Utforskande undervisning i programmering

Leda och lära nummer 3 2022: Att främja datalogiskt tänkande i förskoleklassen – barn kan mer än vi tror

Åsa Chibas.

Genom att utforska och experimentera kan elever i förskoleklass utveckla kunskaper i programmering. Det visar lärare Åsa Chibas som tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang, skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklasser inom Ifous FoU-program Programmering i ämnesundervisningen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade ingen tanke på att skriva en artikel men under Ifous-programmet blev jag tillfrågad av forskarna som deltog i programmet och som observerade i klassrummet. Det har både forskats och skrivits en hel del om programmering i såväl förskola som grundskola men betydligt mindre när det handlar om elever i förskoleklass.

Vad handlar artikeln om?

– Om undervisning i programmering i tre förskoleklasser. Syftet med projektet var att utveckla undervisningen i programmering och artikeln bygger på klassrumsobservationer med fokus på lektionsplanering, lektionsaktiviteter, uppföljning och utvärdering. Utvärderingen har kopplats till mål och syfte med lektionerna. Eleverna jobbade både i större grupper, två och två samt på egen hand. Som hårdvara har eleverna till stor del använt iPads och klassrummen var utrustade med en stor skärm där lärares och elevers iPads har projicerats.

Vilka resultat har du sett?

– Den didaktiska strategin att ställa specifika frågor till eleverna och låta dem undersöka och pröva att programmera tillsammans, har inneburit att eleverna har utvecklat kunskaper i programmering i sin egen takt och att de har en bra grund inför årskurs 1. Det här utforskande sättet att arbeta på väcker också elevernas intresse. Vi såg också att intresset och engagemanget lika stort bland pojkar och flickor.

– Resultaten visar att eleverna också fick möjlighet att utveckla datalogiskt tänkande kring sekvensering, testning och felsökning, men också att uttrycka sig, samarbeta och ifrågasätta. En viktig slutsats är att oavsett vilket programmeringsverktyg och vilken miljö som används, kräver utveckling av förskoleklasselevers datalogiska tänkande en systematisk didaktisk planering. Men kanske viktigast av allt, att lärandeaktiviteter äger rum i en miljö där eleverna känner sig trygga och som möjliggör kreativ utforskning och experimenterande.

”Att låta eleverna undersöka och pröva att programmera tillsammans, har inneburit att de har utvecklat kunskaper i programmering i sin egen takt och att de har en bra grund inför årskurs 1.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att som lärare få feedback av forskare direkt i klassrummet har varit oerhört givande och utvecklande. Deras stöd har också inneburit en bekräftelse på att vi arbetar på rätt spår.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Det är kanske den största utmaningen av alla. På min skola har representanter från samtliga stadier deltagit i Ifous-programmet och tillsammans har vi formulerat ett dokument som ligger till grund för hur vi vill att progressionen i programmeringsundervisningen ska vara på skolan, från förskoleklass till årskurs 9. Vidare har vi startat ett samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1 kring programmeringsundervisningen.

Åsa Chibás, lärare i förskoleklass, Freinetskolan Hugin, Norrtälje
Jalal Nouri, docent, Stockholms universitet
Eva Norén, docent, Stockholms universitet
Lechen Zhang, doktorand, Stockholms universitet

Leda och lära nr 3/2022

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2022-01-27 08:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-28 14:11 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser