Tydlig undervisning med modellering

Leda och lära nummer 7/2022: ”Från kaotisk oro till fokuserad skrivning” Aktionsforskning om att modellera skrivandet i engelskundervisning på gymnasiet

Frida Ejervall.

När engelskläraren Frida Ejervall ville hitta nya metoder för att undervisa skrivning provade hon modellering. Trots sin egen tveksamhet till effekten, var eleverna positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Framför allt såg jag skrivandet som en rolig utmaning, men det var också ett sätt att djupare analysera det arbete jag gjort inom Ifousprogrammet ”Lärares praktik och profession” som vi deltagit i. Ifous bistod med handledning i skrivandet och det var väldigt värdefullt.

Vad handlar artikeln om?

– Om att genom modellering undervisa skrivprocess av uppsats på engelska. Upprinnelsen till projektet var att många elever upplever uppsatsskrivande som svårt, något som också återspeglats i elevernas resultat. Jag ville se hur modellering kunde hjälpa eleverna att utveckla sina skrivprocesser. Modellering innebär att jag som lärare steg för steg förklarar hur jag tänker när jag skriver en uppsats. Poängen med modellering är att ge eleverna ett slags manual för hur en text läggs upp. Jag gjorde aktionerna i två omgångar, en i årskurs 1 då eleverna skulle skriva en debatterande uppsats samt ett år senare när samma elever skulle skriva en argumenterande uppsats på engelska. Jag hade förberett modelleringen med instruktioner i power-point där jag bland annat visade hur man kan arbeta med mind-maps, hur man väljer ut vad man ska ta med i sin text och hur texten sedan byggs upp. Den första aktionen, i årskurs 1 blev väldigt passiv för eleverna eftersom undervisningen dominerades av att jag pratade medan jag höll på att skriva. Aktionen året därpå hade jag därför modifierat lektionen genom att då och då sticka in några frågor i syfte att få till lite mer interaktion med eleverna.

– Utvärderingen gjordes både utifrån mitt och elevernas perspektiv. Dels fick eleverna snabbutvärdera undervisningen direkt efter lektionen genom ”tummen upp” eller ”tummen ned” utifrån frågan om de lärt sig något, dels gjorde jag djupintervjuer med tre elever efter båda aktionerna. Efter den andra aktionen fick eleverna dessutom utvärdera lektionen skriftligt. Min egen utvärdering bygger på mina egna loggar – tankar och reflektioner – som jag skrev ned direkt efter de båda undervisningstillfällena, dessutom videofilmande jag mig själv under lektionerna.

”Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på eleverna. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.”

Vilka resultat har du sett?

– Utifrån mitt eget lärarperspektiv drog jag slutsatsen att modellering gör undervisningen ganska tråkigt. Ofta tänkte jag att ”orkar de verkligen lyssna på mig när jag står och pratar så här länge?” Det kändes ovant och inte så bra att vara den som pratade mest på lektionerna. Elevernas upplevelse verkar dock vara en annan. Merparten var väldigt positiva och pekade framför allt på att modelleringen gjorde undervisningen tydlig och att de förstod. En elev sa träffande att ”du visade hur, inte bara att”. Sammanfattningsvis drar jag därför slutsatsen att modellering är ett bra inslag som tydliggör vad som förväntas av eleverna.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Idag inkluderar jag modellering som en del i undervisningen, även i ämnet historia som jag också undervisar i. Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på vad eleverna tycker. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har pratat om det vid ett par tillfällen med kollegor här på skolan och tanken är att jag ska berätta om arbetet för hela personalgruppen. Jag vet också att det finns intresse från övriga NTI-gymnasier i landet, kanske blir det en digital presentation för dem så småningom.

Frida Ejervall är lärare på NTI gymnasiet Johanneberg i Göteborg.

Leda och lära nr 7/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-27 15:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-02 17:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Ny digital kurs med Sara Bruun – Undervisa i engelska med digitala verktyg

I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Du får kunskap om hur du väljer rätt verktyg, hur de fungerar och hur de bidrar till bättre språkkunskaper. Målet är att du ska bli mer medveten och tryggare i undervisningen. Kursintyg ingår!

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.