Synligt lärande stärker självkänsla hos elever i anpassad skola
Den här utvecklingsartikeln är publicerad i serien Leda & Lära. Det betyder att den är granskad av Skolportens granskningsgrupp. Läs mer om Skolportens utvecklingsartiklar här.
Regelbundna avstämningar och reflekterande samtal stärker både lärande och självkänsla hos elever i anpassad skola. Det visar gymnasielärare Linda Holtby och Marie Lundin, pensionerad speciallärare på Carlforsska gymnasiet i Västerås i sin utvecklingsartikel.
Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?
– Ett viktigt skäl var för att vi under utvecklingsprogrammets gång insåg att det inte finns särskilt mycket forskning om elever i anpassad skola i allmänhet och kring deras medvetenhet om det egna lärandet i synnerhet. Vi blev överrumplade av de positiva resultat vi fick av vårt arbete och därför vill vi gärna sprida våra erfarenheter. Att skriva en artikel blev också ett sätt att på djupet analysera det egna arbetet.
Vad handlar artikeln om?
– Om hur lärare och elevassistenter vid Carlforsska gymnasiet som är en anpassad skola, samt Lidmanska gymnasiet i Västerås, har utvecklat en arbetsmodell som hjälper elever med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning att bli mer medvetna om sitt eget lärande. Artikeln bygger på loggböcker, mötesanteckningar och en intervju och beskriver hur modellen växt fram. Modellen består av så kallade ”exit tickets”, regelbundna avstämningar som syftar till att synliggöra kunskapsutvecklingen för elever.
– Konkret innebär exit ticket att eleverna inför varje nytt kunskapstema får svara på frågan om vad eleven vet om ämnet. Svaret skrivs exempelvis ned på en post-it-lapp. Halvvägs in i temat samt när temat avslutas, görs likadana avstämningar där eleverna får svara på samma fråga.
Med tiden såg vi fantastiska resultat, där eleverna gick från att inte skriva något svar alls till att med hela meningar beskriva vad de lärt sig.
Vilka resultat har ni sett?
– Med tiden såg vi fantastiska resultat, där eleverna gick från att inte skriva något svar alls vid första avstämningen till att med hela meningar beskriva vad de lärt sig. Den här metoden innebär att elevernas lärande blir tydligt för dem och vi såg hur deras självkänsla växte för varje avstämning.
– Under projektets gång fick vi modifiera modellen eftersom vi ganska snart märkte att det inte räckte med att eleverna fick beskriva sitt lärande visuellt på post-it-lappar. Därför la vi till reflekterande elevsamtal vid varje exit ticket och då hände något. Samtalen innebar att eleverna blev medvetna om sitt lärande på ett helt annat sätt. Det var en wow-känsla.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Vi lärare har blivit mycket mer medvetna om hur vi arbetar. Projektet har inneburit att vi utvecklat ett gemensamt pedagogiskt språk, vilket har fördjupat och stärkt våra pedagogiska samtal. Vi har fortsatt att arbeta med exit ticket och reflekterande samtal och diskuterar nu om, och hur, vi kan ta det hela vidare, exempelvis införa det på gruppnivå.
Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?
– Vi har berättat om projektet för lärare och övrig personal som arbetar i de treåriga gymnasieprogrammen, och de blev väldigt nyfikna. Det här är ju en metod som fungerar lika bra utanför den anpassade skolan. Vi har även blivit inbjudna och berätta om vårt projekt vid en så kallad ”Teach-meet” som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar.