Tydlig undervisning med modellering

Leda och lära nummer 7/2022: ”Från kaotisk oro till fokuserad skrivning” Aktionsforskning om att modellera skrivandet i engelskundervisning på gymnasiet

Frida Ejervall.

När engelskläraren Frida Ejervall ville hitta nya metoder för att undervisa skrivning provade hon modellering. Trots sin egen tveksamhet till effekten, var eleverna positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Framför allt såg jag skrivandet som en rolig utmaning, men det var också ett sätt att djupare analysera det arbete jag gjort inom Ifousprogrammet ”Lärares praktik och profession” som vi deltagit i. Ifous bistod med handledning i skrivandet och det var väldigt värdefullt.

Vad handlar artikeln om?

– Om att genom modellering undervisa skrivprocess av uppsats på engelska. Upprinnelsen till projektet var att många elever upplever uppsatsskrivande som svårt, något som också återspeglats i elevernas resultat. Jag ville se hur modellering kunde hjälpa eleverna att utveckla sina skrivprocesser. Modellering innebär att jag som lärare steg för steg förklarar hur jag tänker när jag skriver en uppsats. Poängen med modellering är att ge eleverna ett slags manual för hur en text läggs upp. Jag gjorde aktionerna i två omgångar, en i årskurs 1 då eleverna skulle skriva en debatterande uppsats samt ett år senare när samma elever skulle skriva en argumenterande uppsats på engelska. Jag hade förberett modelleringen med instruktioner i power-point där jag bland annat visade hur man kan arbeta med mind-maps, hur man väljer ut vad man ska ta med i sin text och hur texten sedan byggs upp. Den första aktionen, i årskurs 1 blev väldigt passiv för eleverna eftersom undervisningen dominerades av att jag pratade medan jag höll på att skriva. Aktionen året därpå hade jag därför modifierat lektionen genom att då och då sticka in några frågor i syfte att få till lite mer interaktion med eleverna.

– Utvärderingen gjordes både utifrån mitt och elevernas perspektiv. Dels fick eleverna snabbutvärdera undervisningen direkt efter lektionen genom ”tummen upp” eller ”tummen ned” utifrån frågan om de lärt sig något, dels gjorde jag djupintervjuer med tre elever efter båda aktionerna. Efter den andra aktionen fick eleverna dessutom utvärdera lektionen skriftligt. Min egen utvärdering bygger på mina egna loggar – tankar och reflektioner – som jag skrev ned direkt efter de båda undervisningstillfällena, dessutom videofilmande jag mig själv under lektionerna.

”Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på eleverna. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.”

Vilka resultat har du sett?

– Utifrån mitt eget lärarperspektiv drog jag slutsatsen att modellering gör undervisningen ganska tråkigt. Ofta tänkte jag att ”orkar de verkligen lyssna på mig när jag står och pratar så här länge?” Det kändes ovant och inte så bra att vara den som pratade mest på lektionerna. Elevernas upplevelse verkar dock vara en annan. Merparten var väldigt positiva och pekade framför allt på att modelleringen gjorde undervisningen tydlig och att de förstod. En elev sa träffande att ”du visade hur, inte bara att”. Sammanfattningsvis drar jag därför slutsatsen att modellering är ett bra inslag som tydliggör vad som förväntas av eleverna.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Idag inkluderar jag modellering som en del i undervisningen, även i ämnet historia som jag också undervisar i. Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på vad eleverna tycker. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har pratat om det vid ett par tillfällen med kollegor här på skolan och tanken är att jag ska berätta om arbetet för hela personalgruppen. Jag vet också att det finns intresse från övriga NTI-gymnasier i landet, kanske blir det en digital presentation för dem så småningom.

Frida Ejervall är lärare på NTI gymnasiet Johanneberg i Göteborg.

Leda och lära nr 7/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-27 15:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-02 17:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

DIGITAL KURS – Undervisa i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg med kursledare Sara Bruun. Kursen ger dig information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser