Utforskande undervisning i programmering

Leda och lära nummer 3 2022: Att främja datalogiskt tänkande i förskoleklassen – barn kan mer än vi tror

Åsa Chibas.

Genom att utforska och experimentera kan elever i förskoleklass utveckla kunskaper i programmering. Det visar lärare Åsa Chibas som tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang, skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklasser inom Ifous FoU-program Programmering i ämnesundervisningen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade ingen tanke på att skriva en artikel men under Ifous-programmet blev jag tillfrågad av forskarna som deltog i programmet och som observerade i klassrummet. Det har både forskats och skrivits en hel del om programmering i såväl förskola som grundskola men betydligt mindre när det handlar om elever i förskoleklass.

Vad handlar artikeln om?

– Om undervisning i programmering i tre förskoleklasser. Syftet med projektet var att utveckla undervisningen i programmering och artikeln bygger på klassrumsobservationer med fokus på lektionsplanering, lektionsaktiviteter, uppföljning och utvärdering. Utvärderingen har kopplats till mål och syfte med lektionerna. Eleverna jobbade både i större grupper, två och två samt på egen hand. Som hårdvara har eleverna till stor del använt iPads och klassrummen var utrustade med en stor skärm där lärares och elevers iPads har projicerats.

Vilka resultat har du sett?

– Den didaktiska strategin att ställa specifika frågor till eleverna och låta dem undersöka och pröva att programmera tillsammans, har inneburit att eleverna har utvecklat kunskaper i programmering i sin egen takt och att de har en bra grund inför årskurs 1. Det här utforskande sättet att arbeta på väcker också elevernas intresse. Vi såg också att intresset och engagemanget lika stort bland pojkar och flickor.

– Resultaten visar att eleverna också fick möjlighet att utveckla datalogiskt tänkande kring sekvensering, testning och felsökning, men också att uttrycka sig, samarbeta och ifrågasätta. En viktig slutsats är att oavsett vilket programmeringsverktyg och vilken miljö som används, kräver utveckling av förskoleklasselevers datalogiska tänkande en systematisk didaktisk planering. Men kanske viktigast av allt, att lärandeaktiviteter äger rum i en miljö där eleverna känner sig trygga och som möjliggör kreativ utforskning och experimenterande.

”Att låta eleverna undersöka och pröva att programmera tillsammans, har inneburit att de har utvecklat kunskaper i programmering i sin egen takt och att de har en bra grund inför årskurs 1.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att som lärare få feedback av forskare direkt i klassrummet har varit oerhört givande och utvecklande. Deras stöd har också inneburit en bekräftelse på att vi arbetar på rätt spår.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Det är kanske den största utmaningen av alla. På min skola har representanter från samtliga stadier deltagit i Ifous-programmet och tillsammans har vi formulerat ett dokument som ligger till grund för hur vi vill att progressionen i programmeringsundervisningen ska vara på skolan, från förskoleklass till årskurs 9. Vidare har vi startat ett samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1 kring programmeringsundervisningen.

Åsa Chibás, lärare i förskoleklass, Freinetskolan Hugin, Norrtälje
Jalal Nouri, docent, Stockholms universitet
Eva Norén, docent, Stockholms universitet
Lechen Zhang, doktorand, Stockholms universitet

Leda och lära nr 3/2022

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2022-01-27 08:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-28 14:11 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!