Tre diskurser sätter tonen på arbetslagens samtal i förskolan

Samtalen om språkutveckling i förskolans arbetslag pendlar mellan det kollegiala, praktiska och pedagogiska. Det visar Rebecca Olsson, förstelärare på Arvidsborgs förskola i Kävlinge kommun, i sin utvecklingsartikel.  

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det simpla svaret är för att jag gillar att skriva! Det är både spännande och utmanande att forska om sin egen verksamhet. Något jag också upptäckt är att det inom mitt ämne för artikeln behövs mer fördjupad kunskap inom det förskoledidaktiska fältet.   

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolepedagoger och barnskötare pratar om sin medverkan i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Språkutvecklande förskola. Artikeln bygger på fokusgruppsintervjuer med fyra arbetslag som deltagit i programmet. I intervjuerna har de resonerat och pratat om vad det innebär att delta i ett FoU-program, vad som har varit utmanande eller lätt. En viktig poäng är att hela arbetslaget, det vill säga både förskollärare och barnskötare, ingår i studien.

Det finns en stor handlingskraft i att medarbetarna själva formulerar de frågor som de vill undersöka.

Rebecca Olsson

Vilka resultat har du sett?

– Det centrala resultatet är att jag identifierat tre samlade sätt om hur arbetslag pratar om språkutvecklande arbetssätt inom ramen för FoU-programmet. De är: pedagogiskt, kollegialt samt praktiskt. Dessa tre sätt att prata samspelar och flyter hela tiden in i varandra, vilket var väldigt häftigt att upptäcka.

– Pedagogerna talar mycket om ett ”vi”, exempelvis hur ”vi ska göra för att skapa språkutveckling i förskolan”, vilket omfattar den kollegiala diskursen. Samtalen kunde sedan löpa vidare till den praktiska diskursen, vilket ofta handlar om själva görandet. Hur ska detta genomföras? Den pedagogiska diskursen omfattar frågor kring förutsättningar och organisation.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Projektet har bidragit till en ökad förståelse för hur viktigt det är att skapa delaktighet hos alla medarbetare i ett utvecklingsarbete. Vissa av arbetslagen hade själva formulerat sina forskningsfrågor i FoU-programmet, andra arbetslag hade fått undersöka en fråga som formulerats ovanifrån. Självklart måste en del frågor beslutas uppifrån, men det finns en stor handlingskraft i att medarbetarna själva formulerar de frågor som de vill undersöka. Jag menar att det är av stor vikt att hitta sina egna så kallade ”skav”, och att sätta ord på och undersöka dem.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Framför allt genom att uppmuntra pedagogerna att utveckla sin egen verksamhet genom att själva försöka identifiera de där ”skaven” – det är genom dem som utveckling kan ske. Jag hoppas också att jag kan få tillfälle att presentera mina resultat på en kommande lärarkonferens.