Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Leda & Lära nummer nummer 4/2021: Att sammanfoga undervisning och omsorg för de yngsta barnen i förskolan. En studie om förskollärares strävan att undervisa på vetenskaplig grund

Karin Isaksson Iliev.

Under korta stunder och med stor närvaro sker undervisning för förskolans allra yngsta barn. Karin Isaksson Ilievs utvecklingsartikel belyser att förskollärare har en positiv syn på undervisning men att läroplanen mest fokuserar på de äldre barnen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har medverkat i Ifous utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och upptäckte därigenom att forskning om undervisning i förskolan oftast handlar om de äldre barnen i förskolan. Det gjorde mig nyfiken på hur det ser ut i förskolorna runt om i Sverige och hur förskollärare ser på undervisning för de yngsta barnen mellan 1–2 år.

Vad handlar artikeln om?

– Jag har genom intervjuer undersökt fem förskollärares resonemang, syn och erfarenhet av förskolans undervisning för yngre barn mellan 1-2 år. De intervjuade har olika lång erfarenhet inom yrket och arbetar på förskolor från olika delar av Sverige, i såväl stad som landsbygd. Mer specifikt har jag frågat hur de konkret arbetar med undervisning för de yngsta och hur de ser på begreppet undervisning i förhållande till de yngsta barnen.

Vilka resultat har du sett?

– Samtliga förskollärare i studien var positiva till undervisning i förskolan och att det även ska omfatta de yngsta barnen. Samtidigt konstaterar förskollärarna att forskning i ämnet liksom skrivningarna i förskolans läroplan kring undervisning har ett tydligt fokus mot förskolans äldre barn. Flera förskollärare berättar att de lägger mycket jobb på att omarbeta läroplanen så att den passar de minsta barnen.

– I intervjuerna framkommer att undervisning för de yngsta barnen behöver präglas av stark närvaro där pedagogerna tolkar barnen genom barnens blickar och kroppsspråk. Undervisningstillfällena är korta, det kan handla om en enda aktivitet som att exempelvis lägga olika geometriska former ovanpå varandra. Förskollärarna lyfter vikten av att repetera samma undervisningsaktivitet under en längre period. Tydligt är att förskollärarna är måna om att följa barnens intressen. Det här är något som jag problematiserar i min artikel. Givetvis ska vi uppmuntra det barnen själva väljer men vi behöver också väcka barnens intresse för det de inte känner till.

”Förskolans läroplan har ett tydligt fokus mot förskolans äldre barn. Flera förskollärare berättar att de behöver omarbeta läroplanen så att den passar de yngsta barnen.”

– En utmaning med undervisning i förskolan är att barnen kommer till och lämnar förskolan under olika tider. Det gör att det kan vara svårt att planera och få kontinuitet i undervisningen. Vad som också tydligt framkommer i min studie är att det råder en stor enighet kring att undervisning i förskolan är ett lagarbete och inte något som en enskild pedagog kan stå för. Det är därför viktigt att hela arbetslaget delar syn och förståelse för vad undervisning är.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Arbetet med artikeln och deltagandet i Ifous utvecklingsprogram har gett mig en större yrkesstolthet och djupare medvetenhet om vad det innebär att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Tidigare har jag ofta sneglat på hur kollegor arbetar med de äldre barnen men jag inser nu att jag inte behöver göra det. Att undervisa de yngsta skiljer sig och ska så göra.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterat mitt arbete på Ifous slutseminarium och hoppas att jag även får möjlighet att sprida det vidare bland mina kollegor.

Karin Isaksson Iliev är leg. förskollärare i Örebro.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-13 12:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-27 09:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Välj att delta på plats i Stockholm, eller ta del av samma program online.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.