Tydlig undervisning med modellering

Leda och lära nummer 7/2022: ”Från kaotisk oro till fokuserad skrivning” Aktionsforskning om att modellera skrivandet i engelskundervisning på gymnasiet

Frida Ejervall.

När engelskläraren Frida Ejervall ville hitta nya metoder för att undervisa skrivning provade hon modellering. Trots sin egen tveksamhet till effekten, var eleverna positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Framför allt såg jag skrivandet som en rolig utmaning, men det var också ett sätt att djupare analysera det arbete jag gjort inom Ifousprogrammet ”Lärares praktik och profession” som vi deltagit i. Ifous bistod med handledning i skrivandet och det var väldigt värdefullt.

Vad handlar artikeln om?

– Om att genom modellering undervisa skrivprocess av uppsats på engelska. Upprinnelsen till projektet var att många elever upplever uppsatsskrivande som svårt, något som också återspeglats i elevernas resultat. Jag ville se hur modellering kunde hjälpa eleverna att utveckla sina skrivprocesser. Modellering innebär att jag som lärare steg för steg förklarar hur jag tänker när jag skriver en uppsats. Poängen med modellering är att ge eleverna ett slags manual för hur en text läggs upp. Jag gjorde aktionerna i två omgångar, en i årskurs 1 då eleverna skulle skriva en debatterande uppsats samt ett år senare när samma elever skulle skriva en argumenterande uppsats på engelska. Jag hade förberett modelleringen med instruktioner i power-point där jag bland annat visade hur man kan arbeta med mind-maps, hur man väljer ut vad man ska ta med i sin text och hur texten sedan byggs upp. Den första aktionen, i årskurs 1 blev väldigt passiv för eleverna eftersom undervisningen dominerades av att jag pratade medan jag höll på att skriva. Aktionen året därpå hade jag därför modifierat lektionen genom att då och då sticka in några frågor i syfte att få till lite mer interaktion med eleverna.

– Utvärderingen gjordes både utifrån mitt och elevernas perspektiv. Dels fick eleverna snabbutvärdera undervisningen direkt efter lektionen genom ”tummen upp” eller ”tummen ned” utifrån frågan om de lärt sig något, dels gjorde jag djupintervjuer med tre elever efter båda aktionerna. Efter den andra aktionen fick eleverna dessutom utvärdera lektionen skriftligt. Min egen utvärdering bygger på mina egna loggar – tankar och reflektioner – som jag skrev ned direkt efter de båda undervisningstillfällena, dessutom videofilmande jag mig själv under lektionerna.

”Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på eleverna. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.”

Vilka resultat har du sett?

– Utifrån mitt eget lärarperspektiv drog jag slutsatsen att modellering gör undervisningen ganska tråkigt. Ofta tänkte jag att ”orkar de verkligen lyssna på mig när jag står och pratar så här länge?” Det kändes ovant och inte så bra att vara den som pratade mest på lektionerna. Elevernas upplevelse verkar dock vara en annan. Merparten var väldigt positiva och pekade framför allt på att modelleringen gjorde undervisningen tydlig och att de förstod. En elev sa träffande att ”du visade hur, inte bara att”. Sammanfattningsvis drar jag därför slutsatsen att modellering är ett bra inslag som tydliggör vad som förväntas av eleverna.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Idag inkluderar jag modellering som en del i undervisningen, även i ämnet historia som jag också undervisar i. Projektet har lärt mig hur viktigt det är att också lyssna på vad eleverna tycker. Hade jag inte gjort det hade jag kanske avfärdat det här sättet att arbeta på.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har pratat om det vid ett par tillfällen med kollegor här på skolan och tanken är att jag ska berätta om arbetet för hela personalgruppen. Jag vet också att det finns intresse från övriga NTI-gymnasier i landet, kanske blir det en digital presentation för dem så småningom.

Frida Ejervall är lärare på NTI gymnasiet Johanneberg i Göteborg.

Leda och lära nr 7/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-04-27 15:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-02 17:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Flexibel digital kurs med Sara Bruun! I den här kursen får du information och råd om hur du kan jobba med digitala verktyg på ett målinriktat, autentiskt och kreativt sätt i engelska. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!