Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Leda & Lära nummer nummer 4/2021: Att sammanfoga undervisning och omsorg för de yngsta barnen i förskolan. En studie om förskollärares strävan att undervisa på vetenskaplig grund

Karin Isaksson Iliev.

Under korta stunder och med stor närvaro sker undervisning för förskolans allra yngsta barn. Karin Isaksson Ilievs utvecklingsartikel belyser att förskollärare har en positiv syn på undervisning men att läroplanen mest fokuserar på de äldre barnen.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har medverkat i Ifous utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och upptäckte därigenom att forskning om undervisning i förskolan oftast handlar om de äldre barnen i förskolan. Det gjorde mig nyfiken på hur det ser ut i förskolorna runt om i Sverige och hur förskollärare ser på undervisning för de yngsta barnen mellan 1–2 år.

Vad handlar artikeln om?

– Jag har genom intervjuer undersökt fem förskollärares resonemang, syn och erfarenhet av förskolans undervisning för yngre barn mellan 1-2 år. De intervjuade har olika lång erfarenhet inom yrket och arbetar på förskolor från olika delar av Sverige, i såväl stad som landsbygd. Mer specifikt har jag frågat hur de konkret arbetar med undervisning för de yngsta och hur de ser på begreppet undervisning i förhållande till de yngsta barnen.

Vilka resultat har du sett?

– Samtliga förskollärare i studien var positiva till undervisning i förskolan och att det även ska omfatta de yngsta barnen. Samtidigt konstaterar förskollärarna att forskning i ämnet liksom skrivningarna i förskolans läroplan kring undervisning har ett tydligt fokus mot förskolans äldre barn. Flera förskollärare berättar att de lägger mycket jobb på att omarbeta läroplanen så att den passar de minsta barnen.

– I intervjuerna framkommer att undervisning för de yngsta barnen behöver präglas av stark närvaro där pedagogerna tolkar barnen genom barnens blickar och kroppsspråk. Undervisningstillfällena är korta, det kan handla om en enda aktivitet som att exempelvis lägga olika geometriska former ovanpå varandra. Förskollärarna lyfter vikten av att repetera samma undervisningsaktivitet under en längre period. Tydligt är att förskollärarna är måna om att följa barnens intressen. Det här är något som jag problematiserar i min artikel. Givetvis ska vi uppmuntra det barnen själva väljer men vi behöver också väcka barnens intresse för det de inte känner till.

”Förskolans läroplan har ett tydligt fokus mot förskolans äldre barn. Flera förskollärare berättar att de behöver omarbeta läroplanen så att den passar de yngsta barnen.”

– En utmaning med undervisning i förskolan är att barnen kommer till och lämnar förskolan under olika tider. Det gör att det kan vara svårt att planera och få kontinuitet i undervisningen. Vad som också tydligt framkommer i min studie är att det råder en stor enighet kring att undervisning i förskolan är ett lagarbete och inte något som en enskild pedagog kan stå för. Det är därför viktigt att hela arbetslaget delar syn och förståelse för vad undervisning är.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Arbetet med artikeln och deltagandet i Ifous utvecklingsprogram har gett mig en större yrkesstolthet och djupare medvetenhet om vad det innebär att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Tidigare har jag ofta sneglat på hur kollegor arbetar med de äldre barnen men jag inser nu att jag inte behöver göra det. Att undervisa de yngsta skiljer sig och ska så göra.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterat mitt arbete på Ifous slutseminarium och hoppas att jag även får möjlighet att sprida det vidare bland mina kollegor.

Karin Isaksson Iliev är leg. förskollärare i Örebro.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-13 12:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-27 09:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.