2015-03-19 13:40  1195 Dela:

Vardagsnära kemi väcker elevers intresse

Artikel nr 2 2015: Min egen produkt hemifrån. En undervisningsmetod för att öka elevers motivation att vilja lära sig kemi

Camilla Christensson

Camilla Christensson är gymnasielärare i kemi och arbetar på Katedralskolan i Lund.

Att undersöka innehållet i sitt eget schampo eller den dagliga vitamintabletten väcker lust och intresse för ämnet kemi. Det konstaterar kemilärare Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund som skrivit en utvecklingsartikel kring projektet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– För att jag vill sprida den här metoden eftersom den är så enkel att genomföra och ger så mycket. Dessutom kan man anpassa metoden till både gymnasiet och grundskolan. Jag har doktorerat så för mig var det också självklart att skriva och publicera mina resultat.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i syfte att öka elevernas motivation för kemi. Eleverna har under en termin undersökt och analyserat en produkt som de själva tagit med hemifrån. De flesta valde någon hygienprodukt, schampo eller liknande, andra undersökte vitaminpiller eller diskmedel. Eleverna har genom innehållsförteckningen, identifierat olika ämnen och exempelvis mätt PH-värdet i sina produkter. Projektet har pågått parallellt med den ordinarie undervisningen. Totalt har runt 70 elever i årskurs ett i gymnasiet i olika omgångar deltagit i projektet.

Vilka resultat har du sett?

– Det övergripande resultatet är att de allra flesta elever lär sig mer kemi och att de tycker att detta är ett roligt sätt att göra det på eftersom det är kopplat till deras egen vardag. Många elever påpekar att de efter projektet blivit mer medvetna och oftare läser innehållsförteckningen innan de ska köpa något. Mitt huvudsakliga syfte var ju att befästa vissa kemiska begrepp som exempelvis molekyler och joner, men den här metoden innebär att eleverna också lär sig om olika ämnens effekt och påverkan. Exempelvis att glycerol binder vatten och därför ofta ingår i hudkrämer. Sammantaget medverkar metoden till att eleverna blir mer intresserade av ämnet. Som lärare såg jag också att intresset höll i sig, de här eleverna var i fortsättningen också mer nyfikna på ämnet.

Hur har ditt arbetssätt förändrats av projektet?

– Jag har breddat mitt arbete utifrån elevernas intresse och lyft in frågor kring miljö och hälsa i kemiämnet. Det kan handla om olika ämnens påverkan på kroppen och/eller miljön. En stor bonus är att jag själv lärt mig en massa saker genom detta.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har förstås pratat om det med kollegor här på skolan. Jag ska även berätta om metoden på ett seminarium där lärare från hela Lunds kommun deltar.

Susanne Sawander

Camilla Christensson är gymnasielärare i kemi och arbetar på Katedralskolan i Lund.
E-post: camilla.christensson@utb.lund.se

Sidan publicerades 2015-03-19 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

YouTube – musik och kemi

Artikeln redogör för en undersökning där elever i kemi vid ett vuxengymnasium tillfrågades om hur användandet av klipp från videoportalen YouTube förändrade deras inställning till kemiämnet, lektionerna eller företeelser som det periodiska systemet eller funktionella grupper.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Vardagsnära kemi väcker elevers intresse

Att undersöka innehållet i sitt eget schampo eller den dagliga vitamintabletten väcker lust och intresse för ämnet kemi. Det konstaterar kemilärare Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund som skrivit en utvecklingsartikel kring projektet.

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)