Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Att använda åtgärdsprogram som ett aktivt medel för att alla elever genom tidiga insatser skall ges goda möjligheter att nå målen gör kravet på dokumentation meningsfullt. Så, varför är det på många håll ett svårt uppdrag? Bakgrunden till undersökningen var att skolor i stadsdelen Backa i Göteborg fått upprepad kritik och att man gärna ville förstå varför arbetet med att upprätta åtgärdsprogram inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt.