer 7/2019: Att vända en negativ trend med sköldpaddor och råttor

Katarina Åkerman Gustafsson och Lisa Pettersson är lärare på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Med hjälp av ett kollegialt samarbete med fokus på positiv förstärkning kunde lärarna på Saltsjöbadens Samskola bryta en negativ trend i två stökiga klasser. Eleverna fick ett bättre klassklimat och ett ökat studiefokus. Det konstaterar Lisa Petterson och Katarina Åkerman Gustafsson.

Varför ville ni skriva en artikel?

Vi upptäckte att det arbete som vi hade gjort i våra respektive klasser hade fungerat bra. Ju mer vi studerade vad det var som hade fungerat, desto mer såg vi att det fanns en vetenskaplig grund bakom vårt arbete. Det fanns underlag för att skriva en artikel och vi upplevde att vi hade en beprövad erfarenhet som vi ville sprida. Vi ser också nu i efterhand att det är otroligt viktigt med reflektion kring varför vi gör som vi gör. Att då få skriva en artikel och verkligen gå på djupet och sitta i kollegiala samtal ger enormt mycket.

Vad handlar artikeln om?

Om en metod som handlar om hur man kan vända en negativ trend i en klass för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur. Där studier blir norm i stället för stök.

– Vi hade båda tagit över klasser som var stökiga av olika skäl. Barnen gjorde så gott de kunde under rådande förutsättningar, men det fanns en kultur i klasserna som bidrog till att det blev rörigt och stökigt under lektioner och raster. Eleverna i en av klasserna såg på sin egen klass som en värstingklass. Vi kände att vi var tvungna att hitta en lösning för att skapa lugn och ordning.

– För att bryta den negativa trenden började Katarina pröva sig fram utifrån en idé från klassen. Då var det ingen metod, men när Lisa kom två år senare och berättade att hon hade samma problem i sin klass, tänkte Katarina att det som hade lyckats i hennes klass tidigare kanske kunde fungera även i Lisas klass. Tillsammans förfinade och förbättrade Lisa och Katarina metoden.

Vilka resultat har ni sett?

Vi har ringat in några framgångsfaktorer som bidrog till att båda klasserna på sikt fick ett ökat studiefokus och ett bättre klassklimat. Det handlar om vikten av att ha ett kollegialt samarbete där arbetslaget runt eleverna har ett förhållningssätt med fokus på det positiva. På att förstärka goda beteenden och inte fastna i tjat. Vi såg också att ledarskapet i klassrummet är en annan framgångsfaktor. Som lärare behöver man vara en inspiratör som kan bjuda på ett mjukt och roligt ledarskap för att få med sig eleverna. En annan framgångsfaktor i vårt arbete var det visuella stödet och inslaget av spelifiering, eller gamefication. Vi gjorde planscher där eleverna i form av ett spel kunde få belöning och poäng för det som de gjorde bra. Ytterligare en framgångsfaktor var att vi fick grupperna att samarbeta. Slutligen handlar det om vikten av elevmedverkan. Eleverna fick bland annat vara med och diskutera vad som är en bra lektion och hur vi kan ha en rolig rast som gör att vi är redo för nästa lektion. Vi utgick även från elevernas intressen när vi kom på själva spelidén med olika tävlingsmoment.

– Vi kallar det för ett salutogent förhållningssätt med positiv förstärkning. Där man tror på det goda och förstärker det och försöker ignorera negativa beteenden.

Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Lusten från vår sida att gå in och gräva mer i vetenskap och få en vetenskaplig grund till vår beprövade erfarenhet har ökat. Det stärker vår profession, vilket är ett viktigt resultat för oss i vår yrkesroll.

– Betydelsen av självreflektion har också blivit tydlig – som lärare måste man ge sig tid, och få tid, att reflektera över hur man vill vara som lärare och ledare och hur man kan hantera svåra situationer. Det är en nyckel för att få syn på vad det är vi ska göra mer av och vad det är som vi ska sluta göra. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

Vi har skrivit den här artikeln som våra kollegor kommer att kunna läsa. Vi är också arbetslagsledare för olika arbetslag, så vi har båda en ledarroll med uppgift att sprida skolutveckling, inspirera och handleda våra kollegor. Vi har även föreläst om vår artikel på en mässa som Nacka arrangerar för alla anställda i Nacka kommunala skolor.

Lisa Petterson är lärare i svenska och samhällsorienterande
ämnen i åk 4-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: lisa.petterson@nacka.se

Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande
ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-05-07 15:51 av
Sidan uppdaterades 2019-05-28 10:04 av


Relaterat

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Miljön kan hjälpa eller stjälpa koncentrationen

Catrin Tufvesson har undersökt miljöfaktorer som påverkar koncentrationsförmågan hos barn med ADHD, Autism och Downs syndrom. Målet med hennes forskning har varit att ge förslag på hur man kan utforma en lärmiljö som är så stödjande som möjligt utifrån barnens särskilda behov. – Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte – både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Teacher prioritizes mental health check-ins

Special-education teacher Gloria Makosy of Maryland shares in this Q&A how she has focused on students’ mental health.