Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Leda och lära nummer 1/2023: Att gå från att kunna Lpfö18 till att göra Lpfö18. En longitudinell studie i förskolan

Marie Kniest.

Låt utvecklingsarbete ta tid. Det råder Marie Kniest, extern konsult som skrivit en utvecklingsartikel om vad som krävs när förskolepersonal ska göra praktik av läroplanen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Tanken har funnits länge då jag arbetat som extern konsult i många år.  Några år efter att Svedala kommun deltagit i Ifousprogrammet ”Undervisning i förskolan” fick jag uppdraget att processleda kommunens arbete vidare med att mer konkret implementera Lpf 18 i Svedala kommuns förskolor.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om vad som krävs för att förskollärare och barnskötare och arbetslag ska kunna omsätta teorin i Lpf 18 till praktik. Med fokus på dessa två yrkesgrupper beskriver artikeln en del av processen kring ett två och ett halvt år långt utvecklingsarbetet vid Svedala kommuns förskolor. Artikeln bygger på enkäter med samtliga medarbetare i kommunens förskolor, fokusgruppsintervjuer, dialog och processavstämning i förskolornas olika arbetslag.   

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt har barnskötare och förskollärare fått syn på vad som krävs för att omsätta Lpf 18 till praktisk verksamhet i förskolan. Genom att bryta ned mål i läroplanen har medarbetarna fått fördjupad kunskap om vad målen innebär. Det i sig har skapat en större trygghet i det dagliga arbetet, saker och ting görs inte utan anledning utan har ett syfte som är kopplat till läroplanen. Tydligt är också att förskollärare och barnskötare har fått upp ögonen för vad det innebär att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. Ytterligare ett intressant resultat är att båda yrkesgrupper fått en ökad förståelse men också respekt för varandras kompetenser och uppgift. 

– Självfallet har utvecklingsarbetet inte skett utan skav, det ingår ju i alla processer. Problemen har sett lite olika ut i olika enheter. En stor fördel har varit att arbetet pågått under så lång tid som två och ett halvt år. Det har inneburit att frågor och problem har fått ta sin tid att lösa – man har kunnat testa och pröva sig fram.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att få vara del av ett så här ambitiöst utvecklingsarbete har varit mycket inspirerande. Som extern konsult är det viktigt att successivt fasa ut sig, meningen är ju att de i slutänden ska klara sig själva. Här är tidsaspekten central, att låta processer få ta tid borgar för en hållbar förändring.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag tar med mig Svedala som ett bra exempel på hur en kommun kan arbeta långsiktigt med utveckling. Framför allt att ge det tid.

Marie Kniest är extern processledare K&R Education i Svedala kommuns förskolor

Leda och lära nr 1/2023

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-05-17 14:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-05-22 10:44 av Susanne Sawander


Relaterat

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

TEMA: Utsatta barn i förskolan Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Utsatta barn i förskolan. Titta när det passar dig under en sexveckorsperiod.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens årliga konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Ta del av aktuell forskning och praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 8–9 november eller via webbkonferensen 16 november–7 december. Boka din plats till lägsta pris idag!

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser