Vardagsnära kemi väcker elevers intresse

Artikel nr 2 2015: Min egen produkt hemifrån. En undervisningsmetod för att öka elevers motivation att vilja lära sig kemi

Camilla Christensson

Camilla Christensson är gymnasielärare i kemi och arbetar på Katedralskolan i Lund.

Att undersöka innehållet i sitt eget schampo eller den dagliga vitamintabletten väcker lust och intresse för ämnet kemi. Det konstaterar kemilärare Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund som skrivit en utvecklingsartikel kring projektet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– För att jag vill sprida den här metoden eftersom den är så enkel att genomföra och ger så mycket. Dessutom kan man anpassa metoden till både gymnasiet och grundskolan. Jag har doktorerat så för mig var det också självklart att skriva och publicera mina resultat.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i syfte att öka elevernas motivation för kemi. Eleverna har under en termin undersökt och analyserat en produkt som de själva tagit med hemifrån. De flesta valde någon hygienprodukt, schampo eller liknande, andra undersökte vitaminpiller eller diskmedel. Eleverna har genom innehållsförteckningen, identifierat olika ämnen och exempelvis mätt PH-värdet i sina produkter. Projektet har pågått parallellt med den ordinarie undervisningen. Totalt har runt 70 elever i årskurs ett i gymnasiet i olika omgångar deltagit i projektet.

Vilka resultat har du sett?

– Det övergripande resultatet är att de allra flesta elever lär sig mer kemi och att de tycker att detta är ett roligt sätt att göra det på eftersom det är kopplat till deras egen vardag. Många elever påpekar att de efter projektet blivit mer medvetna och oftare läser innehållsförteckningen innan de ska köpa något. Mitt huvudsakliga syfte var ju att befästa vissa kemiska begrepp som exempelvis molekyler och joner, men den här metoden innebär att eleverna också lär sig om olika ämnens effekt och påverkan. Exempelvis att glycerol binder vatten och därför ofta ingår i hudkrämer. Sammantaget medverkar metoden till att eleverna blir mer intresserade av ämnet. Som lärare såg jag också att intresset höll i sig, de här eleverna var i fortsättningen också mer nyfikna på ämnet.

Hur har ditt arbetssätt förändrats av projektet?

– Jag har breddat mitt arbete utifrån elevernas intresse och lyft in frågor kring miljö och hälsa i kemiämnet. Det kan handla om olika ämnens påverkan på kroppen och/eller miljön. En stor bonus är att jag själv lärt mig en massa saker genom detta.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har förstås pratat om det med kollegor här på skolan. Jag ska även berätta om metoden på ett seminarium där lärare från hela Lunds kommun deltar.

Susanne Sawander

Camilla Christensson är gymnasielärare i kemi och arbetar på Katedralskolan i Lund.
E-post: camilla.christensson@utb.lund.se

Sidan publicerades 2015-03-19 13:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

YouTube – musik och kemi

Artikeln redogör för en undersökning där elever i kemi vid ett vuxengymnasium tillfrågades om hur användandet av klipp från videoportalen YouTube förändrade deras inställning till kemiämnet, lektionerna eller företeelser som det periodiska systemet eller funktionella grupper.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Vardagsnära kemi väcker elevers intresse

Att undersöka innehållet i sitt eget schampo eller den dagliga vitamintabletten väcker lust och intresse för ämnet kemi. Det konstaterar kemilärare Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund som skrivit en utvecklingsartikel kring projektet.

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.