Hoppa till sidinnehåll

Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Publicerad:2011-12-09
Uppdaterad:2012-09-18
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning. Vår förhoppning var att rapporten skall synliggöra hur dessa grupper fungerar och därmed även ge ett underlag för en diskussion om den ordinarie verksamhetens funktion.

Frågeställningarna i rapporten kom att bli: Hur många elever når behörighet till gymnasieskolan och hur lyckas de där? Hur arbetar man i de särskilda undervisningsgrupperna? Hur ser elever och personal på verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen? Den första frågeställningen besvarades med genom en kvantitativ kartläggning av 94 elever. För att besvara de två senare frågeställningarna genomfördes intervjuer främst med lärare, elever och före detta elever vilket kompletterades med observation av de pågående verksamheterna.

Resultaten pekar mot att de två verksamheterna ger kvalitativt olika intryck. I den ena gruppen med utagerande elever var intrycket att verksamheten var ett sätt att flytta besvärliga elever ur den ordinarie verksamheten och att en särlösning kräver mycket hög kvalitet och kompetens om den skall fungera som den särskilda utbildningsinsats som eleven har rätt till. Fokus på elevernas lärande tycktes underordnat att ’få något gjort’ och upprätthålla en normalitet och att lära eleverna att bli elever. På den andra enheten fanns företrädesvis elever med olika funktionsskiljande diagnoser som autismspektrumstörning eller ADHD. Intrycket här är det av en verksamhet med hög kvalitet där elever dagligen befinner sig i ett koncentrerat och starkt inramat arbete. Eleven vet alltid vad de skall göra och planerar med handledning sin morgondag. Självkännedom och lärprocess medvetandegörs och stöttas i vardagsarbetet. Elevernas tidigare skolerfarenheter är överlag väldigt negativa och trots extra resurser upplever de att helklasslösningar inte har fungerat och de är mot denna bakgrund nöjda med nuvarande lösning på sin skolgång. Kvantitativt kan för båda verksamheterna dock konstateras att det totalt sett är det endast 27 procent av de 94 eleverna som blivit behöriga till gymnasiet. Av de 28 elever som med normal studietakt kunde ha gått ut gymnasiet är det två elever som uppnått slutbetyg.

Läs rapporten: Inkludering eller särlösning – Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Författare: Pernilla Andersson Varga och Mats Widigson, forskande lärare vid Center för Skolutveckling, CfS, samt Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning, CUL.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev