Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning. Vår förhoppning var att rapporten skall synliggöra hur dessa grupper fungerar och därmed även ge ett underlag för en diskussion om den ordinarie verksamhetens funktion.

Frågeställningarna i rapporten kom att bli: Hur många elever når behörighet till gymnasieskolan och hur lyckas de där? Hur arbetar man i de särskilda undervisningsgrupperna? Hur ser elever och personal på verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen? Den första frågeställningen besvarades med genom en kvantitativ kartläggning av 94 elever. För att besvara de två senare frågeställningarna genomfördes intervjuer främst med lärare, elever och före detta elever vilket kompletterades med observation av de pågående verksamheterna.

Resultaten pekar mot att de två verksamheterna ger kvalitativt olika intryck. I den ena gruppen med utagerande elever var intrycket att verksamheten var ett sätt att flytta besvärliga elever ur den ordinarie verksamheten och att en särlösning kräver mycket hög kvalitet och kompetens om den skall fungera som den särskilda utbildningsinsats som eleven har rätt till. Fokus på elevernas lärande tycktes underordnat att ’få något gjort’ och upprätthålla en normalitet och att lära eleverna att bli elever. På den andra enheten fanns företrädesvis elever med olika funktionsskiljande diagnoser som autismspektrumstörning eller ADHD. Intrycket här är det av en verksamhet med hög kvalitet där elever dagligen befinner sig i ett koncentrerat och starkt inramat arbete. Eleven vet alltid vad de skall göra och planerar med handledning sin morgondag. Självkännedom och lärprocess medvetandegörs och stöttas i vardagsarbetet. Elevernas tidigare skolerfarenheter är överlag väldigt negativa och trots extra resurser upplever de att helklasslösningar inte har fungerat och de är mot denna bakgrund nöjda med nuvarande lösning på sin skolgång. Kvantitativt kan för båda verksamheterna dock konstateras att det totalt sett är det endast 27 procent av de 94 eleverna som blivit behöriga till gymnasiet. Av de 28 elever som med normal studietakt kunde ha gått ut gymnasiet är det två elever som uppnått slutbetyg.

Läs rapporten: Inkludering eller särlösning – Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Författare: Pernilla Andersson Varga och Mats Widigson, forskande lärare vid Center för Skolutveckling, CfS, samt Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning, CUL.

Sidan publicerades 2011-12-09 13:43 av
Sidan uppdaterades 2012-09-18 13:46 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser