Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Leda och Lära nummer 7/2021: ”En utvecklingsprocess under längre tid gör att förändringsarbetet blir på riktigt”. Sfi-lärares upplevelse av kollegialt lärande genom ett FoU-programs strukturerade arbetsgång

Philippa Börjesson och Leonora Lippig-Singewald.

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det konstaterar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det var av flera skäl, och ett skäl var att vi ville dokumentera det utvecklingsarbete som vi deltagit i under tre år, det vill säga Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.  Vi är båda intresserade av forskning och skolutveckling och FoU-programmet gav oss en unik möjlighet att knyta ihop den egna yrkeserfarenheten med aktuell forskning. Ytterligare ett skäl var att vi ville undersöka effekten av det här utvecklingsprogrammet på ett bredare plan.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har genom en enkät undersökt hur deltagande lärare har upplevt FoU-programmet, vad de anser att programmet bidragit med men också vilka hinder och möjligheter som upplevts under programmets gång. Vi studerade programmets strukturerade arbetsgång. Vårt fokus var aktiviteterna: läsning av en forskningsartikel som sedan diskuterades i grupper, att därefter gemensamt designa ett undervisningsmoment som genomfördes i klassrummet och samtidigt observerades av en kollega. Den här processen pågick i flera cykler. Vi fick en hög svarsfrekvens på vår enkät, hela 97 procent. Lärarna i studien arbetar med sfi på skolor från olika delar av landet i såväl egen som privat regi.

Vilka resultat har ni sett?

– FoU-programmets största bidrag är, enligt lärarna, det kollegiala lärandet. Mer specifikt att tillsammans med kollegor få designa undervisningsaktiviteter, genomföra dem och att observera när en kollega genomför sitt undervisningsmoment. Vår tolkning är att detta är konkret och nära kopplat till den egna praktiken och därför lätt att ta till sig. Intressant är att många lärare uttryckte ett stort intresse för skolforskning, samtidigt visar våra resultat att lärarna upplevde att det emellanåt var svårt och krångligt att läsa forskningsartiklarna.     

”Vi fått en ökad förståelse för att kollegialt lärande behöver tid för att förankras och därmed lägga grund för en långsiktig och hållbar utveckling.”

– Läraryrket är till stor del ett ensamarbete och vår artikel belyser vikten av att få utveckla det kollegiala lärandet. Samtidigt visar resultaten att programmet främst har utvecklat det individuella lärandet snarare än det kollektiva lärandet. Vår slutsats är att det är viktigt att skolutveckling av den här typen inkluderar samtliga lärare, just för att undvika att skapa en grupp i gruppen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt har vi fått en ökad förståelse för att kollegialt lärande behöver tid för att förankras och på så vis lägga grund för en långsiktig och hållbar utveckling. Vi ska ärligt erkänna att det rådde stor förvirring under programmets första år. Men efterhand lärde vi oss arbetsgången och framför allt väcktes insikten om den egna rollen som medskapande av en utvecklingsprocess. Det här är inga självklarheter utan måste få ta tid.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Kollegialt lärande står högt på dagordning hos vår arbetsgivare, Stockholms stad, och det pågår flera arbeten kring det. Idag arbetar vi båda med systematiskt kvalitetsarbete och processleder lärargrupper på olika nivåer kring just kollegialt lärande.

Leonora Lippig-Singewald är strateg på Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholm stad.
Philippa Börjesson är regional utbildningschef Stockholm, Hermods.

Leda & lära nr 7/2021

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 17:05 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-07 13:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

En forskningscirkel gav tre lärare möjlighet att studera vad som hände i skolans korridor i anslutning till lektionsstart. Det blev ett kraftfullt verktyg för att beforska den egna verksamheten, men också för upptäcka områden som behövde utvecklas och stärkas, berättar lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman.

Whiteboards gör eleverna aktiva och engagerade

Att använda whiteboards i klassrummet gav mer aktivitet och större delaktighet hos Mikael Sjöströms elever. Whiteboarden blir som ett verktyg för tänkandet, menar Mikael Sjöström, IT-pedagog på Neglinge skola i Nacka.

Skolan och hållbar omställning

På vilket sätt ska skolan och undervisningen bidra till hållbar utveckling? Det har Ellen Almers undersökt i en artikel om handlingskompetens.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer