Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Leda och Lära nummer 7/2021: ”En utvecklingsprocess under längre tid gör att förändringsarbetet blir på riktigt”. Sfi-lärares upplevelse av kollegialt lärande genom ett FoU-programs strukturerade arbetsgång

Philippa Börjesson och Leonora Lippig-Singewald.

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det konstaterar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det var av flera skäl, och ett skäl var att vi ville dokumentera det utvecklingsarbete som vi deltagit i under tre år, det vill säga Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.  Vi är båda intresserade av forskning och skolutveckling och FoU-programmet gav oss en unik möjlighet att knyta ihop den egna yrkeserfarenheten med aktuell forskning. Ytterligare ett skäl var att vi ville undersöka effekten av det här utvecklingsprogrammet på ett bredare plan.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har genom en enkät undersökt hur deltagande lärare har upplevt FoU-programmet, vad de anser att programmet bidragit med men också vilka hinder och möjligheter som upplevts under programmets gång. Vi studerade programmets strukturerade arbetsgång. Vårt fokus var aktiviteterna: läsning av en forskningsartikel som sedan diskuterades i grupper, att därefter gemensamt designa ett undervisningsmoment som genomfördes i klassrummet och samtidigt observerades av en kollega. Den här processen pågick i flera cykler. Vi fick en hög svarsfrekvens på vår enkät, hela 97 procent. Lärarna i studien arbetar med sfi på skolor från olika delar av landet i såväl egen som privat regi.

Vilka resultat har ni sett?

– FoU-programmets största bidrag är, enligt lärarna, det kollegiala lärandet. Mer specifikt att tillsammans med kollegor få designa undervisningsaktiviteter, genomföra dem och att observera när en kollega genomför sitt undervisningsmoment. Vår tolkning är att detta är konkret och nära kopplat till den egna praktiken och därför lätt att ta till sig. Intressant är att många lärare uttryckte ett stort intresse för skolforskning, samtidigt visar våra resultat att lärarna upplevde att det emellanåt var svårt och krångligt att läsa forskningsartiklarna.     

”Vi fått en ökad förståelse för att kollegialt lärande behöver tid för att förankras och därmed lägga grund för en långsiktig och hållbar utveckling.”

– Läraryrket är till stor del ett ensamarbete och vår artikel belyser vikten av att få utveckla det kollegiala lärandet. Samtidigt visar resultaten att programmet främst har utvecklat det individuella lärandet snarare än det kollektiva lärandet. Vår slutsats är att det är viktigt att skolutveckling av den här typen inkluderar samtliga lärare, just för att undvika att skapa en grupp i gruppen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt har vi fått en ökad förståelse för att kollegialt lärande behöver tid för att förankras och på så vis lägga grund för en långsiktig och hållbar utveckling. Vi ska ärligt erkänna att det rådde stor förvirring under programmets första år. Men efterhand lärde vi oss arbetsgången och framför allt väcktes insikten om den egna rollen som medskapande av en utvecklingsprocess. Det här är inga självklarheter utan måste få ta tid.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Kollegialt lärande står högt på dagordning hos vår arbetsgivare, Stockholms stad, och det pågår flera arbeten kring det. Idag arbetar vi båda med systematiskt kvalitetsarbete och processleder lärargrupper på olika nivåer kring just kollegialt lärande.

Leonora Lippig-Singewald är strateg på Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholm stad.
Philippa Börjesson är regional utbildningschef Stockholm, Hermods.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-08-19 15:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, språkutvecklande arbetssätt, hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet och estetiska lärprocesser – i mötet med vuxna elever.

Sfi i fokus Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom sfi. Intressanta föreläsningar om bl.a bedömning, hur språkundervisning på arbetsplatsen kan fungera, hur vi utvecklar elevers digitala kompetens och vilken effekt språkstödjare kan ha. Välkommen!

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.