Tydlig undervisning med modellering

Leda och lära nummer 7/2022: ”Från kaotisk oro till fokuserad skrivning” Aktionsforskning om att modellera skrivandet i engelskundervisning på gymnasiet

Frida Ejervall.

När engelskläraren Frida Ejervall ville hitta nya metoder för att undervisa skrivning provade hon modellering. Trots sin egen tveksamhet till effekten, var eleverna positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Framför allt såg jag skrivandet som en rolig utmaning, men det var också ett sätt att djupare analysera det arbete jag gjort inom Ifousprogrammet ”Lärares praktik och profession” som vi deltagit i. Ifous bistod med handledning i skrivandet och det var väldigt värdefullt.

Vad handlar artikeln om?

– Om att genom modellering undervisa skrivprocess av uppsats på engelska. Upprinnelsen till projektet var att många elever upplever uppsatsskrivande som svårt, något som också återspeglats i elevernas resultat. Jag ville se hur modellering kunde hjälpa eleverna att utveckla sina skrivprocesser. Modellering innebär att jag som lärare steg för steg förklarar hur jag tänker när jag skriver en uppsats. Poängen med modellering är att ge eleverna ett slags manual för hur en text läggs upp. Jag gjorde aktionerna i två omgångar, en i årskurs 1 då eleverna skulle skriva en debatterande uppsats samt ett år senare när samma elever skulle skriva en argumenterande uppsats på engelska. Jag hade förberett modelleringen med instruktioner i power-point där jag bland annat visade hur man kan arbeta med mind-maps, hur man väljer ut vad man ska ta med i sin text och hur texten sedan byggs upp. Den första aktionen, i årskurs 1 blev väldigt passiv för eleverna eftersom undervisningen dominerades av att jag pratade medan jag höll på att skriva. Aktionen året därpå hade jag därför modifierat lektionen genom att då och då sticka in några frågor i syfte att få till lite mer interaktion med eleverna.

– Utvärderingen gjordes både utifrån mitt och elevernas perspektiv. Dels fick eleverna snabbutvärdera undervisningen direkt efter lektionen genom ”tummen upp” eller ”tummen ned” utifrån frågan om de lärt sig något, dels gjorde jag djupintervjuer med tre elever efter båda aktionerna. Efter den andra aktionen fick eleverna dessutom utvärdera lektionen skriftligt. Min egen utvärdering bygger på mina egna loggar – tankar och reflektioner – som jag skrev ned direkt efter de båda undervisningstillfällena, dessutom videofilmande jag mig själv under lektionerna.

”Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på eleverna. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.”

Vilka resultat har du sett?

– Utifrån mitt eget lärarperspektiv drog jag slutsatsen att modellering gör undervisningen ganska tråkigt. Ofta tänkte jag att ”orkar de verkligen lyssna på mig när jag står och pratar så här länge?” Det kändes ovant och inte så bra att vara den som pratade mest på lektionerna. Elevernas upplevelse verkar dock vara en annan. Merparten var väldigt positiva och pekade framför allt på att modelleringen gjorde undervisningen tydlig och att de förstod. En elev sa träffande att ”du visade hur, inte bara att”. Sammanfattningsvis drar jag därför slutsatsen att modellering är ett bra inslag som tydliggör vad som förväntas av eleverna.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Idag inkluderar jag modellering som en del i undervisningen, även i ämnet historia som jag också undervisar i. Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på vad eleverna tycker. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har pratat om det vid ett par tillfällen med kollegor här på skolan och tanken är att jag ska berätta om arbetet för hela personalgruppen. Jag vet också att det finns intresse från övriga NTI-gymnasier i landet, kanske blir det en digital presentation för dem så småningom.

Frida Ejervall är lärare på NTI gymnasiet Johanneberg i Göteborg.

Leda och lära nr 7/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-27 15:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-02 17:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Digital kurs med Sara Bruun – Undervisa i engelska med digitala verktyg

I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Du får kunskap om hur du väljer rätt verktyg, hur de fungerar och hur de bidrar till bättre språkkunskaper. Målet är att du ska bli mer medveten och tryggare i undervisningen. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer