Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Leda och Lära nummer 7/2021: ”En utvecklingsprocess under längre tid gör att förändringsarbetet blir på riktigt”. Sfi-lärares upplevelse av kollegialt lärande genom ett FoU-programs strukturerade arbetsgång

Philippa Börjesson och Leonora Lippig-Singewald.

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det konstaterar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det var av flera skäl, och ett skäl var att vi ville dokumentera det utvecklingsarbete som vi deltagit i under tre år, det vill säga Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.  Vi är båda intresserade av forskning och skolutveckling och FoU-programmet gav oss en unik möjlighet att knyta ihop den egna yrkeserfarenheten med aktuell forskning. Ytterligare ett skäl var att vi ville undersöka effekten av det här utvecklingsprogrammet på ett bredare plan.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har genom en enkät undersökt hur deltagande lärare har upplevt FoU-programmet, vad de anser att programmet bidragit med men också vilka hinder och möjligheter som upplevts under programmets gång. Vi studerade programmets strukturerade arbetsgång. Vårt fokus var aktiviteterna: läsning av en forskningsartikel som sedan diskuterades i grupper, att därefter gemensamt designa ett undervisningsmoment som genomfördes i klassrummet och samtidigt observerades av en kollega. Den här processen pågick i flera cykler. Vi fick en hög svarsfrekvens på vår enkät, hela 97 procent. Lärarna i studien arbetar med sfi på skolor från olika delar av landet i såväl egen som privat regi.

Vilka resultat har ni sett?

– FoU-programmets största bidrag är, enligt lärarna, det kollegiala lärandet. Mer specifikt att tillsammans med kollegor få designa undervisningsaktiviteter, genomföra dem och att observera när en kollega genomför sitt undervisningsmoment. Vår tolkning är att detta är konkret och nära kopplat till den egna praktiken och därför lätt att ta till sig. Intressant är att många lärare uttryckte ett stort intresse för skolforskning, samtidigt visar våra resultat att lärarna upplevde att det emellanåt var svårt och krångligt att läsa forskningsartiklarna.     

”Vi fått en ökad förståelse för att kollegialt lärande behöver tid för att förankras och därmed lägga grund för en långsiktig och hållbar utveckling.”

– Läraryrket är till stor del ett ensamarbete och vår artikel belyser vikten av att få utveckla det kollegiala lärandet. Samtidigt visar resultaten att programmet främst har utvecklat det individuella lärandet snarare än det kollektiva lärandet. Vår slutsats är att det är viktigt att skolutveckling av den här typen inkluderar samtliga lärare, just för att undvika att skapa en grupp i gruppen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt har vi fått en ökad förståelse för att kollegialt lärande behöver tid för att förankras och på så vis lägga grund för en långsiktig och hållbar utveckling. Vi ska ärligt erkänna att det rådde stor förvirring under programmets första år. Men efterhand lärde vi oss arbetsgången och framför allt väcktes insikten om den egna rollen som medskapande av en utvecklingsprocess. Det här är inga självklarheter utan måste få ta tid.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Kollegialt lärande står högt på dagordning hos vår arbetsgivare, Stockholms stad, och det pågår flera arbeten kring det. Idag arbetar vi båda med systematiskt kvalitetsarbete och processleder lärargrupper på olika nivåer kring just kollegialt lärande.

Leonora Lippig-Singewald är strateg på Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholm stad.
Philippa Börjesson är regional utbildningschef Stockholm, Hermods.

Leda & lära nr 7/2021

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 17:05 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-02-07 13:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.